Statsminister Matti Vanhanen: Presentation av meddelandet om regeringens program

Den nya regeringen överlämnar nu sitt program till riksdagen i form av ett meddelande enligt vad som föreskrivs i grundlagen.

Vi har ställt upp ambitiösa mål för den nya regeringens arbete. I den ekonomiska politiken koncentrerar vi oss på att förbättra sysselsättningen. Ett annat centralt mål i regeringsprogrammet är beredskapen inför klimatförändringen. Den tredje hörnstenen i vårt program är stärkandet av grundtryggheten och en reform av den sociala tryggheten. Den fjärde stora uppgiften är tryggandet av välfärdstjänster i ett åldrande Finland. I utrikes-, säkerhets- och Europapolitiken representerar regeringens linje kontinuitet.

Kreativitet, kunnande och en hög bildningsnivå är förutsättningar för Finlands och finländarnas framgång. Regeringens mål är ett ansvarstagande, engagerande och sporrande Finland.

Ärade talman,

Den viktigaste uppgiften i regeringens ekonomiska politik är att stärka sysselsättningen. Vi strävar efter en ekonomisk tillväxt som är klart bättre än vad de ekonomiska prognoserna visar och som gör det möjligt att förbättra tjänster och inkomstöverföringar utan att den offentliga ekonomins hållbarhet äventyras. Endast genom en bättre sysselsättning kan vi trygga de tjänster som vår åldrande befolkning behöver under nästa årtionde.

En stark ekonomisk tillväxt förutsätter en förbättrad produktivitet och en god förmåga till priskonkurrens. Regeringen stöder löneuppgörelser som är förenliga med att priskonkurrenskraften bevaras. I enlighet med sitt program inleder regeringen denna vecka diskussioner med arbetsmarknadens organisationer om hur man skall få till stånd en inkomstpolitisk uppgörelse som gör det lättare att nå detta mål. Vi bjuder också in alla andra intressegrupper att fortsätta vårt gemensamma arbete för att främja sysselsättningen.

Att öka sysselsättningen är svårare under den begynnande perioden än för fyra år sedan, eftersom yrkeskunnig arbetskraft inte finns att tillgå i vissa regioner eller i vissa yrken. Dessutom kommer pensioneringen av arbetstagare i slutet av valperioden att öka, vilket kraftigt kommer att minska antalet sysselsatta om vi inte lyckas höja den faktiska åldern för pensionering.

Trots detta tror vi att sysselsättningen med hjälp av en målmedveten och aktiv politik kan öka med ca 80 000 – 100 000 personer under den begynnande perioden, om den internationella ekonomin fortsätter att utvecklas gynnsamt och löneutvecklingen stöder sysselsättning. På så sätt kan sysselsättningsgraden stiga till 72 procent. På lång sikt är målet en sysselsättningsgrad på 75 procent.

I regeringsprogrammet ingår flera åtgärder med hjälp av vilka vi försöker stärka utbudet av arbetskraft, förbättra efterfrågan på arbetskraft och minska arbetslösheten. Vi ser också över strukturerna i förvaltningen för att nå en bättre sysselsättning. Handels- och industriministeriet och arbetsministeriet slås från ingången av nästa år ihop till ett arbets- och näringsministerium. Syftet med reformen är att arbetsplatser och arbetstagare skall mötas smidigare än hittills. I ett åldrande Finland är det nödvändigt att förbättra sambandet mellan utvecklandet av arbetskraftens kunnande och näringspolitiken, som siktar till att skapa nya arbetsplatser. Både arbetstagarnas förmåga att bli sysselsatta och arbetsgivarnas förmåga att sysselsätta måste förbättras.

Regeringens sysselsättningspolitik utgår från att företagen ges förutsättningar att sysselsätta. Vi måste också se till att det finns kompetent arbetskraft för företagen.

Regeringens sysselsättningspolitik baserar sig på sporrar, inte på tvång. Vi tror att positiva sporrar ger bättre resultat. För att effektivisera arbetsmarknaden stöder regeringen arbetskraftens yrkesmässiga och regionala rörlighet. För att främja den regionala rörligheten reformerar regeringen vuxenutbildningssystemet, ökar läroavtalsutbildningen, effektiviserar arbetskraftspolitiken och arbetsförmedlingen och utvecklar omställningsskyddet så att det stöder en snabb sysselsättning.

Den regionala rörligheten stöds genom att kostnaderna för en bostad på den andra boningsorten i högre grad blir avdragbara i beskattningen och genom att bostadspolitiken effektiviseras, framför allt i Helsingforsregionen. Dessa många åtgärder genomförs i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Dessutom effektiviserar vi de regionalpolitiska insatserna i synnerhet i de områden som lider av svåra strukturförändringar.

