Den blågröna regeringens budgetförslag för 2010

Den internationella ekonomiska tillbakagången har fört Finlands exportdrivna ekonomi in i en djup recession. Följderna ses i ökad arbetslöshet, uteblivna skatteinkomster och därigenom som svårigheter inom den offentliga ekonomin. Den blågröna regeringens budgetproposition för 2010 koncentrerar sig på att sörja för åtgärder som främjar sysselsättningen och förebygger arbetslöshet, utbildning av människor som permitterats och blivit arbetslösa samt stärkande av kommunernas finansiella bas för att trygga basservicen.

Omfattande satsningar för tryggande av den kommunala servicen

Den kommunala ekonomins tillstånd har snabbt stramats åt under det innevarande året, då intäkterna av samfundsskatten har rasat till följd av recessionen. År 2010 förväntas kommunernas skatteinkomster minska något jämfört med år 2009.

Regeringen lindrar den kommunala ekonomins trångmål som föranleds av recessionen betydligt genom de beslut som fattades under budget- och ramförhandlingarna. Utan statens och kommunernas balanserande åtgärder riskerar det uppstå ett betydande glapp mellan kommunernas inkomster och den beräknade utgiftsnivån. Regeringen bidrar till att minska detta glapp med en satsning på sammanlagt 720 miljoner euro åren 2009–2010.

Redan i samband med rambeslutet beslutade man slopa folkpensionsavgiften. Tack vare det stärks kommunernas ekonomi nästa år med 250 miljoner euro, vilket motsvarar 6 000 årsverken. Ändringen av samfundsskattens avkastningsandel stärker kommunernas ekonomi åren 2009–2011 med nästan 400 miljoner euro per år. Höjningen av fastighetsskatternas nedre gränser stärker kommunernas ekonomi nästa år med minst 50 miljoner euro

Höjningen av fastighetsskattens övre gräns gör det möjligt för kommunerna att öka skatteinkomsterna med upp till 900 miljoner euro utan att kommunalskatten höjs. Hetemäkis skattearbetsgrupp utreder möjligheterna att stärka kommunernas skatteinkomstbas på längre sikt.

Vid budgetförhandlingarna beslutades om ett ytterligare tillägg till statsunderstödet till kommunerna med 30 miljoner euro. Dessutom beslutades om en höjning av understöden som genomförs som efterfinansiering till kommunerna för reparation av mögelskolor, hälsovårdscentraler, ålderdomshem och daghem med 58,5 miljoner euro. IT-investeringar för utveckling av kommunernas serviceproduktion stöds med 5 miljoner euro.

Kommunernas statsandelssystem förnyas. Kommunernas nuvarande sektorspecifika statsandelar slås samman till statsandelar som är avsedda för tillhandahållande av basservice. I och med förnyelsen ändras den elevspecifika statsandelen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen så att den grundar sig på åldersgruppens invånarantal, och statsandelsprocenten förenhetligas.

För exceptionellt glest befolkade kommuner och kommuner med stora skärgårdsområden fördelas sammanlagt 30 miljoner euro inom statsandelssystemet. Höjningen av kommunernas statsandel enligt prövning, som ingår i det sammanslagna statsandelsmomentet, uppgår till 20 miljoner euro, dvs. 5 miljoner euro mer än år 2009.

Nya arbetstillfällen genom tidigareläggning av investeringar och anskaffningar

Regeringen beslutar rikta finansiering till tidigareläggning av investeringar och övriga åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå snabba sysselsättningsverkningar. Genom tidigareläggningen inleds projekt om sammanlagt ca 1,7 miljarder euro, kommunernas och den privata sektorns satsningar medräknade. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som stöder den ekonomiska tillväxten på längre sikt, bl.a. genom att främja innovationer, utnyttja informationsteknik och beakta miljö- och klimataspekterna. Åtgärderna har särskilt inriktats på utsatta branscher.

Åtgärderna fördelas mellan det andra tilläggsbudgetförslaget för 2009 och budgetförslaget för 2010. Paketet för tidigareläggning av investeringar skapar sammanlagt över 10 000 årsverken och dess kostnad för statens budgetekonomi är ca 330 miljoner euro, fördelat på flera år. År 2009 föranleder paketet utgifter på sammanlagt 65 miljoner euro och år 2010 på sammanlagt ca 80 miljoner euro.

