Regeringen enades om budgetpropositionen för 2013

I synnerhet situationen inom euroområdet orsakar osäkerhet i Finlands ekonomi. Världsekonomin är ännu inne i en fas av långsam tillväxt. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten inom euroområdet och EU avstannat. Den ekonomiska osäkerheten har ökat även i Finland och den förutspådda tillväxten på en procent hänger främst på den inhemska efterfrågan.

Att stödja den ekonomiska tillväxten och balansen inom statsfinanserna spelar en nyckelroll när det gäller att trygga en hållbar offentlig ekonomi och finansieringen av välfärdsstaten. Satsningarna på tillväxt och sysselsättning samt rättvist genomförda anpassningsåtgärder inom statsekonomin tillsammans med betydande strukturella reformer utgör även i fortsättningen det centrala i Finlands finanspolitiska linje.

Enligt den finanspolitiska linjen är bevarandet av Finlands kreditbetyg på den nuvarande högsta möjliga nivån en konkret målsättning. För att trygga en hållbar offentlig ekonomi har man också som mål att få till stånd en tydlig minskning av statens skuldkvot före valperiodens slut.

Regeringen siktar med sin budgetproposition till att stärka ekonomins tillväxtförutsättningar, höja sysselsättningsnivån och förbättra ställningen för låginkomsttagare samt förbättra den internationella konkurrenskraften för företagsverksamheten. I budgetpropositionen genomförs likaså flera beslut som man kommit överens om vid ramförhandlingarna, som stärker den samhälleliga rättvisan och välfärdsstaten. Budgetpropositionen förbättrar särskilt äldreomsorgens resurser och ställning.

Regeringen föreslår att 54 miljarder euro anslås för statsbudgeten. Anslagen under förvaltningsområdena minskar med cirka tre procent jämfört med de budgeterade medlen för 2012. Skatteinkomsterna beräknas öka med cirka fem procent jämfört med de budgeterade medlen för 2012. Budgetekonomins inkomster beräknas uppgå till 47 miljarder euro.

Stöd för ny tillväxt och företagsverksamhet genom skattelösningar och omstruktureringar

Regeringen påskyndar tillväxten genom de skattelösningar som stöder företagsverksamheten som man enades om vid ramförhandlingarna. I syfte att stödja tillväxtinriktad produktutveckling införs ett temporärt skatteincitament för forskning och utveckling. Rätten till avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin fördubblas temporärt i syfte att öka investeringarna. Inom kapitalbeskattningen kommer det att temporärt införas att skatteincitament för investerare som innebär att dessa får göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag höjs till 50 procent. Dessutom fortsätter man att utreda ett skatteincitament för patentinkomster.

Tillväxten stöds också genom särskilda exportfrämjande åtgärder. Finnvera Abp:s finansieringsandel blir större i nyetablerade företag, tillväxtföretag och internationellt inriktade företag. Regeringen anvisar 940 miljoner euro till exportföretag och för fartygsleveranser för finansieringsverksamhet enligt refinansieringsmodellen för export.

För anskaffning av en ny isbrytare anvisas 27 miljoner euro 2013. Den totala fullmakten för anskaffningen uppgår till 125 miljoner euro, i vilket ingår anskaffningen av oljebekämpningskapacitet. En nivåhöjning på 0,6 miljoner euro görs för att upprätthålla en tillräcklig oljebekämpningsberedskap. För planeringen av en grundläggande renovering av oljebekämpningsfartyget Hylje anvisas 0,5 miljoner euro.

För att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås det att det anvisas 428 miljoner euro som understöd och 109 miljoner euro som lån genom Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes.

Regeringen enades också om att man förbereder sig på det nya svaveldirektivet, som träder i kraft 2015, genom s.k. investeringar i efterhand, såsom installering av svavelskrubbrar. För detta beviljades det en fullmakt för understöd till ett belopp av 30 miljoner euro, av vilka 10 miljoner euro tilldelas 2013. Man följer upp hur väl anslaget räcker till. Regeringen är också beredd att fatta beslut om nödvändiga åtgärder under den resterande valperioden för att bevara den finländska industrins konkurrenskraft, för att främja miljötekniken samt för att bromsa ökningen av de logistikkostnader som svaveldirektivet medför. Dessutom utarbetar man en separat plan för att utveckla infrastrukturen för kondenserad naturgas.