Utbudet på arbetskraft utökas också genom att flitfällorna avlägsnas och genom att arbete beskattas lindrigare. Särskild vikt fästs vid att förebygga utslagningen av unga. För att stärka deras sysselsättning utvidgas låglönestödet till att gälla också unga arbetstagare, och verkstadsverksamheten utvidgas till hela landet. Det görs också lättare att anställa den första arbetstagaren. Dessutom skall de flaskhalsar på kompetenssidan som inte kan åtgärdas med inhemsk arbetskraft avlägsnas genom att arbetskraftsinvandringen underlättas och utökas.

I regeringens program spelar stärkandet av kompetensen en central roll. Vi tryggar kvaliteten på forskning och utbildning som en grund för välfärden, allt från den tidiga fostran till högskolorna. Ett viktigt mål är tryggandet av tillgången på kunnig arbetskraft. Betydande extra insatser görs i den grundläggande utbildningens kvalitet och i universitetens basresurser samt i innovationsverksamhet.

Ärade talman,

Regeringens skattepolitik stöder också ekonomisk tillväxt, sysselsättning och företagsamhet samt inhemskt ägande. I skattelösningarna spelar en rättvisare beskattning dessutom en central roll. Ett av de centrala målen för regeringens skattepolitik är också att betona miljöaspekterna. Regeringen har som mål att lindra beskattningen med 1,8 miljarder euro.

Tyngdpunkten inom skattelindringarna ligger på en lindrigare beskattning av arbete. För skattelättnader reserveras 1,1 miljarder euro utöver de justeringar som görs på grund av den höjda inkomstnivån. Tidpunkten för de skattepolitiska åtgärderna slås fast med beaktande av konjunkturläget, så att tillväxten kan hållas så stabil som möjligt. Dessutom beaktas löneuppgörelserna vid dimensioneringen och den tidsmässiga förläggningen av lindringarna i inkomstskatten.

Skattepolitiken har en stark betoning på social rättvisa: mervärdesskatten på mat sänks till 12 procent, grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs till 2000 euro, beskattningen av pensionärer korrigeras till högst nivån på beskattningen av löntagare och arvsskatten på små arv lindras.

En bevarad konkurrenskraft och en bättre produktivitet kräver insatser i kompetens och innovationer. Finland måste kunna skapa koncentrationer av spetskompetens och samtidigt se till att det uppkommer arbetsplatser med stor konkurrenskraft och produktivitet. För att stödja dessa mål ökar regeringen den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen samt basfinansieringen till universiteten. Också donationer till stöd för forskning och vetenskaplig verksamhet görs i hög grad avdragbara i beskattningen.

När det gäller att främja företagsamhet och inhemskt ägande går regeringen vidare i sin föregångares spår. Slopandet av förmögenhetsskatten under förra valperioden får nu en fortsättning. Tillväxtföretagande stöds och familjeföretagens kontinuitet tryggas genom att skatten vid generationsväxlingar som tryggar existerande arbetsplatser slopas. Dessutom främjar vi folkkapitalismen genom att beskattningen av små dividendinkomster lindras och genom att i mån av möjlighet beakta också enskilda medborgare vid statsbolagens aktieförsäljning.

Statens ägarandelar i bolag som bedriver verksamhet på marknadsvillkor kan fortfarande sänkas på ett behärskat sätt utan att statens strategiska intressen äventyras. Regeringen bedriver en aktiv ägarpolitik på marknadsvillkor. Den s.k. statsbolagslagen revideras.

Vi sänker ytterligare tröskeln för att inleda företagsamhet bland annat genom att utveckla företagarnas sociala trygghet och genom att vidareutveckla startpengen samt genom att utöka utbildningen i företagsamhet. Förutsättningarna för företagens tillväxt och internationalisering förbättras bland annat genom bättre tillgång till riskfinansiering.

Regeringens mål är att det i slutet av valperioden, tack vare sysselsättningsfrämjande strukturella reformer, i statsfinanserna skall uppkomma ett strukturellt överskott som motsvarar en procent av BNP.

Ärade talman,

Klimatförändringen är en av framtidens största utmaningar. Finland måste bära sitt ansvar för att svara på utmaningen. För att effektivt kunna svara på utmaningen krävs också genomgripande världsomfattande åtgärder. Samtidigt måste åtgärder för anpassning till klimatförändringen inledas.