Särskild uppmärksamhet på snabb sysselsättning av unga och nyutexaminerade

Budgetpropositionen innehåller ett åtgärdspaket som har som syfte att snabbt och effektivt stödja sysselsättningen och sysselsättningsmöjligheterna. Mängden utbildning som stöder sysselsättning under det rådande exceptionellt svåra sysselsättningsläget utökas. Samtidigt stöds förutsättningarna för den kommande ekonomiska tillväxten. Tyngdpunkten för åtgärderna ligger främst på förebyggande av långtidsarbetslöshet och marginalisering bland unga.

Åtgärderna inriktas på sysselsättning av unga och nyutexaminerade, utveckling av den vuxna befolkningens kunnande och yrkesinriktad tilläggsutbildning samt examensinriktad fortbildning och utbildning av invandrare.

När de tilläggsåtgärder för ökad sysselsättning som beslutades vid budgetförhandlingarna inriktades beaktades bl.a. den ökande efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher till följd av de beslutade stimulansåtgärderna och den övriga utvecklingen inom synhåll. Sammanlagt omfattar åtgärderna 5 miljoner euro år 2009 och 70 miljoner euro år 2010. Till följd av dem ökar antalet utbildningsplatser med 3 050 och antalet personer som omfattas av sysselsättnings- och utbildningsåtgärder med drygt 4 700.

För att lindra ungdomsarbetslösheten inriktas tilläggsfinansiering på ökad sysselsättning och grundläggande yrkesutbildning bland unga. Sammanlagt uppgår tilläggssatsningen på unga och nyutexaminerade till 50 miljoner euro.

För att utveckla kunnandet och förbättra sysselsättningen bland den vuxna befolkningen utökas den yrkesinriktade tilläggsutbildningen både vid läroanstalter och i form av läroavtal liksom även fortbildningen av läroavtalstyp för högskoleutbildade.

Avsikten är att den nya åtgärdsmodell för att klara av strukturomvandlingen som utvecklats i Jyväskylätrakten, där man framför allt sysselsätter personer med en hög utbildningsnivå och ökar företagsamheten, ska utvidgas till hela landet.

Sysselsättningsåtgärderna uppskattas år 2010 omfatta i genomsnitt 89 500 personer. Aktiveringsgraden år 2010 är ca 21 procent av de arbetslösa arbetssökande och dem som omfattas av arbetsförvaltningens åtgärder sammanlagt. Till undervisningsministeriets förvaltningsområde allokeras ca 26 miljoner euro, genom vilka antalet utbildningsplatser år 2010 ökas med sammanlagt 5 200, då även den utökning av antalet utbildningsplatser som beslutades i 2009 års första tilläggsbudget beaktas.

Satsningen på uppsökande ungdomsarbete så gott som fördubblas till 4,65 miljoner euro.

Vuxenutbildningsstödet reformeras från och med den 1 augusti 2010. Vuxenutbildningssystemet för sysselsatta förenklas och förtydligas så att man slopar intjäningsprincipen, som grundar sig på den tidigare arbetskarriären. En arbetskarriär på åtta år ska berättiga till vuxenutbildning under sammanlagt 18 månader en gång under arbetslivet. Av denna anledning föreslås ett tilläggsanslag på 3,2 miljoner euro för vuxenutbildningsstöd år 2010. På årsnivå uppskattas reformens inverkningar på statsandelen uppgå till ca 6 miljoner euro.

För sysselsättning av nyutexaminerade poliser reserveras i den andra tilläggsbudgeten för 2009 och i budgeten för 2010 sammanlagt 4,1 miljoner euro. Tilläggsresurserna inom polisväsendet styrs framför allt till en effektivisering av asylutredningarna.

Finansieringen av åklagarväsendet ökas med ca 1 miljon euro bland annat på grund av Win Capita-fallet. Finansieringen av fångvården tryggas genom en höjning med 4 miljoner euro.

