Statsminister Vanhanen inför diskussionen i samband med meddelandet till riksdagen 25.6.2003
Den nya regering som utnämndes i går överlämnar nu sitt program till riksdagen i form av ett meddelande, såsom den nya grundlagen förutsätter.
För drygt två månader sedan testade vi hur väl den nya grundlagen fungerar i regeringsförhandlingar under normala förhållanden. Riksdagen klarade testet väl. Regeringsförhandlingarna fördes från början till slut under ledning av riksdagen.
Förra veckan utsattes den nya grundlagen för ett nytt och ännu svårare test i och med att den föregående statsministern blev tvungen att avgå på grund av den brist på förtroende som riksdagen gett uttryck för. De som tillämpade grundlagen här i riksdagen klarade även detta test på ett utmärkt sätt. Det framgick att om det finns politisk vilja kan regeringsförhandlingar genomföras inom loppet av en dag.
Förhandlingarna kunde föras i rask takt, eftersom alla regeringspartier ville fortsätta utifrån den grund man kommit överens om i april. Detta var på alla sätt en naturlig lösning. Styrkeförhållandena i riksdagen har inte ändrats överhuvudtaget. Också den föregående regeringens arbete förlöpte i god anda. Regeringsfronten hade precis hunnit påbörja sin gemensamma uppgift, som den tror starkt på.
I regeringsprogrammet gjordes bara de tekniska ändringar som den tid som gått har föranlett. Portföljfördelningen bibehålls. I regeringen genomfördes endast de personarrangemang som statsministerbytet orsakade.
Eftersom den föregående regeringens program hann nagelfaras upprepade gånger i riksdagen är det i detta sammanhang inte nödvändigt att närmare upprepa innehållet i programmet. De största ändringarna jämfört med den föregående regeringens program återfinns i den del som gäller ekonomin. I texten har beaktats de beslut som fattats om tilläggsbudgeten och valperiodens anslagsramar.
Den nya regeringen inleder sitt arbete i en minst lika utmanande situation som sin föregångare. Den internationella ekonomin visar ännu inga klara tecken på återhämtning, vilket vi också känner av i vår egen ekonomi. När exporten försvagas stöder sig den ekonomiska tillväxten på efterfrågan på hemmamarknaden. I denna situation bör man se till att medborgarna fortsättningsvis har starkt förtroende för den egna ekonomins stabilitet.
Vi måste samtidigt förbereda oss på att de stora åldersklasserna går i pension. Vi har endast denna valperiod på oss att fatta avgörande beslut. Regeringens stora mål är att förlänga den tid människor är i arbete under sitt liv. I denna målsättning har varje vecka, som man kan vinna när det gäller den genomsnittliga tiden i arbete, stor betydelse.
Under de närmaste åren klarar vi utmaningarna endast genom arbete och företagsamhet. Finland behöver nya arbetsplatser och nya företagare. Förbättrandet av sysselsättningen är regeringens viktigaste målsättning. Vi kallar alla intresseorganisationer och arbetsmarknadsorganisationer till en gemensam insats för att stävja arbetslösheten.
Regeringen kommer för sin del att fortsätta samarbetet på trepartsbasis för en ökad stabilitet. Samtidigt önskar vi att organisationerna och företagen från sina egna ansvarsområden för fram konstruktiva insatser i debatten om de metoder genom vilka man säkerställer det finländska arbetets konkurrenskraft på sikt. När vi ställer upp dessa mål måste vi här i landet allt mer utbrett erkänna det faktum att det ligger en speciell utmaning i organiserandet av s.k. lågproduktivt arbete. I synnerhet inom servicebranschen finns det mycket arbete som måste göras, arbete som med nuvarande lösningar tyvärr helt och hållet lämnas ogjort.
Vi glömmer dock inte heller regeringens starka prioritering i fråga om utvecklandet av de kunskapsintensiva branscherna. Regeringen gör stora satsningar i finansieringen av forskning och utveckling. Finlands framgång bygger på det breda kunnandet, men alla kan inte skaffa sig ett arbete inom de kunskapsintensiva branscherna. Detta land bör också vara deras land.
Som en del av näringslivspolitiken för regeringen även i dag förhandlingar om produktionsvillkoren för jordbruket inom EU. Det är med tanke på jordbruksnäringen fråga om livsviktiga avgöranden.
De fyra politikprogrammen och de ämnesområden dessa behandlar, företagsamheten, sänkningen av den strukturella arbetslösheten, informationssamhället och medborgarinflytandet, ger en bra bild av regeringens specifika profiler. Parallellt med dessa har regeringen också ett rikt antal andra mål som omspänner flera förvaltningsområden, allt från balanserandet av regionutvecklingen till upprätthållandet av den offentliga servicen.
Även i fråga om utrikespolitiken fortsätter vi där Anneli Jäätteenmäkis regering förra veckan slutade. Vi förbereder oss noggrant inför EU:s regeringskonferens som inleds på hösten.
Unionen är vårt viktigaste internationella verksamhetsfält. För ett litet land som är sällsynt beroende avhandeln med utlandet är det särskilt viktigt att unionen är handlingskraftig och att dess system för beslutsfattande är sådant att vårt land har möjlighet att inverka på gemensamma beslut.
Riksdagen kommer i början av hösten att delges en redogörelse över Finlands målsättningar i nästa regeringskonferens. Regeringen strävar efter ett lika gott och friktionsfritt samarbete med riksdagen som det goda samarbete man hade vid förhandlingarna om Amsterdam- och Nicefördraget.