För att skapa ny tillväxt och nya arbetsplatser i IKT-branschen är regeringen beredd att inleda åtgärder i enlighet med de förslag som arbetsgruppen ICT2015, som tillsattes av arbets- och näringsministeriet i den tredje tilläggsbudgeten för 2012, har föreslagit och att beakta kostnadsverkningarna för 2013 när budgetpropositionen kompletteras.

För att skapa nya möjligheter till affärsverksamhet samt för att främja det civila samhället och demokratin fortsätter man det avgiftsfria ibruktagandet av de offentliga datalagren. Meteorologiska institutets uppgifter i realtid öppnas för avgiftsfritt bruk i två faser. Ministerierna tillställer finansministeriet utredningar om andra åtgärder för att förverkliga avgiftsfri s.k. öppen data, samt om deras budgetkonsekvenser.

Samhällsgarantin för unga träder i kraft

Samhällsgarantin för unga träder i kraft 2013. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv åtgärd senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut. Programmet genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. Vid arbets- och näringsbyråerna stöds ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Vägledningstjänsterna för unga stärks. Undervisnings- och kulturministeriet anvisar tilläggsfinansiering för yrkesutbildning, läroavtalsutbildning och uppsökande ungdomsarbete. Finansieringen av samhällsgarantin uppgår totalt till cirka 60 miljoner euro 2013.

Från ingången av 2013 stärks läroavtalsutbildningen för unga. Regeringen inleder ett försök som har som mål att genom praktiska åtgärder förbättra möjligheterna för små och medelstora företag att anställa unga till läroavtalsutbildning. Verkstadsverksamhet för unga, uppsökande ungdomsarbete och andra lågtröskelkanaler inom den yrkesinriktade utbildningen utvecklas som sådana kompletterande kanaler för övergången till arbetsmarknaden som når de grupper av unga som annars skulle falla utanför utbildningen. För verkstadsverksamheten för unga anvisas 27 miljoner euro, av vilka 8 miljoner euro i anslutning till samhällsgarantin för unga.

Dessutom startar regeringen ett kompetensprogram för unga vuxna, som erbjuder yrkesutbildning för 20-29-åringar som blivit utan utbildning. Detta ökar anslagen med 27 miljoner euro 2013.

För att aktivera långtidsarbetslösa genomför man 2012-2015 ett kommunförsök, där huvudansvaret för aktiveringen övergår till kommunen och samtidigt ökas kommunens ansvar inom servicen till långtidsarbetslösa. Man har reserverat 20 miljoner euro per år för försöket. I samband med försöket genomförs det i 62 kommuner ett försök med s.k. sysselsättningsbonus, som innebär att en långtidsarbetslös efter att ha blivit sysselsatt får behålla arbetsmarknadsstödet under en månads tid.

Från ingången av 2013 inleds också ett åtgärdsprogram för att främja sysselsättning av partiellt arbetsföra. Arbets- och näringsbyråernas arbetskrafts- och företagstjänster ses över så att de stöder tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagsamhet.

För att upprätthålla aktiveringsgraden i en situation då sysselsättningsläget försämras ökas sysselsättningsanslagen med ca 32 miljoner euro jämfört med det som budgeterats för 2012. Av dessa anslag anvisas tilläggsfinansiering för sysselsättningsfrämjande integrationsutbildning för invandrare. Samtidigt reformeras utkomststödet så att höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa under tiden för aktiva åtgärder ska beaktas som prioriterade inkomster. Genom reformen uppmuntras långtidsarbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder.

Man ökar fullmakten för stödet till områden med plötsliga strukturomvandlingar med 10 miljoner euro, särskilt med tanke på åtgärder som föranleds av nedläggning av garnisoner samt för behoven i de nya områdena.

De äldres och låginkomsttagarnas ställning förbättras

Lagen som gäller tjänster för äldre träder i kraft den 1 juli 2013. I bilaga 1 till pressmeddelandet redogörs närmare för innehållet i lagen och anslagen.

För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft görs det redan vid ingången av nästa år en delvis tidigarelagd indexjustering i grundskyddsförmånerna. För att genomföra detta höjs anslagen med uppskattningsvis 45 miljoner euro 2013.