Arbetslöshetsskyddet och utbildningsförmånerna för arbetslösa reformeras

Arbetslöshetsskyddet och utbildningsförmånerna för arbetslösa reformeras i början av år 2010. Reformerna ökar utgifterna med drygt 104 miljoner euro, varav statsandelen är knappt 25 miljoner euro. Även personer som får arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning ska börja få ett förhöjt stöd under tiden för aktiveringsåtgärder på nästan 100 euro. Alterneringsledigheten blir ett permanent system.

Anslagen för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ökas med 8,5 miljoner euro, varav 2,1 miljoner euro riktas till att slopa åldersgränsen för skyldigheten att delta. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvidgas på så sätt att åldergränsen för skyldigheten att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i arbetsverksamhet slopas från år 2010. Detta ökar statens utgifter med sammanlagt 3,1 miljoner euro.

Den grundläggande utbildningen vidareutvecklas

Programmet för bättre grundläggande utbildning fortsätter. Programmet tilldelas nästa år sammanlagt 62 miljoner euro. Av detta belopp används 30 miljoner euro till att minska gruppstorlekarna, då man innevarande år använt 16 miljoner euro. Specialundervisningen stärks fortsättningsvis. År 2010 investeras 15 miljoner euro i detta. Dessutom styrs 8 miljoner euro till stöd för klubbverksamhet.

Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen tas i bruk i kommunerna. Lärarfortbildningsprogrammet Osaava inleds och för detta ändamål anvisas 8 miljoner euro.

Universitetsreformen går vidare

I budgeten för 2010 beaktas universitetens nya ställning som självständiga offentligrättsliga inrättningar eller stiftelser, för vilka beviljandet av statlig finansiering när det gäller verksamheten bestäms utifrån verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt utifrån de övriga utbildningsmässiga och vetenskapspolitiska målen. Regeringen föreslår att totalt 150 miljoner euro beviljas som kapital för stiftelserna för Aalto-universitetet och Tammerfors tekniska universitet.

Ändringar i anknytning till universitetsreformen föreslås även i samband med 2009 års andra tilläggsbudget, där det beslutas om arrangemangen för universitetsfastigheterna samt om den andra posten av statens finansiering för att trygga universitetens likviditet och driftskapital. Om bestämmelserna om beskattningen av universiteten överlåts en särskild regeringsproposition. Uppskjutandet av den skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier som uppstår för de nya formerna av universitet utreds.

Kulturanslagen stiger över hela linjen

Anslagen för konst och kultur stiger med drygt 51 miljoner euro. Höjningen av statsandelarna med 10,8 miljoner euro ökar stödet till teatrarna och orkestrarna till sammanlagt 79 miljoner euro. Ökningen av anslagen för museerna med 7,0 miljoner euro innebär att de sammanlagda statsandelarna för dem uppgår till 38 miljoner euro.

Tippningsvinstmedlen från det statliga tippningsbolaget Veikkaus uppskattas bli sammanlagt 463 miljoner euro, vilket är en ökning med ca 32 milj. euro jämfört med 2009. Av det totala beloppet för kultur, idrottsverksamhet och ungdomsarbete, inkl. statsandelarna för kulturen, beviljas 61 procent av tippningsmedel.

Reformer inom de sociala förmånerna

Folkpensionerna och övriga till folkpensionsindex bundna förmåner, såsom arbetslöshetsskyddets grunddagpenning, arbetsmarknadsstödet och underhållsstödet, sänks inte år 2010, trots den förutspådda sänkningen av konsumentpriserna. Till följd av detta ökar statens utgifter med 33 miljoner euro. Åtgärderna för avlägsnande av gränserna mellan öppenvården och institutionsvården föreslås fortsätta så att vårdbidrag för pensionstagare börjar betalas till mottagare av handikappförmåner i institutionsvård från och med den 1 januari 2010.

Tandhygienistvård börjar ersättas ur sjukförsäkringen.

Studenters rätt till sjukdagpenning förbättras.

I enlighet med regeringsprogrammet ska faderskapsledigheten förlängas med två veckor. Den partiella vårdpenningen höjs med 20 euro och rätten till partiell vårdpenning utökas till att gälla även företagare. De totala utgifterna för detta uppskattas till 3,1 miljoner euro, varav statsandelen är 1,55 miljoner euro.

