Statsministerns upplysning om regeringens politik 2026 och de viktigaste propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen

Statsminister Petteri Orpos tal i riksdagen vid riksmötets öppningsdebatt den 25 februari 2026. Det talade ordet gäller.

Ärade talman

Vi finländare känner många ordspråk och talesätt som bär en känsla av försiktighet och till och med lite nedstämdhet. 

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. En pessimist blir aldrig besviken. 

För oss, ett litet folk i ett litet land, har det vid många historiska vändpunkter varit både klokt och nödvändigt att agera försiktigt och avvaktande. Så är det också i dagens värld. 

Samtidigt har vår tillvaro alltid präglats av en rejäl dos ihärdighet, sisu, som har drivit oss framåt. Det är styrkan i ett litet land och ett litet folk. 

Sisu innebär att vi tror på oss själva och på framtiden. Det är en medfödd insikt om att vi klarar oss också i svåra lägen och inför stora utmaningar. Framför oss väntar en bättre framtid som vi kan arbeta oss mot. Det är en styrka som vi nu ska dra nytta av. 

Den föränderliga omvärlden, den snabba tekniska utvecklingen och de ekonomiska ramarna tvingar oss att tänka om kring oss själva och det finländska välfärdssamhällets framtid. 

Stormaktspolitiken är tillbaka och den gamla världsordningen står vid en brytpunkt. Det påverkar allt: människors sinnesstämning, företagens investeringar och statsbudgeten. 

Det viktigaste just nu är att vi inser vilka enorma möjligheter vi har när det gäller teknik, hög kompetens, ren energi, ren mat och natur – och finländsk beslutsamhet. Om vi utnyttjar dessa möjligheter fullt ut, väntar en framtid som är ljusare än vår nuvarande verklighet. 

Men vi bör också vara medvetna om våra utmaningar. 

Regeringen har arbetat målmedvetet och förhindrat Finland från att hamna i en okontrollerad skuldsättningsspiral. Vi har varit tvungna att ta till historiskt hårda åtgärder för att anpassa ekonomin. Sparprogrammet pågår fortfarande, och ytterligare besparingar införs både i år och nästa år. 

Vi har ännu inte nått alla våra mål. De främsta förklaringarna finns i vår omvärld. Putins krig och Trumps handelspolitik har hämmat tillväxten. Till och med experter inom området har haft svårt att förutspå framtiden. Finansministeriet och andra prognosinstitut har årligen varit tvungna att justera ned sina prognoser. 

Ett alternativ till anpassningsåtgärderna skulle ha varit att ta till en massiv ökning av statsskulden. Det är inte längre möjligt.  

Samtidigt som vi har sanerat de offentliga finanserna har vi genomfört många tillväxtfrämjande reformer. 

Vi har reformerat arbetsmarknaden för att det ska vara lönsamt att både erbjuda och ta emot jobb. Vi har lindrat beskattningen av arbete för att finländska hushåll ska få mer pengar kvar i plånboken. Och vi tänker inte sätta punkt här. Fram till valperiodens sista dag kommer vi att vidta åtgärder för att skapa de bästa förutsättningarna för företagande, investeringar, tillväxt och därigenom uppkomsten av arbetsplatser. 

Sedan är det dags att bedöma hur vi har lyckats. 
 
Ärade talman 

Vi har en farligt skuldsatt offentlig sektor, och att återställa dess fundament kommer att ta flera år. De växande offentliga utgifterna måste hållas i schack samtidigt som vi behöver flera miljarder till för försvaret och den åldrande befolkningens social- och hälsovårdstjänster. Vi vet inte vilka utmaningar och överraskningar de kommande åren för med sig. 

Regeringen har fattat beslut som är nödvändiga för Finland och fått hård kritik för dem. Det hör till politiken. På regeringens bord ligger fortfarande svåra frågor som behöver lösas.

I detta brytningsskede är det värdefullt att riksdagspartierna ändå kan samarbeta för att hitta lösningar som påverkar vårt lands framtid långt framöver. Därför lägger vi nu grunden för den kommande valperiodens stora beslut i parlamentariska arbetsgrupper. 

Jag är mycket nöjd över att nästan alla riksdagspartier i höstas ställde sig bakom den så kallade skuldbromsen och åtog sig att hålla utgifterna under kontroll. Nu har partierna försökt nå samsyn om hur omfattande anpassningar som behövs under nästa valperiod.

Denna regering har varit tvungen att anpassa ekonomin med 10 miljarder euro. Enligt nuvarande uppskattningar står nästa regering inför ett lika stort projekt. Det går alltså inte att backa från de beslut som fattats. Däremot behövs det ytterligare beslut. 

Skuldbromsen är ett löfte till finländarna om en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik. 
Parlamentariskt arbete pågår också för att bestämma hur de växande försvarsutgifterna ska användas. Vi bygger upp Finlands och finländarnas säkerhet tillsammans, genom att använda skattebetalarnas pengar på ett förståndigt sätt. 

I vår kommer regeringen också att delvis uppdatera den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen. Redogörelsen om det aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska läget ger riksdagen och dess utskott tillfälle att ingående diskutera förändringarna i säkerhetsmiljön och höra sakkunniga på bred front. Det finns ett behov av en sådan diskussion. 

I början av mars kommer jag att ge statsministerns upplysning om social- och hälsovårdstjänsterna. 

Regeringen har ihärdigt arbetat för att korrigera bristerna i social- och hälsovårdsreformen. Tillsammans med välfärdsområdena har vi arbetat för att få deras ekonomi på en stabil grund och för att tjänsterna ska fungera väl. 