Europeiska unionen har förbundit sig att före år 2020 ensidigt minska mängden växthusgaser med 20 procent från 1990 års nivå och att före år 2020 öka andelen förnybar energi till 20 procent inom hela unionen. Också Finland måste bära sin rättvisa andel av ansvaret för dessa åtaganden med beaktande av dels de satsningar som redan gjorts, dels de nationella förhållandena.

Vid sidan av klimat- och miljöförpliktelserna är målet för regeringens energipolitik att säkerställa en tryggad energiförsörjning och en skälig prisnivå samt att öka energisjälvförsörjningen.

Regeringen utarbetar genast i början av valperioden en klimat- och energistrategi på lång sikt. I strategin fastställs för tiotals år framåt de centrala målen och medlen för Finlands klimat- och energipolitik som en del av Europeiska unionen och dess målsättningar. I strategin ingår också anpassningsåtgärder. Också enskilda medborgare kan genom sina egna val stödja reformen av energipolitiken och motverka klimatförändringen.

Finland har förbundit sig att förbättra energieffektiviteten med 20 procent före år 2020. Regeringens mål är att öka åtgärderna för att spara energi och förbättra energieffektiviteten. Regeringen utarbetar ett åtstramat energisparprogram före utgången av 2008. Medborgarnas medvetenhet om energieffektivitet kan väckas genom en övergång till fjärrmätning av el- och fjärrvärmeförbrukningen.
Ärade talman,

För närvarande är den kol- och oljebaserade el- och värmeproduktionen den största källan till växthusgasutsläpp i Finland. Kolkraftverk och oljeeldade fjärrvärmepannor skall, då deras livslängd är slut eller på miljömässiga grunder, ersättas med alternativ som har en låg emissionsgrad, såsom biokraftverk och flis- eller biooljepannor.

Regeringens mål är att avsevärt öka användningen av förnybar energi. Detta förutsätter både stöd för bioenergiproduktionen och åtgärder som säkerställer att förnybar energi kommer ut på marknaden. För detta ändamål reserverades vid regeringsförhandlingarna 40 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet tar vi bland annat i bruk en inmatningstariff för biogasanläggningar, främjar avfallsminskning men också energianvändning av avfall och utökar användningen av förnybar och biobaserad energi i hushållen. Dessutom är regeringen redo att märkbart öka användningen av vattenkraft.

Det kan vara svårt att tillgodose det ökande energibehovet samt att ersätta de kraftverk som tas ur bruk och som använt fossila bränslen med enbart förnybara energikällor. Regeringen sörjer för att Finland även framöver har en mångsidig och i så hög grad som möjligt självförsörjande energiproduktion. Regeringen utesluter ingen utsläppsfri, utsläppssnål eller med tanke på utsläpp neutral, hållbar och i fråga om kostnadsstrukturen lönsam produktionsform, inte heller kärnkraft, utan alla energiformer bedöms med tanke på hela samhällets bästa.

Trafiken är en betydande källa till växthusgasutsläpp. Regeringen arbetar för att användningen av biobaserade bränslen som minskar utsläppen från trafiken skall vinna insteg, först genom lagstadgade och senare genom marknadsbaserade åtgärder i den takt det är möjligt med beaktande av den tekniska utvecklingen och den inhemska produktionen samt en rimlig prisnivå i fråga om biobränslen. Detta förutsätter att forskningsresurserna ökas och att det satsas på att andra generationens teknik kan utnyttjas genast under den första hälften av 2010-talet.

I enlighet med sitt program främjar regeringen också skapandet av enhetliga samhällsstrukturer, vilket bidrar till att minska utsläppen i synnerhet i de största städerna.

I syfte att minska utsläppen, spara energi och förbättra energieffektiviteten utvecklas dessutom beskattningen av trafik och bränslen. En kursomläggning i klimat- och energipolitiken kräver också smärtsamma lösningar. Regeringen höjer miljö- och energiskatterna, men också sådana styrmedel måste utnyttjas för att målen skall nås. Inom energi- och klimatpolitiken görs dessutom en bedömning sedan EU:s beslut om bördefördelningen blivit känt. Då görs en bedömning av om de fastslagna åtgärderna är tillräckliga.
Den förändring som är nödvändig till följd av klimatförändringen öppnar också stora möjligheter för Finland. Vi har rikliga förnybara naturtillgångar och stor kompetens, vilket innebär att vi kan utveckla energiteknologin och också göra den till en betydande exportprodukt. Genom en ökning av användningen av förnybara och inhemska energikällor är det möjligt att skapa tusentals arbetsplatser.