Lantbruksföretagarnas semesterdagar utökas med en, vilket höjer statens utgifter med 4 miljoner euro. Avbytartjänsten för pälsdjursuppfödare inleds år 2010 så, att pälsdjursuppfödare har möjlighet till 14 dagars semester och avgiftsbelagd tilläggsledighet. För detta reserveras 2,6 miljoner euro. Försöket med avbytarservice för renskötare startar i början av år 2010 och för det föreslås 0,3 miljoner euro.

Vaccinationer

Behövliga influensavaccin anskaffas.

Till det nationella vaccineringsprogrammet fogas ett pneumokockvaccin. Vaccinet förebygger bland annat öroninflammationer och lunginflammationer hos barn. Dessutom minskar det betydligt antalet pneumokockinfektioner bland äldre. Kostnaden för utvidgningen av vaccinationsprogrammet uppgår till 6 miljoner euro år 2010.

Veteraner

Regeringen föreslår ett veterantillägg på 50 euro per månad till det förhöjda och högsta vårdbidraget för dem som erhåller extra fronttillägg. För rehabiliteringen av frontveteraner föreslås dessutom ett tillägg på 1,8 miljoner euro som finansieras via Penningautomatföreningen.

Utvecklingssamarbetsanslagen ökar nästa år

Anslagen för det officiella utvecklingssamarbetet (ODA) är ca 50 miljoner euro högre i 2010 års budget än i den ordinarie budgeten för 2009. Deras förhållande till den beräknade bruttonationalinkomsten stiger till 0,55 procent. Detta överskrider målsättningen på 0,51 procent år 2010. Anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet ökar nästa år med ca 4 miljoner euro, vilket är 60 miljoner euro mindre än den ökning som planerades i rambeslutet.

Utgifterna för invandringen ökar

De ersättningar som kommunerna får för att ta emot flyktingar höjs för första gången på 16 år.

För utgifter som föranleds av mottagningen av asylsökande föreslås 65,5 miljoner euro i år och 76 miljoner euro nästa år. Satsningarna på asylprocessen hos polisen, Migrationsverket och förvaltningsdomstolarna bidrar till att förkorta behandlingstiden för ansökningar om asyl.

De intentionsavtal om invandrares sysselsättning och integration som har planerats med kommunerna i huvudstadsregionen kan nu ingås. För de resurser som krävs för genomförandet av avtalen reserveras 2 miljoner euro.

Staten stöder sysselsättningen inom byggbranschen

Svårigheterna inom byggbranschen har lindrats genom att man upprätthållit bostadsbyggandet. Bevillningsfullmakterna för finansiering av statsunderstödd bostadsproduktion har redan tidigare i år höjts till 1 170 miljoner euro. I tilläggsbudgeten höjs fullmakten med ytterligare 500 miljoner euro. Samtidigt höjs också fullmakten för startbidrag med 32 miljoner euro så att den motsvarar den ökande produktionen.

Den statsunderstödda bostadsproduktionen kan öka med upp till 12 000 bostäder under innevarande år. Sysselsättningseffekterna av den bostadsproduktion som inleds genom de höjda fullmakterna infaller i huvudsak nästa år.

För att stödja sysselsättningen bibehålls räntestödsfullmakten för bostadsbyggande på en hög nivå även år 2010.

För att undvika att arbetena anhopas och för att säkerställa kvaliteten beviljas också i fortsättningen konjunkturrelaterade reparationsunderstöd till bostadsaktiebolag och hyreshusbolag på samma villkor som tidigare under perioden 1.1 - 31.3.2010. En fullmakt på 50 miljoner euro reserveras. Understöden beviljas fortsättningsvis under perioden 1.4.-31.12.2010 och riktas då in på projekt som bidrar till att förbättra energieffektiviteten i byggnader eller som innebär att man övergår till att använda förnybara energikällor. För detta reserveras en fullmakt på 37 miljoner euro.

I budgeten tryggas också finansieringen av programmet för riksomfattande åtgärder mot fukt och mögel. Arbetslösa och permitterade inom husbyggnadsbranschen erbjuds examensinriktad yrkesutbildning inom reparationsbyggande.