I enlighet med ramförhandlingarna föreslår regeringen att för att förbättra familjernas utkomst slopas behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet när det gäller makens inkomster, vilket ökar anslagsbehovet med 32 miljoner euro. När en arbetslös får arbete uppskjuts den justering av bostadsbidraget som görs på grund av att personens inkomster stiger från nuvarande tre månader till sex månader.

Den offentliga ekonomin stärks

I samband med rambeslutet enades man om ett flertal anpassningsåtgärder som träder i kraft 2013. Regeringens beslut minskar budgetanslagen under nästa år med ett nettobelopp på ca 350 miljoner euro. Utöver detta ökar de nya beslut som regeringen fattade vid budgetförhandlingarna utgifterna med ca 100 miljoner euro 2013.

Åtgärderna för att stärka balansen i statsfinanserna, som riktas till beskattningen, ökar statens skatteinkomster med ett nettobelopp på 1,3 miljarder euro 2103. Utöver av ändringarna i de egentliga skattegrunderna ökar skatteinkomsterna i större utsträckning av att mervärdesskattesatserna höjs med en procentenhet. Motsvarande ändring görs i försäkringspremieskatten. År 2013 tas en rundradioskatt i bruk, vars avkastning riktas till finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet, vilket innebär att den inte inverkar på balansen i statsfinanserna. Justeringar enligt inflation och inkomstnivå i beskattningen av förvärvsinkomster, som inverkar på skatteinkomsterna, genomförs inte. Beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen.

Beskattningen görs mera rättvis genom solidaritetsskatter. En ny högsta inkomstklass införs temporärt i statens inkomstskatteskala, och beskattningen av stora pensioner och av arv och gåvor skärps. Skatteinkomsterna ökar också genom att överlåtelsebeskattningen skärps och överkompensationen i fråga om kilometerersättningar avvecklas.

Inom energibeskattningen vill man uppmuntra utsläppssnåla lösningar genom att tyngdpunkten inom skatten på uppvärmningsbränslen överförs till koldioxidskatten.

I enlighet med regeringsprogrammet tas bankskatten i bruk vid ingången av 2013. Inom samfundsbeskattningen beaktas skatteavdraget för utbildningskostnader. Dessutom begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vad gäller koncerninterna lån.

Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt

Det förutspås att kommunalekonomin stramas åt 2012 då omkostnaderna ökar klart snabbare än skatteinkomsterna och statsandelarna. Den kommunala ekonomin kommer att fortsätta vara ansträngd också under de närmaste åren. Om kommunerna inte lyckas anpassa sina utgifter till inkomsterna, finns det risk för att den snabba skuldsättningen fortsätter och för att kommunalskatteprocenterna höjs.

Statsbidragen till kommunerna år 2013 uppgår till sammanlagt ca 10,7 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör 9,7 miljarder euro. Statsunderstöden ökar med drygt 180 miljoner euro från år 2012. Statsandelarna minskar bl.a. på grund av den nedskärning av statsandelen för basservicen med 125 miljoner euro som följer rambeslutet samt på grund av att det inte görs någon indexhöjning av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Däremot ökas statsandelen för basservicen bl.a. i syfte att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga, utveckla social- och hälsovårdstjänsterna för äldre samt genomföra samhällsgarantin för unga. Dessutom ökar statsandelarna för basservicen med 231 miljoner euro på grund av indexhöjningen och med 67 miljoner euro på grund av förändringarna i åldersstrukturen och befolkningsmängden.

De förändringar i kommunernas inkomster som ändringarna i skattegrunden medför ska kompenseras till fullt belopp. De ändringar i beskattningen av förvärvsinkomster som minskar kommunernas skatteinkomster kommer att kompenseras via statsandelssystemet. De ändringar som sänker kommunernas och församlingarnas inkomster av samfundsskatten kompenseras genom att kommunernas och församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten höjs. Dessutom betalas kommunernas utdelning av samfundsskatten förhöjd med fem procentenheter under 2013–2015. Även församlingarna omfattas av en temporärt förhöjd utdelning av samfundsskatten.