Den rapport som statssekreterare Erholas expertarbetsgrupp publicerade före jul visar att många framsteg redan har gjorts. På riksnivå har social- och hälsovårdstjänsterna förbättrats, och många områden kan nu täcka sitt underskott. De regionala skillnaderna är dock fortfarande stora. 

Det ökade servicebehovet till följd av den åldrande befolkningen och svagheterna i social- och hälsovårdsmodellen är en ekvation som måste lösas. Därför tillsätter vi också en parlamentarisk arbetsgrupp som ska koncentrera sig på att ta fram metoder för att reformera finansieringen och strukturen inom social- och hälsovården under nästa valperiod. 

Finländarna ska garanteras fungerande social- och hälsovårdstjänster samt stöd och omsorg när de behöver dem. Det är en ödesfråga för de offentliga finanserna att tjänsterna kan finansieras på ett hållbart sätt. 

I och med social- och hälsovårdsreformen har också kommunernas roll förändrats. 

Vi tar itu med parlamentariskt arbete för att lägga grunden för kommunernas framtidsarbete. 

Ärade talman 

Samtidigt som vår offentliga sektor står inför stora utmaningar, är situationen inom den privata sektorn god. 

Företagens balansräkningar är i ordning, och människor har mer pengar på sina konton än på länge. Finländarnas köpkraft har ökat tre år i rad, och vi har nu nästan helt återhämtat oss från den svacka vi befann oss i. Enligt statistik från Helsingin Sanomat har särskilt kvinnors köpkraft ökat kraftigt och är nu bättre än på tio år. 

Vi får nyheter om nya investeringar inom flera branscher, såsom Wärtsiläs utvidgningsprojekt på 140 miljoner euro.

Till exempel isbrytarsamarbetet med Förenta staterna har konkretiserats. Avtal om byggandet av isbrytare har nu ingåtts med såväl Raumo som Helsingfors varv. Även Björneborgs varv på Tallholmen och hela den finländska marinindustrin drar nytta av detta. Avtalen innebär tusentals arbetsplatser. 

Sysselsättningen har hållit sig på en god nivå under hela valperioden. Arbetslösheten har dock ökat. För detta har regeringen sökt lösningar bland annat genom att sänka tröskeln för företag att anställa och genom en sysselsättningssedel för unga. 

Långvarig arbetslöshet är en tragedi för individen och hela samhället. Ekonomisk tillväxt är det enda effektiva botemedlet mot arbetslöshet. 

Jag förstår att den svaga konjunkturen har undergrävt förtroendet för regeringens åtgärder. När konjunkturvändningen kommer, syns också reformernas positiva resultat. Allt fler har arbete, och familjerna har försörjning. 

Vissa forskningsinstitut menar att vändningen redan är ett faktum. Det finns skäl till hopp och optimism. 

Finlands största exportbransch, Teknologiindustrin, rapporterar om en betydande förstärkning av orderstocken och antalet nya beställningar. 

Konsumenternas köpkraft fortsätter att öka i år, och de lägre räntekostnaderna stärker den ytterligare. Bostadsmarknaden börjar piggna till. Och äntligen rapporterar också finländska konsumentföretag tillväxtsiffror. 

Jag vill uppmuntra var och en här i salen att öppet glädjas över goda nyheter för Finland och för finländarna. Det bidrar till att stärka förtroendet för framtiden.

Ingen ska tiga om missförhållanden och problem. Finland är inte färdigt, och det finns fortfarande sådant som måste förbättras. 
Det får ändå inte hindra oss från att erkänna positiv utveckling. Ibland låter vi vår försiktighet och återhållsamhet ta överhanden. Världens lyckligaste folk kan också våga sikta högt – utan rädsla för att falla. 

Ärade talman 

Denna regering bygger inte något enbart på förhoppningar. Förberedelserna inför ramförhandlingarna i april är i gång. Vi söker lösningar som ytterligare kan förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Vi ser till att utgifterna inte ökar. 
Vi har en arbetsfylld vår framför oss, både i regeringen och i riksdagen. 

Riksdagen kommer att få ta ställning till ett flertal lagförslag. Vi reviderar beredskapslagen för att kunna hantera olika kriser ännu bättre. Genom upphandlingslagen skapar vi utrymme för företagande, och genom lagen om områdesanvändning förenklar vi bland annat planläggningen och stärker regionernas livskraft.

På vårens agenda står också bland annat lagstiftning som förebygger diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter samt arbetsrelaterat utnyttjande i anknytning till invandring. Förslaget om en kombinationsförsäkring ger ett ökat skydd för dem som samtidigt är både företagare och löntagare. 

Regeringen har under denna valperiod satsat 200 miljoner euro på grundläggande utbildning, ökat antalet årsveckotimmar i modersmål och matematik, sett över stödet för lärande och tryggat arbetsron i klassrummen genom mobilförbud. Genom ändringen av lagen om grundläggande utbildning ser vi till att alla får tillräckliga kunskaper i grundskolan och inte slussas vidare med betyg som är godkända på nåder. Vårt mål är också att lägga fram ett förslag till riksdagen om en studiesedel som gör det möjligt för unga att inleda studier, även för dem som inte kommer in på högskolor vid första försöket. 

Alla dessa är viktiga och välkomna reformer. 

Ärade talman 

Hoppet bär oss långt. När vi i dag har modet att fatta de nödvändiga besluten och förnya vårt samhälle, blir morgondagen bättre.  
Jag tror att vi alla här i denna sal har ett gemensamt mål: att trygga det finländska välfärdssamhället. Även denna vår kommer vi i riksdagen att föra en intensiv men förhoppningsvis konstruktiv debatt om hur vi ska göra det. Det är kärnan i en fungerande demokrati.
Jag önskar var och en i riksdagen en god vårsession och krafter i ert viktiga arbete.