Byggandet av banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg framskrider

I samband med budgetförhandlingarna beslutade man att säkerställa att banprojektet Seinäjoki-Uleåborg fortskrider genom att anvisa 40 miljoner euro för byggandet samt genom att inleda byggandet av dubbelspåret på avsnittet Karleby-Ylivieska enligt livscykelmodellen.

Nästa år inleds också byggandet av E 18 på avsnittet Forsby-Kotka som ett projekt enligt livscykelmodellen.

Byggvolymen för nya trafikledsprojekt ligger nästa år på rekordhög nivå, till ett värde av 530 miljoner euro.

Planeringen av RV 8 Smedsby omfartsväg och E18 omfartsvägen förbi Fredrikshamn fortsätter år 2010, och byggarbetena inleds i enlighet med den trafikpolitiska redogörelsen år 2011.

För att trygga den inhemska flygtrafiken sänks flygplatsavgifterna och avgifterna för flygtrafiktjänst från och med 1.9.2009 till slutet av 2011.

Regeringen beslutade att tidigarelägga anskaffningen av två landsvägsfärjor till år 2010.

Regeringen är beredd att planera och genomföra trafikprojekt i anslutning till gruvorna i Kolari-Pajala och i Sokli på det sätt som man kommer överens om separat efter förhandlingar med gruvbolagen.

Bredbandsförbindelserna ska förbättras i snabbare takt

För finansieringen av det nationella bredbandsprojektet reserveras 12,5 miljoner euro som används för att stödja utbyggnaden av datakommunikationsförbindelser i glesbygdsområdena. Regeringen har som mål att så gott som alla medborgare i framtiden ska ha tillgång till de snabbaste bredbandsförbindelserna. Utbyggnaden av datakommunikationsförbindelser är en effektiv sysselsättningsåtgärd. Samtidigt kan man påskynda utvecklandet av den elektroniska kommunikationen och säkerställa att människor i alla delar av landet är delaktiga i informationssamhället.

Jordbrukets verksamhetsbetingelser tryggas

Anslagen för hållbart skogsbruk (Kemera) utökades med 12 miljoner euro i den andra tilläggsbudgeten för 2009. År 2010 höjs Kemera-anslagen ytterligare i enlighet med målen i det nationella skogsprogrammet (KMO) och används bl.a. för att finansiera det ökade behovet av stöd för drivning av energived.

I enlighet med vad man kom överens om i regeringsprogrammet överförs i budgeten för 2010 30,9 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Därutöver överförs 8 miljoner euro i den andra tilläggsbudgeten för 2009. Genom anslagsöverföringarna säkerställs det att tillräckligt med medel står till förfogande år 2010 för finansieringen av jordbrukets investeringsstöd.

Regeringen är beredd på en eventuell försämring av jordbrukssektorns ekonomiska situation. Därför får 40 miljoner euro av fullmakten för det nationella stödet användas som ett sådant nationellt tilläggsstöd som nämns i kommissionens mjölkrapport. Beslut om var stödet ska sättas in fattas i samband med förhandlingarna om det nationella stödet så snart kommissionens författningar har färdigställts.

Regeringen bereder åtgärder för att förbättra likviditeten hos jordbruksföretag i ekonomiskt trångmål. Förslagen tas upp till behandling i regeringen inom oktober månad 2009.

Satsningar görs på naturskydd

Regeringen satsar på anskaffning av nya skyddsområden och på serviceutbudet i nationalparkerna. Den areal som omfattas av handlingsplanen Metso, som är central med tanke på tryggandet av mångfalden i naturen, kommer nästan att tredubblas år 2010. Handlingsplanen för skyddet av södra Finlands skogar utgår från markägarnas egna skyddsinitiativ.

Tilläggsfinansieringen för projekt som avser underhåll av nationalparkerna möjliggör underhållsarbeten med sysselsättande effekter i områden med svag sysselsättning, som exempelvis i Pallas-Yllästunturi nationalpark.

Regeringen har beredskap att delta i byggandet av natur- och kulturcentret i Pyhä-Luosto nationalpark.