Urval av anslagen för de olika förvaltningsområdena

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås ett anslag på sammanlagt 1,1 miljarder euro. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till 0,55 procent av bruttonationalinkomsten. Till utrikesministeriets anslag för det egentliga utvecklingssamarbetet anvisas 892,6 miljoner euro, vilket motsvarar 2012 års nivå. Avsikten är att eventuella inkomster från utsläppshandeln riktas ska till utvecklingssamarbetet.

Till samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis anvisas 3,2 miljoner euro. I verksamheten prioriteras i första hand politiken för den nordliga dimensionen samt det multilaterala samarbetet i de nordliga regionala råden. Också verkställandet av handlingsprogrammet för Ryssland stöds.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde fortsätter programmet för sanering av fängelserna i syfte att frångå celler utan toalett. För Brottspåföljdsmyndighetens lokalkostnader beviljas därför ett tillägg på 1,2 miljoner euro.

Man koncentrerar från och med den 1 september 2013 handläggningen av industri- och upphovsrättsmål från Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd och Helsingfors tingsrätt till marknadsdomstolen. För genomförandet av Nationalspråksstrategin och uppföljningen av demokratins utveckling anvisas 150 000 euro. Till sametinget anvisas ett tillägg på 50 000 euro.

För Gränsbevakningsväsendets anskaffning av fyra tvåmotoriga helikoptrar anvisas 22 miljoner euro. För anskaffningen av det tidigare beställda nya utsjöbevakningsfartyget beviljas 52 miljoner euro. För Gränsbevakningsväsendets omkostnader anvisas 2,4 miljoner euro för att öka antalet gränsbevakare på grund av den kraftigt ökade gränsövergångstrafiken.

I polisens anslag görs en nivåhöjning på 12 miljoner euro i syfte att säkerställa polisens funktionsförmåga i enlighet med det beslut som fattades vid ramförhandlingarna.

Reformen av försvarsmakten genomförs, och i och med det föreslås att anslagen under försvarsministeriets förvaltningsområde skärs ned med 69 miljoner euro.

Såväl beväringarnas som civiltjänstgörarnas dagpenningar höjs.

Skatteförvaltningen inleder en totalreform av beskattningsdatasystemen. Reformen grundar sig på standardprogramvara och det föreslås att man för den överför 25,4 miljoner euro av de anslag som reserverats för främjande av statskoncernens produktivitet. Bekämpningen av grå ekonomi främjas genom att man inrättar ett förvaltningsövergripande datasystem som informationskälla för myndighetsinformation.

I syfte att öka förvaltningens produktivitet och förbättra kundservicen föreslås av de anslag som reserverats för främjande av statskoncernens produktivitet ca 43 miljoner euro bli använt till uppdateringar av informationssystem inom de olika förvaltningsområdena och till projekt för att förbättra de elektroniska tjänsterna.

Det har föreslagits att Europeiska investeringsbankens kapital ska höjas med sammanlagt 10 miljarder euro, varav Finlands andel är 127,8 miljoner euro. Förslaget är att höjningen ska betalas åren 2013-2015. För år 2013 föreslås en fullmakt att förbinda sig till höjningen av kapitalet på 127,8 miljoner euro samt ett anslag på 64 miljoner euro för betalning av 2013 års andel. Efter höjningen är Finlands andel av investeringsbankens kapital sammanlagt 3 miljarder euro.

För finansieringen av renoveringen av Helsingfors Olympiastadion anvisas 6,3 miljoner euro. Finansieringen täcks i sin helhet med tippningsvinstmedel.

Från och med 2013 börjar man förverkliga Konstuniversitetet genom att sammanslå Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan. Konstuniversitetets verksamhetsförutsättningar tryggas inom de befintliga finansiella ramarna. För att utöka Statens konstmuseums samlingar anvisas 0,7 miljoner euro år 2013.

När det gäller högskolestuderandenas måltidsstöd görs en nivåhöjning som ökar anslagsbehovet med ca 1,5 miljoner euro.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses statsandelsindexet och universitetsindexet för år 2013 av besparingsskäl. Samtidigt görs dock en indexhöjning av statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer, som för 2013 finansieras med tippningsvinstmedel.

För reparationer av mögelskolor och läroanstalters anläggningskostnader reserveras sammanlagt 58 miljoner euro för 2013.

För minskande av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen anvisas 60 miljoner euro.

