Statsministerns upplysning om säkerheten i Europa och regeringens EU-politik

Statsministern Petteri Orpos upplysning om säkerheten i Europa och regeringens EU-politik 12.3.2025. Det talade ordet gäller.

Ärade talman!

President Trumps samtal till Putin i februari triggade i gång en process vars slutresultat fortfarande är osäkert. En process som inverkar på frågor som är existentiella för oss. 
Samtidigt stod det klart att Förenta staterna har förändrats i och med den nya administrationen. 

Det var i och för sig ingen överraskning. Vi hörde vad president Trump sade under sin kampanj. Men ett så snabbt infriande av vallöftena gör det klart att även vi, Europa, måste agera. 

Nu krävs det mer än bara vackra ord. Ukraina, Europa och Finland måste arbeta ihärdigt. 
Vår framtid påverkas först och främst av Europas säkerhet och konkurrenskraft. 
Därför är det viktigt att tala om EU-politik i Finlands riksdag.

Ärade talman!

Finland och Europeiska unionen har länge gjort målmedvetna satsningar på en stark relation till Förenta staterna. 

Förenta staterna är fortfarande vår viktigaste partner, och vi vill värna om denna relation både nu och i framtiden.

Finlands och Europas säkerhet och Ukrainas framtid är frågor som vi redan länge har arbetat för över regerings- och oppositionsgränserna. 

Finlands styrka är att vi alltid strävar efter samförstånd när vi söker lösningar på dessa frågor.

Därför är det så viktigt att vi diskuterar aktuella frågor parlamentariskt. 
Europa står inför ett val – låter vi andra staka ut vår framtid, eller ska vi också själva engagera oss?

Finland har klara mål. 

Behovet av en rättvis och varaktig fred i Ukraina är fortfarande ett faktum. Likaså behovet av att bygga upp ett starkt Europa, ett starkt europeiskt försvar och en stark europeisk avskräckning. 

Europa måste ta ett större ansvar för kontinentens försvar.

I Europa har vi alltför ofta ställt frågan ”vem står näst på tur?”, trots att vårt mål egentligen ska vara att ingen gör det.

Med sikte på detta måste vi agera här och nu.

Ärade talman! 

Vi behöver en vision för att Europa inom fem till tio år ska vara en starkare europeisk pelare i Nato.

Om vi lyckas med detta garanterar det både vår säkerhet och vårt oberoende.

Rent konkret innebär det till exempel starka egna arméer, en stark europeisk försvarsindustri, gemensamt samordnade upphandlingar samt avhjälpande av kapacitetsbristerna och stärkande av försvarsförmågan i Europa.

Andra viktiga element är beredskap, militär rörlighet och stärkande av den kritiska infrastrukturen.

Kommissionen väntas publicera en vitbok om det europeiska försvarets framtid om exakt en vecka. 

Vår förväntning är att den stakar ut en tydlig riktning för utvecklingen av det europeiska försvaret.

Vi måste få ordning på Europas och Finlands försvar.

Det kräver betydande tilläggssatsningar på nationell nivå. Var och en måste ta hand om sitt.

Och det är många som gör det. I flera medlemsländer, till exempel Tyskland, Danmark och Sverige, kan man redan se en betydande kursändring för att öka försvarsfinansieringen.

Men det finns också frågor där det är mer ändamålsenligt att försöka hitta sameuropeiska lösningar. Dessa kräver europeisk finansiering.

För oss är det dock fortfarande viktigt att europeiska pengar används i områden där Europa försvaras eller till kapaciteter som försvarar Europa i ett vidare perspektiv.

Med andra ord är det viktigt att säkerställa att de europeiska lösningarna tillför ett genuint mervärde i det europeiska försvaret och gagnar de länder där behovet är som störst – Finland och andra länder i främsta linjen. 

Ärade talman!

Förra veckan gjorde Europa en uppryckning.

Vi stats- och regeringschefer samlades till ett extra möte i Europeiska rådet, så som jag föreslog i februari.

I och med mötet lättade den dimma som legat över Europa.

Framför allt förmedlade vi ett politiskt budskap om att Ukraina är en av oss.
Toppmötet var inte bara tomma ord.

Kommissionen fick mandat att bereda ett förslag för att stärka den europeiska försvarsindustrin.