Regeringen tryggar framtida arbetstillfällen

Regeringen anser det vara viktigt att trygga varvsindustrins verksamhetsbetingelser och konkurrenskraft. Arbets- och näringsministeriet tillsätter en arbetsgrupp på bred bas med uppgift att utarbeta förslag till åtgärder som behövs. Regeringen har förbundit sig att fortsätta innovationsstödet. Regeringen fattar beslut på basis av arbetsgruppens förslag före utgången av innevarande år.

Gränsbevakningsväsendet beviljas en beställningsfullmakt på 57 miljoner euro för anskaffning av ett utsjöbevakningsfartyg med oljebekämpningsberedskap. Beställningsfullmakten höjs med 10 miljoner euro åren 2010—2011 för utvidgandet av den fartygstekniska grundliga ombyggnaden av fyra av försvarsmaktens robotbåtar av Rauma-klassen. Betalningsandelen av utgifterna för år 2010 uppgår till 5 miljoner euro.

Anslagen för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder höjs år 2010 med ca 83 miljoner euro till sammanlagt ca 561 miljoner euro. Dessutom är tanken att finansiering som har reserverats för ESF-programmet i budgeten ska allokeras till finansiering av sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.

Regeringen satsar på att bekämpa klimatförändringen genom att i betydande grad öka stödet för förnybar energi. I samband med budgetförhandlingarna fattade man beslut om stöd till ett belopp av sammanlagt 74,1 miljoner euro, varav ett belopp på 10 miljoner euro är disponibelt redan i år. Det stöd man nu beslutade om blir ännu effektivare tillsammans med den nya stödform för vindkraft och elektricitet som produceras med biogas som tas i bruk nästa år.

För att säkerställa kunnandet stöds teknologi- och innovationspolitiken och företagens internationalisering nästa år med hela 870,8 miljoner euro. Detta innebär en ökning med 63,4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2009.

Bevillningsfullmakten för Tekes, som särskilt stöder företagen, höjs med 54,5 miljoner euro. Dessutom höjs den fullmakt som redan under innevarande år fördelas på företagen med 29 miljoner euro.

Den offentliga finansieringens roll har accentuerats under recessionen, också när det gäller exportfrämjande åtgärder i företagen. Stödet för projekt som främjar företagens internationalisering utökas med cirka 6 miljoner euro. Ytterligare insatser riktas in på i synnerhet träprodukter och träbyggande samt miljöteknik.

Användningen av medel i EU-program tidigareläggs så, att 20 procent av fullmakterna för 2012, dvs. 87 miljoner euro, tas i bruk redan nästa år. Totalt står fullmakter som gäller medel ur strukturfonderna och som stöder regionerna till förfogande för olika projekt till ett belopp av 534,9 miljoner euro nästa år. Samtidigt gör en tidigare användning av medlen det möjligt att tillfälligt sänka kommunernas finansieringsandel från 25 procent till 15 procent. Kommunerna ska emellertid ersätta lättnaden vid slutet av programperioden.

Regeringens skattelösningar

Regeringen har kommit överens om att mervärdesskattesatsen ändras från och med den 1 juli 2010. Ändringen genomförs så, att den allmänna mervärdesskattesatsen höjs från 22 procent till 23 procent, mervärdesskattesatsen för livsmedel och foder från 12 procent till 13 procent och mervärdesskattesatsen för bl.a. böcker, läkemedel, kultur- och motionstjänster samt kollektivtrafiken från 8 procent till 9 procent. Samtidigt verkställs en sänkning av mervärdesskattesatsen för restaurangmat från 22 procent till 13 procent. På så sätt kommer mervärdesskattesatsen för restaurangmat att ligga på samma nivå som mervärdesskattesatsen för livsmedel som man köper i butiken.

Ändringen av mervärdesskattesatserna höjer statens mervärdesskatteintäkter med 426 miljoner euro på årsnivå. År 2010 ökar mervärdesskatteintäkterna med ca 133 miljoner euro.

Beskattningen av de mest lågavlönade lindras genom att grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från 1 480 euro till 2 200 euro. Till exempel inkomsterna för dem som får sjukförsäkringens minimidagpenning och arbetslöshetsskyddets grunddagpenning stiger med nästan 180 euro per år.