Riksdagen får i många sammanhang möjlighet att dra upp riktlinjerna för klimat- och energipolitiken. Speciellt viktig blir valperiodens framtidsredogörelse, som har temat klimat- och energipolitik.

Också i trafikpolitiken beaktas utsläppsmålen. I en redogörelse som överlämnas i början av valperioden drar regeringen upp de långsiktiga riktlinjerna för trafikpolitiken.

Ärade talman,

Den blågröna regeringen har också ett känsligt socialt samvete och bryr sig om de svagaste. Regeringen höjer de för många nödvändiga inkomstöverföringarna med 330 miljoner euro under valperioden. Regeringen kommer också att inleda en reform av den sociala tryggheten. Den sker stegvis, och de första propositionerna överlämnas till riksdagen senast under höstsessionen 2008. Målet med reformen är att göra arbete mer sporrande, minska fattigdomen och garantera en tillräcklig nivå av grundtrygghet i alla livssituationer.

Regeringen riktar ökningarna av inkomstöverföringarna på dem som befinner sig i den allra svagaste ställningen. Den här regeringen fortsätter med en aktiv familjepolitik. Regeringen förbättrar den ekonomiska situationen för ensamförsörjare och familjer med många barn, eftersom barnfattigdomen i synnerhet drabbar dessa familjer.

Regeringen höjer de lägsta moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningarna. I regeringsprogrammet höjs de till samma nivå som arbetsmarknadsstödet vid ingången av år 2009. Det förhöjda barnbidraget till ensamförsörjare höjs med 10 euro vid ingången av nästa år. Barnbidragen höjs med 10 euro från och med det tredje barnet år 2009. Stödet för hemvård höjs med 20 euro år 2009. I regeringsprogrammet får barn, unga och familjer dessutom ett eget politikprogram som syftar till att främja deras välfärd.

I folkpensionerna görs en nivåförhöjning på 20 euro nästa år. I många delar av landet stiger folkpensionen med 40 euro nästa år, då kommunernas dyrortsklassificering avskaffas. Före utgången av år 2009 bereds dessutom en modell som bättre än hittills tryggar försörjningen för dem som har de minsta pensionsinkomsterna. Vi infriar även löftet till studerandena om en höjning av studiepenningen och inkomstgränserna.

Ärade talman,

Regeringen har som mål att trygga en stabil finansiering av social- och hälsovården samt tillgängliga tjänster. Regeringen satsar också på en utveckling av tjänsterna. För detta reserverades 250 miljoner euro i regeringsförhandlingarna. Dessutom höjs kommunernas statsandelar under valperioden med ca 560 miljoner euro i enlighet med den tekniska ram som det tidigare fattats beslut om.

När det gäller att trygga servicen är det viktigt att målen i kommun- och servicestrukturreformen uppnås så att utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin kan stävjas. För att servicen skall kunna tryggas krävs en stark ekonomisk grund samt nya sätt att ordna och producera servicen. Regeringen främjar partnerskap i serviceproduktionen mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Regeringen sporrar införandet av beställar-utförarmodeller och utvidgar systemet med servicesedlar och möjligheten att utnyttja hushållsavdraget, vilket främjar uppkomsten av en fungerande tjänstemarknad. Regeringen utvecklar också utvärderingen av tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet.

Regeringen tryggar de äldres rätt till god vård. Tjänsterna inom äldreomsorgen reformeras med målet att stärka framför allt hemvården och att utveckla relaterade stödtjänster. I äldreomsorgen och utvecklingen av tjänster för de äldre är stärkandet av de äldres funktionsförmåga, initiativförmåga och självständighet centralt. Också för tryggande av en rättvis ställning för handikappade utarbetas ett handikappolitiskt program där de centrala åtgärderna för de närmaste årens handikappolitik stakas ut.

Regeringen driver också en aktiv och övergripande invandrarpolitik. I den beaktas behovet av arbetskraft och kraven på integration fullt ut.

Regeringen satsar också på utvecklande av landsbygden och skogsbruket. Finansieringen av investeringar i jordbruket tryggas och en positiv inkomstutveckling inom jordbruket eftersträvas. Regeringens mål är att bevara en bebodd, levande landsbygd.

Ärade talman,

Jämställdheten syns tydligt i regeringens arbete, också på annat sätt än vid valet av ministrar. Jämställdheten mellan könen är en central värdering i det finländska samhället. Regeringen förbinder sig som helhet att målmedvetet främja jämställdheten i allt beslutsfattande. Män och kvinnor skall ha lika förutsättningar på alla livsområden.

