Minister Anders Adlercreutz tal vid ambassadörsmötet 2025
"Jag gläds åt det starka nordiska samarbetet – vårt mål är ett enat Norden som gynnar oss alla."
Ärade ambassadörer!
Jag är glad över möjligheten att få diskutera aktuella frågor inom det nordiska samarbetet med er. Det här är andra gången jag håller ett anförande vid ambassadörsmötet som minister med ansvar för nordiskt samarbete. Det gångna året har återigen visat på vikten av det ansvarsområde som utrikesministeriet och vårt nätverk av beskickningar har. Därför vill jag börja med att rikta ett varmt tack till utrikesförvaltningens personal, både här i Finland och ute i världen, för ert värdefulla arbete.
Vi finländare agerar lyckligtvis inte ensamma i världen, utan vi agerar i tätt samarbete med våra partners och allierade. Vår mest naturliga referensram och våra närmaste vänner hittar vi i Norden, så det blir naturligt för oss i Finland att både samverka och påverka framför allt som en del av den nordiska referensgruppen. De nordiska länderna är inte bara våra närmaste partner – de är numera även våra allierade. Det är också både viktigt och glädjande att de baltiska länderna i allt högre grad engagerar sig i det nordiska samarbetet, en utveckling som vi verkligen stöder.
Som beskickningschefer spelar ni, ärade ambassadörer, naturligtvis en viktig roll när det gäller att främja nordiskt samarbete internationellt och stödja nätverkandet mellan myndigheter, företag, näringslivet, läroanstalter och organisationer. Nordiska ministerrådet beviljar stöd till lokala samarbetsprojekt mellan de nordiska ländernas beskickningar utanför Norden, och jag är glad att många av Finlands beskickningar har utnyttjat denna möjlighet. Det nordiska varumärket – kanske det starkaste regionala varumärket i världen – och nordiska lösningar väcker ett genuint intresse utomlands.
Bästa åhörare!
Nordiska ministerrådet är forumet för det officiella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Utgångspunkten för ministerrådets verksamhet är att hitta gemensamma nordiska lösningar på områden där de nordiska länderna kan uppnå bättre resultat genom att samarbeta än genom att lösa uppgifterna var för sig. Det nordiska samarbetet är mångsektoriellt och styrs av de nordiska statsministrarnas gemensamma vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen omfattar tre strategiska prioriteringar: ett hållbart Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Samtidigt måste man konstatera att vi fortfarande har alltför många gränshinder mellan våra länder. Också i sommar har vi kunnat ta del av märkliga historier om hur svårt det kan vara att få saker att fungera. Det finns alltså mycket kvar att göra.
Bästa åhörare!
I år är Finland tillsammans med Åland ordförande i Nordiska ministerrådet. Titeln för ordförandeskapets program är Norden 2025: enat och starkt. Programmet genomförs i brett samarbete mellan statsrådets olika ministerier och Ålands landskapsregering. Jag är mycket glad över att samarbetet i detta viktiga uppdrag har fungerat så smidigt.
En central uppgift för ordförandeskapet är att genomföra vår gemensamma vision för det nordiska samarbetet inom dess tre strategiska prioriteringar. Finland arbetar aktivt för att visionen ska förverkligas så effektivt som möjligt. Den avgörande perioden i arbetet för att uppnå visionen sträcker sig fram till 2030 och inleddes i år. Alla sektorsspecifika ministerråd har ett samarbetsprogram som fastställer målen för deras verksamhet.
Ett särskilt fokusområde under vårt ordförandeskap är att främja samhällssäkerheten. Målet är att stärka de nordiska ländernas resiliens och utveckla en övergripande och omfattande beredskap inför civila kriser och hybridhot av olika slag.
Som en del av programmet under ordförandeskapet samlades de nordiska statsministrarna till ett möte i Åbo och Pemar i maj. I samband med mötet gavs en deklaration som uttrycker ett starkt engagemang för att fördjupa samarbetet kring civil beredskap och resiliens. De nordiska ländernas styrka ligger helt klart i individernas möjlighet att delta och påverka, en möjlighet som baserar sig på förtroende. Tillsammans kan vi bygga samhällen som är bättre rustade för att möta framtida osäkerheter, samtidigt som vi värnar om våra medborgares välfärd. I beredskapsarbetet är det viktigt att beakta samhällets olika delområden, och därför är ministerrådet en bra plattform för samarbete inom olika sektorer.