Utöver höjningen av grundavdraget lindras även skattegrunderna i samma mån som höjningen av inkomstnivån. Syftet med ändringarna i skattegrunderna är också att förhindra att beskattningen av arbete blir strängare i och med att höjningar i löntagaravgifterna är att vänta. Beskattningen av pensionsinkomsten lindras i enlighet med regeringsprogrammet på så sätt att skattegraden för pensionsinkomst maximalt ligger på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst. Totalt uppskattas ändringarna minska skatteintäkterna med cirka 1 060 miljoner euro. Kommunernas andel, 375 miljoner euro, kompenseras via statsandelssystemet.

Arbetslöshetsförsäkringspremien höjs med 0,2 procentenheter. År 2010 kompenseras höjningen av avgiften till fullt belopp för arbetstagarna. Staten åtar sig att garantera arbetslöshetsförsäkringsfondens betalningsberedskap under alla förhållanden.

För att lindra företagens betalningssvårigheter föreslår regeringen att dröjsmålsräntorna i beskattningen sänks till 7 procent nästa år. På detta vis kan företag som har tillfälliga betalningssvårigheter ansöka om extra tid för betalningen av skatterna genom betalningsarrangemang till en mera rimlig ränta. För närvarande uppgår dröjsmålsräntan i beskattningen till 11,5 procent, och den förväntas sjunka till 8 procent utan den föreslagna ändringen.

Beskattningen av långtidssparande reformeras så att det skattestöd som riktas till frivilliga individuella pensionsförsäkringar utvidgas att gälla sparavtal enligt en lag som ska utfärdas om långtidssparande.

Personalbiljetten görs skattefri upp till 200 euro och dessutom för den del som överskrider 600 euro upp till 3 400 euro. Inom det sistnämnda intervallet är biljettens beskattningsvärde alltid 400 euro.

Överlåtelsevinster som uppkommer vid överlåtelse av åker till lantbruksföretagare som bedriver yrkesmässigt jordbruk är skattefria åren 2009 och 2010, vilket sänker intäkterna från kapitalinkomstkatten med ca 10 miljoner euro år 2010.

För att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft ändras tonnageskattelagen så att rederibolagen åren 2009–2011 kommer att ha en möjlighet att ansöka om att omfattas av tonnageskatt under en period av 10 år. Detta minskar den samfundsskatt som rederibolagen betalar. Minskningen av samfundsskatten kompenseras av den skatt som betalas på grundvalen av tonnagebeskattningen. Skattebeloppet är emellertid relativt litet. Samfundsskatteintäkten beräknas sjunka ca 10 miljoner euro.

Skatten på cigarretter och andra tobaksprodukter höjs med cirka 5 procent från och med år 2010. Skatten på rulltobak höjs emellertid med 15 procent. Skatteintäkterna ökar med ca 20 miljoner euro. I slutet av 2010 tar man i bruk en accis på sötsaker samtidigt som läskedrycksaccisen höjs. Dessa ändringar ökar skatteintäkterna med 100 miljoner euro på årsnivå.

Inkomstposterna fortsätter att minska

Det innevarande årets skatteinkomstpost, som också inbegriper de avdrag som gjordes i de två tilläggsbudgetarna, är knappt 5,8 miljarder lägre än i bokslutet för år 2008. Den uppskattade skatteinkomsten för år 2010 är knappt 0,5 miljarder lägre än detta belopp. Skatteinkomsterna beräknas minska med 1,4 procent år 2010. Statens inkomster av blandad natur beräknas öka med ca 5 procent, och ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas minska med omkring en femtedel.

Den ekonomiska recessionen har medfört en kraftig minskning av intäkterna av de konjunkturkänsliga samfundsskatterna och skatterna på kapitalinkomster år 2009. Företagens resultat försvagas kraftigt år 2009 och privathushållens kapitalinkomster beräknas minska med en fjärdedel. Statens intäkter av samfundsskatt minskar dessutom i år till följd av att man temporärt minskade statens andel av samfundsskatten med 10,8 procentenheter under skatteåren 2009—2011 till förmån för kommunerna och församlingarna. År 2010 beräknas statens intäkter av samfundsskatt öka, men både intäkten av förvärvsinkomstskatt och mervärdesskatteintäkten fortsätter att minska på grund av den försvagade inkomstbasen och som en följd av skattelösningarna.