Vi bekräftade medlemsländernas beredskap att bidra till säkerhetsgarantier för Ukraina.
Också Finland lade aktivt fram lösningar.

På vårt initiativ uppmanades kommissionen att påskynda utbetalningen av det stöd till Ukraina som man redan enats om.

Vårt initiativ om en mångsidigare användning av Ukrainafaciliteten för att öka stödet till Ukraina godkändes.

Vi fastställde EU:s villkor inför fredsförhandlingarna i Ukraina. 

Finland höll fast vid att östgränsens särskilda ställning ska beaktas i det europeiska försvaret. Detta noterades också i slutsatserna från toppmötet.

Diskussionen om dessa teman fortsätter vid Europeiska rådets möte nästa vecka.

Ärade talman!

Säkerhet innebär också annat än militär beredskap. Ett välmående och jämlikt samhälle bidrar till en känsla av säkerhet.

Utan en konkurrenskraftig ekonomi kan vi inte värna om välfärden.

Därför är ett starkt och konkurrenskraftigt Europa också ett tryggare Europa.

Därför är det väsentligt vilka EU-politiska riktlinjer regeringen stakar ut med tanke på konkurrenskraften.

En stark konkurrenskraft innebär arbetstillfällen, innovationer och hållbar tillväxt i Europa.

Det gäller den tekniska utvecklingen, verksamhetsmiljön för små och medelstora företag, främjandet av ren industri samt möjligheterna inom såväl bioekonomi och cirkulär ekonomi som försvarsindustrin.

Kommissionens arbetsprogram återspeglar väl Finlands strategiska mål. 
När det gäller konkurrenskraft betonar vi innovationers betydelse för EU:s globala konkurrenskraft. 

En starkare konkurrenskraft kräver förnyelse inom sektorerna och möjliggörande av teknisk utveckling.

EU:s digitala ledarskap förutsätter satsningar på banbrytande teknik, såsom artificiell intelligens.

Finland är en föregångare på detta område. Vi satsar enormt på ny digital tillväxt.
Som exempel kan nämnas de enorma datacentralsprojekten, superdatorn LUMI i Kajana och det nyligen grundade Ellis-institutet för artificiell intelligens.

I omställningen till ren energi betonar vi ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt tillvägagångssätt.

Bioekonomi och förnybara naturresurser erbjuder hållbara lösningar med tanke på koldioxidsnålhet, frigörelse från skadliga beroendeförhållanden samt försörjningsberedskap och en tryggad livsmedelsförsörjning inom EU.

Vi har gott om finländsk kompetens i dessa frågor. Vi har en enorm potential.

Ärade talman!

Vi befinner oss i en situation där Europa reglerar och Förenta staterna investerar.
Det är en viktig orsak till att vi har hamnat på efterkälken.

För att konkurrenskraften ska kunna utvecklas är det nödvändigt att avveckla onödig reglering. Även kommissionen ser detta som en prioritet.

Kommissionen kommer att lägga fram en rad initiativ för att förenkla regleringen och minska den administrativa bördan.

De två första paketen lades fram i slutet av februari.

Dessutom bereds initiativ som syftar till att underlätta tillståndsprocesserna och förenhetliga förfarandena bland annat för att främja omställningen till ren energi.

Ärade talman!

En stark proaktiv påverkan är A och O i EU-politiken. Finland har redan länge utövat systematisk påverkan.

Arbetet måste fortsätta, och vi har utmärkta förutsättningar för det.

Vi har tilldelats kanske den mest inflytelserika kommissionärsportföljen i Finlands historia.

Ett rekordstort antal finländare tjänstgör vid kommissionärernas kabinett.
Vi har aktiva ledamöter i Europaparlamentet.

Finländare i olika EU-uppgifter utför ett utmärkt arbete.

Även företag, organisationer, forskare, städer och medier är viktiga aktörer som påverkar på plats.

Ärade talman!

Finland har varit EU-medlem redan i trettio år.

Man kunde säga att vi står i ett brytningsskede i vårt medlemskap. 

Vår uppgift är att säkerställa att Finland och Europa inte är passiva åskådare.

Vi måste kunna agera snabbare. 

Vi måste kunna underlätta EU:s beslutsfattande, särskilt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

I sista hand är det vi beslutsfattare som ansvarar för i vilken riktning Finland utvecklar sin EU-politik.

Tack.