Det andra sektorsövergripande fokusområdet under vårt ordförandeskap är barn och unga. Tillsammans med Åland främjar Finland barns och ungas rättigheter, välfärd och delaktighet i Norden. Det är viktigt att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i hela ministerrådets arbete, vilket ibland kan vara utmanande. När vi talar om unga, är det också glädjande att Finland senare i höst kommer att stå värd för Nordic-Baltic Youth Summit, ett ungdomstoppmöte som sammanför unga från de nordiska och baltiska länderna. Mötet ordnades för första gången i Vilnius i fjol, och nu kommer deltagarna att samlas i Helsingfors.
Bästa åhörare!
Det är viktigt att söka gemensamma nordiska lösningar på klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och miljöföroreningar genom att främja till exempel ren energiproduktion, koldioxidneutralitet, cirkulär ekonomi och en hållbar bioekonomi. Norden ska även i fortsättningen vara en global föregångare i en innovationsdriven och konkurrenskraftig grön omställning. Under Finlands ordförandeskap fortsätter vi att främja det internationella miljö- och klimatsamarbetet. För att lösa dagens gränsöverskridande miljö- och klimatutmaningar behövs internationellt samarbete och globala partnerskap. De nordiska länderna spelar här en aktiv och effektiv roll och bidrar till genomförandet av ambitiösa miljö- och klimatavtal.
Nordens globala ekonomiska ställning och konkurrenskraft är avgörande när det gäller att säkerställa näringslivets utveckling och samhällets välfärd. Nordiska företag måste ha både kapacitet och förmåga att konkurrera på den globala marknaden. I vårt ordförandeskapsprogram lyfter vi fram vikten av att främja konkurrenskraften genom starkare samarbete kring bland annat innovationer och hållbara lösningar.
Under ordförandeskapet fäster vi också vikt vid demokratins resiliens. De nordiska välfärdssamhällena bygger på förtroende. Förtroendet för rättsstaten, demokratin och jämställdheten är en väsentlig del av grunden för det nordiska samhället, och det är viktigt att vi ytterligare stärker och värnar om dessa. Dessa frågor står i fokus under Nordic Democracy Forum i november, som ordnas inom ramen för vårt ordförandeskapsprogram. Forumet för samman aktörer från städer, myndigheter, civilsamhället, näringslivet och organisationer runtom i Norden.
Prioriteringen om ett socialt hållbart Norden omfattar också teman som mediekompetens och demokratifostran. En stark mediekompetens hos människor i alla åldrar och förmåga att identifiera desinformation stärker ett aktivt medborgarskap och ökar samtidigt resiliensen i våra samhällen. Genom skolan och via utbildning får barn och unga kunskap om demokratins förutsättningar, värderingar och spelregler, vilket ger dem bättre möjligheter att delta i demokratiska processer. Här vill jag ta tillfället i akt och nämna att det i anslutning till ordförandeskapet kommer att ordnas en konferens om mediekompetens och demokratifostran i Helsingfors centrumbibliotek Ode i september.
En kompetent och välutbildad befolkning skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt och stärker den samhälleliga resiliensen i en värld som förändras i snabb takt. Under ordförandeskapet främjar vi nordiskt samarbete för att vända den senaste tidens nedåtgående trend inom läranderesultaten i Norden. Också forskningen har traditionellt haft en stark ställning i Norden. Genom gränsöverskridande forskningssamarbete kan vi hitta praktiska lösningar på stora samhällsutmaningar.
Den nya tekniken och digitaliseringen öppnar nya möjligheter, men de har också fört med sig nya typer av utmaningar. För de nordiska och baltiska länderna är det naturligt att arbeta tillsammans för att hitta lösningar på dessa utmaningar. Under sitt ordförandeskap främjar Finland en hållbar och rättvis digitalisering samt en effektiv och säker gränsöverskridande informationshantering. De nordiska länderna kan vara positiva förebilder för omställningen till ett digitalt samhälle. Omställningen kräver åtgärder som stöder en säker användning av digital teknik, artificiell intelligens och datadrivna lösningar.
När det gäller artificiell intelligens inleds just nu ett gemensamt initiativ mellan de nordiska och baltiska länderna, som syftar till att främja en ansvarsfull utveckling och användning av artificiell intelligens i regionen. Initiativet går ut på att starta upp ett nordiskt AI-center för att stödja samarbetet mellan länderna och främja användningen av och innovationer inom framför allt tillämpad artificiell intelligens. Centret kommer att lanseras officiellt senare i år.