Löneinkomsterna och hushållens konsumtionsutgifter bedöms öka med en procent nästa år och kapitalinkomsterna med 1 1/2 procent. Däremot beräknas intäkten av såväl förvärvs- och kapitalinkomstskatt som mervärdesskatt minska med ca 4 procent. Intäkten av förvärvs- och kapitalinkomstskatt minskar på grund av ändringar i skattegrunderna som syftar till att förhindra en skärpning av inkomstbeskattningen och på grund av att löntagaravgifterna har stigit till följd av att de är avdragsgilla.

Budgetens nyckeltal

Bibehållande av sysselsättningsnivån, skötseln av arbetslösheten och avhjälpande av kommunernas ekonomiska trångmål kräver nya åtgärder. Regeringen omfördelar ca 230 miljoner euro från viktiga till dessa, ännu viktigare områden. Omfördelningar genomförs inom alla förvaltningsområden. Ämbetsverkens omkostnader sänks med sammanlagt 56 miljoner euro. Kravet på Folkpensionsfondens betalningsberedskap sänks som en engångsåtgärd från 5 procent till 3,5 procent, vilket minskar statens utgifter med 38 miljoner euro. Försvarsmaktens materielanskaffningar sänks med 18 miljoner euro. Byggandet av en långtradarparkering slopas.

De utgifter som räknas till ramen ökar med knappt 1 miljard euro år 2010 jämfört med den ordinarie budgeten år 2009 och med ca 600 miljoner euro jämfört med vad som budgeterats för år 2009.

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2009 uppvisar ett underskott på 2,2 miljarder euro och statens budgetproposition för 2010 ett underskott på 13,0 miljarder euro. Underskotten finansieras genom ökad skuldsättning. I slutet av 2010 beräknas statsskulden uppgå till ca 78 miljarder euro, dvs. cirka 44 procent i förhållande till totalproduktionen. Räntutgifterna beräknas uppgå till 1,9 miljarder euro år 2009 och till 2,1 miljarder euro år 2010. I takt med att skuldstocken ökar och den allmänna räntenivån åter närmar sig den långsiktiga genomsnittsnivån kan man under de närmaste åren vänta en betydande ökning av ränteutgifterna för statsskulden.

Ekonomin förväntas långsamt börja återhämta sig år 2010

Recessionen, som fick sin början genom att Finlands export började krympa förra hösten, fördjupades under den gångna vintern. Den ekonomiska aktiviteten har försvagats ytterligare under sommaren, men bruttonationalprodukten krymper i en långsammare takt. Nedgången i den internationella ekonomin håller också på att stabilisera sig, och störningarna på finansmarknaden har avtagit.

På grund av den kraftiga nedgången vid årets början bedöms den totala produktionen minska med 6 procent år 2009. År 2010 förväntas bruttonationalprodukten öka med en halv procent, förutsatt att Finlands viktigaste handelspartners ekonomier återhämtar sig som väntat.

På grund av det försämrade sysselsättningsläget kommer de sammanlagda tillgängliga realinkomsterna för privathushållen inte att öka i år trots lönestegringen och lättnaderna i statens inkomstbeskattning. För den största delen av hushållen kommer realinkomsterna emellertid att öka i år.

Hushållen har i betydlig grad ökat sitt sparande och konsumtionen minskar i år med närmare 3 procent. Köpkraften torde börja öka något nästa år, men i takt med att arbetslösheten ökar kommer konsumtionen åter att minska lite grann. Konsumentpriserna uppskattas i år stiga med endast 0,1 procent och med 1 procent år 2010.

Arbetstillfällena minskar dels på grund av den krympande exporten, dels på grund av minskad inhemsk efterfrågan. År 2009 minskar antalet sysselsatta med över 90 000 personer och sysselsättningsgraden sjunker med närmare tre procentenheter till under 68 procent. År 2010 minskar antalet sysselsatta ytterligare med 64 000 personer och sysselsättningsgraden sjunker till under 66 procent. Arbetslöshetsgraden är på motsvarande sätt i år i medeltal 9 procent och stiger år 2010 till 10 1/2 procent.