Det föreslås att anslagen för jordbruket minskas med ca 18,9 miljoner euro netto jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. I anslagen för skogsbruket föreslås en höjning på 7,0 miljoner euro.

Utgifterna för bastrafikledshållningen beräknas uppgå till 1 009 miljoner euro, varav anslagsfinansieringens andel är 935 miljoner euro. I bastrafikledshållningen prioriteras den spårbundna trafiken i enlighet med regeringsprogrammet genom att man riktar 5 miljoner euro till den utöver den tilläggsfinansiering som beviljades för år 2012. I syfte att trygga det dagliga behovet att ta sig fram på trafiklederna används totalt 593 miljoner euro till underhållet av dem.

För finansieringen av projekt för utveckling av trafikledsnätet föreslås anslag till ett belopp av sammanlagt 576 miljoner euro. Dessutom har det planerats att 71 miljoner euro av anslaget för bastrafikledshållningen ska användas till ny- och utbyggnadsinvesteringar i trafikleder och projektplanering av dem.

År 2013 inleds i enlighet med den trafikpolitiska redogörelsen två nya utvecklingsprojekt. Förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och järnvägstrafiken inleds inom bastrafikledshållningen. De totala kostnaderna för projektet uppgår till 90 miljoner euro och det genomförs åren 2013—2018. Anslaget för år 2013 uppgår till 5 miljoner euro. Dessutom inleds den andra fasen av utvecklingen av E18 vid Ring III som genomförs med partiell efterfinansiering. Kostnadsberäkningen för projektet är 150 miljoner euro, varav statens finansieringsandel är 110 miljoner euro.

I syfte att trygga verksamheten höjs anslagen för skärgårdens förbindelsefartygstrafik med 1,7 miljoner euro jämfört med det som budgeterades för 2012.

Utöver svavelskrubberinvesteringar föreslås för miljöstöd för fartygsinvesteringar ett anslag på 28 miljoner euro som understöd för ett fartyg som blir klart år 2013 och som byggs på basis av en fullmakt som beviljades år 2010.

I enlighet med statsrådets principbeslut av den 29 mars 2012 ska år 2013 enligt planerna genomföras en frekvensauktion för frekvensområdet 800 megahertz. Utgångspriset för hela frekvensområdet är 100 miljoner euro. Avsikten är att auktionsintäkterna ska intäktsföras i jämna poster under en femårsperiod efter det att koncessionen beviljats.

Anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås uppgå till 480 miljoner euro.

I anslagen för energipolitiken anvisas det ett tillägg på 21 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. För fullmakten att bevilja energistöd anvisas 45 miljoner euro. För produktionsstödet för förnybar energi anvisas 125 miljoner euro, varav 1,1 miljoner euro anvisas för ett kompletterande stöd för förgasning av skogsflis för att användas som bränsle i kolpulverpannor.

Man snabbar upp projekt för investering i förnybar energi och prioriterar då särskilt projekt som avser vindkraft. Närings-, miljö- och trafikcentralerna beviljas ett tilläggsanslag på 0,6 miljoner euro för åtgärder som ska påskynda miljökonsekvensutredningar. Dessutom styrs ett tilläggsanslag på en miljon euro till kommunerna och landskapsförbunden för att påskynda uppgörandet av planer som styr utbyggnaden av vindkraft.

Den lägre specialersättningen i grundersättningen för läkemedel sänks med 7 procent och partipriserna på läkemedel sänks med 5 procent den 1 februari 2013. Dessutom sänks taket för läkemedelsersättning den 1 januari 2013 med ca 50 euro för att förbättra ställningen för dem som betalar mest för sina läkemedel. Åtgärderna minskar anslagsbehovet med ca 103 miljoner euro.

Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att de andra föräldraledigheterna förkortas, vilket ökar anslagsbehovet med ca 0,3 miljoner euro.

Den månatliga kostersättning som betalas till dem som lider av celiaki höjs från 21 euro till 23,6 euro, vilket ökar anslagsbehovet med 1 miljon euro.

Det nationella vaccinationsprogrammet utökas med HPV-vaccinet mot papillomvirus, vilket medför att anslagsbehovet ökar med 1,5 miljoner euro år 2013.

Till räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås 1 040 miljoner euro och till borgensfullmakter 285 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen och då särskilt Helsingforsregionen.

