Statsminister Petteri Orpos tal i riksdagen den 21 juli 2026

Statsminister Petteri Orpo höll ett anförande vid riksdagens plenarsammanträde den 21 juli 2026. Talet med förbehåll för ändringar.

Ärade talman!

Statsrådet har lämnat ett meddelande till riksdagen om det villkorliga stödbeslutet för projektet Garden Helsinki vid halvtidsöverläggningen och om byggandet av kultur- och idrottsanläggningar i Finland.

Det är exceptionellt att riksdagen kallas in från sin sessionspaus för att behandla ett meddelande av detta slag.

Den offentliga debatten kring frågan har visat att det är nödvändigt att riksdagen får samlad, exakt och korrekt information om vad det villkorliga stödbeslutet innebär och vad det inte innebär. Som statsminister står jag alltid till riksdagens förfogande.

Inledningsvis vill jag återknyta till det läge som rådde då regeringen samlades till sin halvtidsöverläggning våren 2025.

På grund av det allvarliga läget i de offentliga finanserna hade regeringen varit tvungen att fatta flera svåra sparbeslut. Den ekonomiska tillväxten hade inte kommit i gång. Inom regeringen och i denna sal fanns en stark samsyn om att enbart besparingar inte räcker till för att få Finland på fötter. Det behövdes ytterligare nya lösningar för att påskynda tillväxten. Idéer efterfrågades brett från olika håll i samhället.

Vid halvtidsöverläggningen fattades beslut om tillväxtåtgärder. Tillväxtpaketet baserade sig i stor utsträckning på förslagen från Risto Murtos arbetsgrupp. Utöver detta fattade regeringen beslut om andra projekt som ska stödja tillväxt och sysselsättning. Vårt mål var också att hitta projekt som stimulerar byggbranschen.

Inom ramen för detta fattade regeringen ett politiskt beslut om villkorligt statsunderstöd för projektet Garden Helsinki. Garden Helsinki är en idrotts- och evenemangsarena med kapacitet för nästan 20 000 personer. Ett stort projekt av detta slag skulle inte bara skapa arbetstillfällen under byggtiden utan också stärka huvudstadens attraktionskraft i årtionden framöver.

Varje regering fattar politiska beslut med sitt mandat.

Ärade talman!

Det villkorliga stödet till Garden Helsinki-projektet har varit föremål för en omfattande offentlig debatt. Bland annat har frågor väckts om huruvida olika arenaprojekt har behandlats likvärdigt, om regeringens beslut har grundat sig på tillräckliga konsekvensbedömningar och om lobbningen för projektet har skett på ett öppet och transparent sätt.

Vem eller vilka som medverkar i projektet har ingen koppling till regeringens beslut.

Påverkan och dialog hör till det politiska beslutsfattandet. I Finland har vi ett öppenhetsregister som säkerställer insyn i påverkanskommunikation riktad mot politiker. Det är alltid den aktör som bedriver påverkanskommunikation som ansvarar för att behövliga uppgifter förs in i öppenhetsregistret.

I efterhand har det framkommit att företrädarna för Garden Helsinki-projektet inte rapporterade sin påverkanskommunikation till öppenhetsregistret. Jag ser det som nödvändigt att Statens revisionsverk noggrant granskar projektbolagets verksamhet.

Regeringspartierna fattade stödbeslutet tillsammans. Det handlade endast om att bidra till ökad tillväxt, högre sysselsättning och större attraktionskraft i Finland.

Den andra centrala frågan i debatten har varit om regeringen handlade rätt i sitt beslutsfattande. Jag ser allvarligt på de misstankar som riktats mot regeringens beslutsfattande och mot mitt eget agerande. Jag anser det vara viktigt att justitiekanslern utreder klagomålen snabbt.

Det har hävdats att valfinansiering skulle ha påverkat hur regeringen ställde sig till projektet. Detta stämmer inte.
Vi har agerat öppet och lämnat ut material kring beslutet till offentligheten. Jag har redogjort för beslutet och bakgrunden till det i flera intervjuer och i ett skriftligt utlåtande.

Debatten har även handlat om hur regeringen, trots det strama ekonomiska läget, valde att anvisa arenaprojektet 35 miljoner euro.

Syftet med det villkorliga statsunderstödet var att förbättra projektets möjligheter att säkra övrig finansiering och få projektet att komma i gång. Avsikten var att byggandet av Garden Helsinki skulle inledas i år. Inte en euro i stöd skulle ha betalats ut innan projektet blivit verklighet.