Bästa åhörare!
Ett centralt element i den nordiska integrationen och genomförandet av den gemensamma visionen är främjandet av fri rörlighet mellan de nordiska länderna. Det är viktigt att människor kan bo, arbeta, studera eller verka som företagare i ett annat nordiskt land. Att undanröja och förebygga gränshinder som hindrar fri rörlighet mellan de nordiska länderna är viktiga frågor för Finlands regering, och det långsiktiga arbetet med dessa frågor fortsätter under vårt ordförandeskap. Här vill jag ägna några ord åt vår tidigare minister och riksdagsledamot Kimmo Sasi, som på många sätt var det nordiska samarbetets nestor och Finlands representant i Gränshinderrådet. Kimmo gick bort i april, ännu aktiv och mitt uppe i arbetet. Han gjorde ett verkligt gediget arbete som uppskattades i hela Norden. Vår nya representant i Gränshinderrådet är Astrid Thors, som har stora skor att fylla. Med en stark bakgrund inom nordiskt samarbete har hon tagit stafettpinnen vidare.
Digitalisering är ett aktuellt tema i Gränshinderrådets arbete med att främja fri rörlighet i Norden. Digitala tjänster underlättar människors vardag på många sätt. Samtidigt för de med sig nya typer av problem, till exempel när det gäller möjligheten att använda tjänsterna i ett annat nordiskt land. De nordiska länderna har identifierat dessa utmaningar, och samarbetsministrarna har lyft fram säkerställandet av tillgången till gränsöverskridande digitala tjänster och digital identifiering som en prioritering i arbetet med att undanröja gränshinder.
Till de mer omfattande och aktuella frågorna inom gränshinderarbetet hör även skattefrågor och hur utbytet av folkbokföringsuppgifter framskrider. Här kan bilateralt samarbete vara ett positivt exempel: Finlands och Sveriges regeringar meddelade i höstas att de inleder en dialog på expertnivå för att utveckla utbytet av befolkningsuppgifter mellan länderna.
Bästa åhörare!
I det rådande världspolitiska läget är det av största vikt att Norden är enat. I och med Finlands och Sveriges Natomedlemskap är alla fem nordiska länder nu också allierade inom säkerhets- och försvarssamarbetet, vilket öppnar nya möjligheter att utveckla samarbetet. Utöver ordförandeskapet i ministerrådet är Finland i år också ordförande i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco samt i Hagasamarbetet för krisberedskap och civilt försvar.
De nordiska länderna har dessutom förbundit sig att stödja Ukraina. Ett starkt symboliskt uttryck för detta var att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjöds in som gäst till Nordiska rådets session i Reykjavik i oktober i fjol. Även på praktisk nivå har de nordiska länderna stött Ukraina på flera sätt, och det är viktigt att detta stöd fortsätter.
Bästa åhörare!
Strukturerna för det officiella nordiska samarbetet mellan regeringar och parlament har sitt ursprung i tiden efter andra världskriget. År 1952 inrättade Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiska rådet i syfte att främja interparlamentariskt samarbete. Även om de då aktuella planerna på en nordisk tullunion och ett gemensamt ekonomiskt område aldrig blev verklighet, utvecklades det nordiska samarbetet i snabb takt. År 1954 infördes till exempel den gemensamma nordiska arbetsmarknaden, och under 1950-talet trädde den nordiska passfriheten i kraft. Dessa är fortfarande viktiga milstolpar i det nordiska samarbetet. Samtidigt är det viktigt att begrunda vilken typ av samarbete vi vill ha i framtiden. Inom ramen för sitt gemensamma ordförandeskap arrangerar Finland och Åland därför ett seminarium om detta i Mariehamn i september.
För närvarande pågår också en aktiv diskussion om att eventuellt revidera Helsingforsavtalet, som sedan 1962 har utgjort den rättsliga grunden för det nordiska samarbetet. Nordiska rådet lämnade i fjol en rekommendation om detta till de nordiska regeringarna, som i sin tur har utsett en utredare för att granska de juridiska aspekterna av en eventuell revidering. Utredningsarbetet pågår fortfarande, och när det är klart kommer de nordiska regeringarna att kunna ta ställning i frågan.
Jag är glad att det nu finns ett starkt momentum för nordiskt samarbete, inte bara här i Finland utan även i de andra nordiska länderna. Vårt mål är ett enat och starkt Norden. Det gynnar oss alla och skapar gemensam nytta och mervärde.