I syfte att främja jämställdheten i arbetslivet utreds under valperioden möjligheten till en mer omfattande reform av systemet med föräldraledigheter. För att kvinnornas faktiska jämställdhet i arbetslivet skall bli verklighet ersätts arbetsgivarnas kostnader för arbetstagarnas föräldraskap bättre än hittills. Regeringen har som mål att dela kostnaderna för familjeledigheter jämnare än hittills mellan arbetsgivarna inom mans- och kvinnodominerade branscher och att utöka samhällets finansiella bidrag. Pappornas deltagande i vården av små barn uppmuntras genom en förlängning av faderskapsledigheten med 2 veckor.

Regeringen stöder arbetsmarknadsorganisationernas ömsesidiga åtgärder för främjande av jämställdhet mellan könen och lika lön. Regeringen är beredd att genom en förhöjd statsandel stödja en löneuppgörelse inom den kommunala sektorn som främjar konkurrenskraftiga löner inom kvinnodominerade branscher. Storleken på den förhöjda statsandelen beror på hur väl löneuppgörelsen inom den kommunala sektorn kan inriktas på kvinnodominerade branscher med utbildad arbetskraft där lönerna inte motsvarar arbetets krav.

Ärade talman,

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik baserar sig på goda bilaterala förbindelser, stark påverkan inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och effektivt multilateralt samarbete samt ett trovärdigt försvar. FN är ett centralt instrument för samarbete. EU är en referensram och kanal för påverkan när det gäller yttre förbindelser. Regeringen betonar både ansvarstagande och värnande om Finlands intressen.

Regeringsprogrammet innehåller viktiga prioriteringar som gäller våra närområden. Relationerna till de nordiska länderna och Ryssland och samarbetet i Östersjöområdet tas upp. I avsnittet om EU betonar regeringen den nordliga dimensionen.

Regeringen fördjupar också det transatlantiska samarbetet med Förenta staterna och Kanada inom områdena politik, ekonomi och säkerhet såväl bilateralt som via EU.

Viktiga frågor för regeringen är de förändringar som sker inom den globala säkerheten, miljön och arbetsfördelningen inom ekonomin. Regeringen arbetar för att finländska intressen tillvaratas inom den internationella ekonomin genom en effektiv handelspolitisk påverkan. Utvecklingspolitikens viktigaste mål är uppnåendet av FN:s millenniemål. En ökad konsekvens inom de olika politikområdena och anslagsutvecklingen mot det mål på 0,7 procent som uppställts inom FN stöder detta. Regeringen främjar aktivt respekten för de mänskliga rättigheterna i hela världen.

Regeringen bereder en ny säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse med utgångspunkt i ett brett säkerhetsbegrepp. Regeringen främjar Finlands beredskap att delta i internationella krishanteringsuppgifter genom att intensifiera samarbetet i fråga om användning av militära och civila resurser och stärka den civila krishanteringen.

Regeringsprogrammet beskriver Finland som ett land som inte tillhör någon militär allians och som har ett nationellt försvar och en trovärdig handlingsförmåga. Finland deltar fullt ut i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och krishanteringssamarbete, utvecklar fredspartnerskapet med Nato och bevarar möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato.

Ärade talman,

Finland är en initiativrik och aktiv medlemsstat i Europeiska unionen och verkar i centrum av revideringen av unionen. Finland understöder utvecklingen av Europeiska unionen som en ekonomisk och politisk gemenskap och en säkerhetsgemenskap. Regeringen arbetar aktivt för att unionens grundfördrag skall revideras utifrån det konstitutionella fördrag som förhandlats fram. EU bör i sin verksamhet fokusera på områden och åtgärder där ett samarbete på unionsnivå medför ett tydligt mervärde. Finland stöder en fortsatt utvidgning av Europeiska unionen med utgångspunkt i gemensamt överenskomna kriterier.

Finland stöder stärkandet av unionens konkurrenskraft med utgångspunkt i tillväxt- och sysselsättningsprogrammet, en vidare utveckling av den inre marknaden även med beaktande av medborgarnas behov samt ett stärkt samarbete inom unionen vad gäller innovations- och energipolitiken. Regeringen vill stärka unionens roll inom den internationella klimatpolitiken.

Regeringen förhåller sig allvarligt till den kritik som medborgarna riktat mot unionen. Regeringen arbetar aktivt för att medborgardiskussionen om Europeiska unionen skall fördjupas och intensifieras.

Ärade talman,

Jag ber att den svenska översättningen av mitt anförande tas till protokollet.