För reparationsunderstöd och energiunderstöd för bostäder föreslås sammanlagt 50,5 miljoner euro. Tyngdpunkten för reparationsunderstödens del ligger på byggande av hissar och reparation av äldre personers och funktionshindrade personers bostäder.

Man fortsätter att genomföra handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008–2016 samt Natura 2000 och sådana naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare. Anslaget för detta uppgår till 53,8 miljoner euro. För skyddet av Östersjön anvisas ett anslag på 3,34 miljoner euro. Anslaget riktas särskilt till Bottenhavets och Skärgårdshavets avrinningsområden, till utvecklingsprojekt och skyddsåtgärder i anslutning till programmet för återvinning av näringar samt till kartläggande av den biologiska mångfalden inom den marina undervattensmiljön.

För den gröna ekonomin föreslås 2,5 miljoner euro. Avsikten är att beloppet ska användas bl.a. till analyser av målen för minskade utsläpp och av internationella klimatförhandlingar, till verksamhet inom klimatpanelen samt till utvecklings- och försöksprojekt som gäller program för hållbar konsumtion och produktion samt återvinning av avfall.

Balans och statsskulden

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 96 miljarder euro i slutet av 2013, vilket är ca 47 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Skuldkvoten beräknas öka med ca 2 procentenheter från 2012. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till 1,9 miljarder euro, vilket är ca 320 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2012. Fastän statsskulden ökar förväntas ränteutgifterna minska på grund av att ränteantagandena har sjunkit.

Budgetpropositionen för 2013 uppvisar ett underskott på 7,0 miljarder euro, vilket finansieras genom ökad skuldsättning. Fondekonomin som står utanför statsbudgeten uppvisar ett överskott på 0,5 miljarder euro 2013 (inklusive Statens pensionsfond). Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2013 uppgå till knappt 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

---

Avsikten är att budgetpropositionen för 2013 ska godkännas i statsrådets allmänna sammanträde den 17 september 2012, och då offentliggörs den i sin helhet på finansministeriets webbsidor.

BILAGA 1
Regeringens beslut vid budgetförhandlingarna 30.8.2012 i fråga om den lag som ska gälla tjänster för äldre

1. Man kom överens om huvudlinjerna för den fortsatta beredningen, med utgångspunkt i utkastet till lag (lag om stöd för den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre) daterat den 28 augusti 2012 så att regeringens proposition överlämnas till riksdagen hösten 2012. I budgetförhandlingarna beslutade man att för år 2013 reservera 10 miljoner euro utöver det tidigare överenskomna beloppet på 23 miljoner euro (82 miljoner euro under hela ramperioden). De mer ingående förslagen bereds så att lagen omfattar både hemvård och sluten vård. Effekterna av lagen kommer att utvärderas.

2. För förbättring av stödtjänsterna inom närståendevården reserveras ytterligare 10 miljoner euro. De mer ingående förslagen bereds så att de träder i kraft den 1 juli 2013.

3. Social- och hälsovårdsministeriet ska före den 1 juli 2013 utarbeta en kvalitetsrekommendation för hemvården. Hur väl kvalitetsrekommendationen för hemvården fungerar kommer att utvärderas genom en effektbedömning före utgången av 2014.

4. Kvaliteten på vården och omsorgen dygnet runt förbättras genom att man säkerställer att kvalitetsrekommendationen följs.

5. Före den 1 juli 2013 ska social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med bl.a Kommunförbundet och Institutet för hälsa och välfärd utveckla mätare för vårdkvalitet och vårdtyngd som syftar till att förbättra vårdkvaliteten. Mätarna används bl.a. vid verkställigheten av lagen och kvalitetsrekommendationen och vid effektbedömningen.

6. Vid ingången av 2015 ges en förordning av statsrådet där det kan utfärdas närmare bestämmelser om bl.a. antalet anställda i förhållande till antalet klienter som vårdas och vårdtyngden, om de anställdas kvalifikationer samt om andra kvalitetsfaktorer. Om en personaldimensionering enligt rekommendationen (minst 0.5 personer) inte har uppnåtts inom vården och omsorgen dygnet runt kommer bestämmelser om personaldimensioneringen att utfärdas genom förordning av statsrådet.