Minister Wallins tal på Dagarna för Europas byggnadsarv

Bästa vänner av byggnadsarvet

Temat som Finland valt för årets europeiska byggnadsarvsdagar är Offentliga interiörer. Med temat vill man inrikta medborgarnas, ägarnas, användarnas och mediernas intresse på de värden som finns i interiörerna.

Skyddet av interiörer är en aktuell fråga när det gäller att värna om byggnadsarvet. Interiörerna utsätts för ett konstant förändringstryck på grund av reparationer, växlande modetrender och nya funktionella krav på lokalerna. Att värna om interiörer innebär en balansgång mellan de nya kraven på byggnaden, dess ursprungliga utseende och beaktandet av tidigare ändringar.

Då användningen av en byggnad ändras eller interiörernas funktionalitet förbättras, t.ex. med tanke på framkomlighet eller arbetsskydd, krävs det nästan ofrånkomligen åtgärder. Det viktiga är huruvida reparationsåtgärderna endast styrs av de nya behoven, eller om byggnaden också beaktas genom sin historia, där renoveringen utgår från interiörernas värden.

Byggnadsarvet tryggas genom lagstiftningen. Genom byggnadsskyddslagen kan värdefulla byggnader med fasta interiörer skyddas. I planernas skyddsbestämmelser kan kommunerna beakta byggnadsarvet och också i någon mån interiörerna. Kyrkolagen och lagen om ortodoxa kyrkan värnar om kyrkliga byggnader och deras interiörer.

De främsta redskapen för skyddet av interiörer är emellertid inte myndigheternas beslut utan medborgarnas och ägarnas kunskap och respekt för byggnadsarvet.

Den offentliga makten bör vara ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till byggnadsarvet. Det här gör till exempel Senatfastigheter genom sin strategi för skydd av värdefastigheter. Fastigheternas värde bevaras genom samhällsansvariga principer för en hållbar utveckling. Då man bevarar byggnaders arkitektoniska och kulturhistoriska värden och ser till lokaliteternas ändamålsenlighet beaktas också användarnas behov.

Valet av ett nytt bruksändamål för en skyddad byggnad baseras på byggnadens egenskaper. Det nya ändamålet äventyrar alltså inte byggnadens skyddsvärden. Man strävar till att anpassa den nya verksamheten till de tidigare principerna för rumslösningar och konstruktioner. Vid reparationsarbete är målet att bevara existerande material, och byggnadsdelar förnyas endast då de gamla inte rimligtvis kan repareras.

En del av det arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet som förvaltas av Senatfastigheter har skyddats genom förordningen om skydd för staten tillhöriga byggnader, byggnadsskyddslagen eller genom planer. Men man strävar efter att skydda också sådana värdefulla miljöer och byggnader som inte omfattas av skyddsbesluten. Detta kan göras genom genom avtal med musei- och miljömyndigheterna och genom planläggning i samarbete med planläggningsmyndigheterna.

Reparationsverksamheten ska baseras på omfattande kunskaper och färdigheter. En databas upprätthålls över sådana byggnader och byggda miljöer som omfattar skyddsvärden. Byggnads- och kulturhistoriska utredningar görs i syfte att identifiera och värdera sådana byggnader som bör skyddas och för att skapa ett underlag för skötsel och reparationsåtgärder. Då skötsel- och reparationsåtgärderna planeras anlitas sakkunniga inom branschen.

Reparation av byggnader där interiörernas värde bevaras enligt Senatfastigheters modell baseras alltså på frivillighet, respekt för byggnadens ursprungliga invändiga lösningar samt på insamling av tillräcklig information som underlag för reparation och underhåll.

Och något av det viktigaste är att arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla objekt är i fortsatt användning. Det ger också en hållbar ekonomisk grund för underhåll och reparation av byggnaderna.

När det gäller vården av byggnadsarvet är de viktigaste verktygen alltså kunskap och respekt. Dagarna för Europas byggnadsarv vill också bidra till att öka kunskapen och respekten för byggnadsarvet.

Dagarna för Europas byggnadsarv, Euroopan rakennusperintöpäivät, European Heritage Days är Europarådets och kommissionens gemensamma projekt, där alla de 49 länder som undertecknat den europeiska kulturkonventionen deltar.

För miljöministeriet, som är den statliga instans i Finland som ansvarar för den riksomfattande samordningen av projektet, är dagarna ett viktigt medel för att genomföra målen i statsrådets byggnadsarvsstrategi för ökad information och växelverkan när det gäller den byggda miljön.

Evenemangen ökar kunskapen om den byggda kulturmiljön och sporrar på så sätt till aktivitet för att bevara byggnadsarvet. De främjar byggnadsarvsstrategins nyckelmål, enligt vilket byggnadsarvet är en oersättlig nationell resurs. Bevarandet och omvårdnaden av byggnadsarvet är ett gemensamt mål, och ett särskilt mål inom statsmakten.

I Finland ordnades i fjol 160 evenemang i samband med byggnadsarvsdagarna i över 80 kommuner. Bland annat erbjöd museer, skolor, föreningar, kommuner och statliga instanser runt om i Finland en möjlighet för allmänheten att bekanta sig med byggnadsarvet. Förutom firandet av vårt gemensamma kulturarv, är byggnadsarvsdagarna också ett kraftprov för frivilligarbetet, den aktiva föreningsverksamheten i Finland och samarbetet mellan de lokala aktörerna.

Vi har alltså i främsta hand arrangörerna av evenemangen på lokal och regional nivå att tacka för de senaste årens framgång med Dagarna för Europas byggnadsarv. De har till vår glädje också i dag kommit hit för att fira öppningen av temat Offentliga interiörer.

Boken Käy sisään! Stig in! som ges ut till temaårets ära, och som presenteras i följande anförande öppnar nya intressanta perspektiv på de offentliga interiörerna. Denna publikation, som i första hand har framställts som ett stöd för byggnadsarvsdagarnas arrangörer presenterar alla slags interiörer från simhallar till caféer och från apotek till stationshallar.

Jag hoppas att bokens artiklar väcker diskussion om interiörernas värden och deras betydelse som vårt gemensamma kulturarv - ett kulturarv som bör bevaras också för kommande generationer som en påminnelse om våra rötter och hur vårt samhälle utvecklats.

Ständerhuset, där vi nu öppnar temaåret Offentliga interiörer, påminner oss i all sin glans starkt om att byggnadernas värde inte uppstår endast av dess arkitektoniska betydelse, utan också av den kulturhistoria - det liv och de minnen de är förknippade med. Byggnadsarvet består inte bara av stora monument som nått en värdig ålder. Också närbutiken, favoritkrogen och biblioteket har stor betydelse för trivseln i vår livsmiljö. Byggnader som används, och är i gott skick, utgör en grund för samhällets välfärd.

Jag förklarar nu de europeiska byggnadsarvsdagarnas temaår Offentliga interiörer officiellt öppnat.

Och så här till slut är det dags för en efterlysning. Jag hoppas att temat för årets byggnadsarvsdagar ska inspirera möjligast många museer, frivilligorganisationer, kommuner, statliga instanser och turismbranschen att ordna evenemang som lyfter fram interiörernas värden. Stig in i temaåret Offentliga interiörer!