Beslutet om villkorligt stöd för projektet är en del av regeringens investeringsprogram på cirka 4,7 miljarder euro. Med detta belopp stöds bland annat investeringar i försörjningsberedskap, minskade koldioxidutsläpp samt grundlig förbättring och utveckling av transportinfrastrukturen i hela Finland.

Investeringsprogrammet finansieras genom att man använder statens egendom, det vill säga investeringarna ökar inte skuldsättningen och de kräver inga nya besparingar.

Oppositionen har på ett tendentiöst sätt målat upp en motsättning mellan regeringens bestående utgiftsbesparingar och engångsinvesteringar i tillväxt.

Det är missvisande att hävda att en bestående utgiftsbesparing skulle kunna undvikas genom att avstå från en engångsinvestering i tillväxt. Tillväxtinvesteringar görs för att ekonomin ska växa och för att man inte ska behöva vidta så kraftiga sparåtgärder.

I denna sal har det upprepade gånger krävts att statens balansräkning sätts i arbete. Det är just detta som varit poängen.

Ärade talman!

Ännu några ord om halvtidsöverläggningen.

Aktörerna i Garden Helsinki-projektet hade hos staten ansökt om antingen direkt stöd eller statsborgen för främmande kapital. Projektet lämnade in en fritt formulerad ansökan om statsborgen till finansministeriet hösten 2024.

Finansministeriet förhöll sig kritiskt till arenaprojekt och framförde flera farhågor, särskilt i fråga om statsborgen. I slutet av 2024 meddelade finansministeriet projektet att det ställer sig negativt till statsborgen.

Vid halvtidsöverläggningen presenterades förslag av såväl finansministeriet som regeringspartierna och de övriga ministerierna. Det fanns goda skäl att lyfta fram projektet: dess positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen.

Projektet i Kivistö, som Garden Helsinki har jämförts med, befann sig vid halvtidsöverläggningen i ett helt annat läge än det befinner sig i nu.

Vid halvtidsöverläggningen hade regeringen inte motsvarande information om projektet i Kivistö som den hade om Garden Helsinki. Det hade lämnats in en ansökan om statsborgen för Garden Helsinki, där det redogjordes för projektet och de ekonomiska förutsättningarna för det i detalj. Även om statsborgen inte beviljades, hade regeringen tillgång till de uppgifter som lämnats i samband med ansökan. Arenaprojekten konkurrerade inte med varandra vid halvtidsöverläggningen.

Vid halvtidsöverläggningen sökte man en överenskommelse som godkändes av regeringspartiernas ordförande och hela regeringen. Information om besluten gavs efter att planen för de offentliga finanserna hade godkänts.

Vid halvtidsöverläggningen beslutade regeringen att staten ska bereda sig på att villkorligt finansiera multifunktionsarenans och ishallens andel av Garden Helsinki-projektet med ett direkt stöd på 10 procent, det vill säga 35 miljoner euro. Det beslutades att de mer exakta stödvillkoren utformas vid fortsatt tjänstemannaberedning.

Ärade talman!

Planerna för projektet Garden Helsinki har uppdaterats efter beslutet vid halvtidsöverläggningen. Projektet har fördröjts. Det råder oklarhet kring finansieringen. Konkurrensläget för arenaprojekt ser annorlunda ut i dag.

Det är klart att regeringen skulle ha sett över sitt beslut. Avsikten var att göra detta vid höstens första sammanträde i finanspolitiska ministerutskottet.

Det är också klart att det över stödbeslutet vilar en skugga som transparens och öppenhet inte har kunnat skingra. Därför har regeringen beslutat att det inte längre finns politiskt stöd för det villkorliga stödbeslutet vid halvtidsöverläggningen 2025.

Projekt som Garden Helsinki har sällan framskridit utan statligt stöd. Mycket stora projekt av nationell betydelse kan inte finansieras med statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar. Därför behandlas de som separata helheter.

Det ligger i Finlands och finländarnas intresse att få internationella idrotts- och kulturevenemang genom att ha en arena med en publikkapacitet på cirka 20 000. Vi måste kunna konkurrera med de övriga nordiska ländernas och de baltiska ländernas huvudstäder.

Staten har saknat en tydlig och transparent väg för att stödja projekt av denna storleksklass.

Därför inleder statsrådet nu ett utredningsarbete vars syfte är att fastställa en enhetlig och tydlig väg och kriterier för ansökan om statligt stöd för motsvarande projekt.

Samtidigt utreds hurdant kapacitetsbehov det finns i Finland för en evenemangsplats av stor storleksklass, hurdana internationella exempel det finns i Finlands närområden och hurdana projekt som för närvarande planeras i Finland. Utredningen blir klar våren 2027 och kan användas vid följande regeringsförhandlingar.