EU:s finanspolitiska regler
Finland bereder sin första medelfristiga plan

Statsrådets finanspolitiska ministerutskott godkände ett utkast till Finlands medelfristiga plan 2025–2028 måndagen den 23 september. I planen lägger Finland fram sitt åtagande vad gäller de offentliga nettoutgifternas årliga tillväxt. Planen förutsätter inte att regeringen vidtar ytterligare anpassningsåtgärder utöver de redan beslutade åtgärderna. Finansministeriet kommer att ordna ett diskussionsmöte om planen.

EU:s nya finanspolitiska regler trädde i kraft den 30 april. De nya reglerna förpliktar medlemsstaterna att upprätta nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer för fyra eller fem år, beroende på valperiodens längd.

I planerna lägger medlemsstaterna fram sina åtaganden vad gäller de offentliga nettoutgifternas årliga tillväxt under de följande fyra åren. Fastställandet av denna så kallade nettoutgiftsbana begränsas av kommissionens referensbana, som omfattar en anpassningsperiod på både fyra och sju år. Planen och den nettoutgiftsbana som ingår i den har diskuterats med kommissionen på tjänstemannanivå under sommaren. Diskussionerna har gått smidigt.

Finland ansöker om förlängning av anpassningsperioden

Den referensbana som kommissionen fastställt för Finland innebär betydande krav på anpassning av de offentliga finanserna i och med att skuldsättningsgraden fortsätter att öka. Därför ansöker Finland om förlängning av anpassningsperioden till sju år.

Finland måste förbinda sig till strukturella reformer och investeringar för att anpassningsperioden ska kunna förlängas. Som grund för förlängningen föreslår Finland reformer och investeringar som omfattar

• delar av Finlands plan för återhämtning och resiliens (RRP)
• två delar av reformen av den sociala tryggheten: modellen med en enda grundskyddsförmån och reformen av utkomststöd som beviljas i sista hand.

Nettoutgiftsbanan är förenlig med regeringens beslut

Nettoutgiftsbanan har fastställts så att den är förenlig med de åtgärder för att stärka de offentliga finanserna med sammanlagt cirka 9 miljarder euro som ingår i regeringsprogrammet och i planen för de offentliga finanserna 2025–2028.

Regeringen har förbundit sig att genomföra åtgärderna fullt ut. Tillsammans med de arbetsmarknadseffekter som regeringen eftersträvar säkerställer de att Finland följer sin nettoutgiftsbana. Efterlevnad av nettoutgiftsbanan bidrar till regeringens mål att underskottet ska sjunka under referensvärdet på 3 procent 2025 och skuldkvoten börja minska 2027.

Planen färdigställs i oktober

Statsministern ger riksdagen en upplysning i ärendet, och statsrådet kommer även att höra ekonomiska rådet. Finansministeriet ordnar ett diskussionsmöte om den medelfristiga planen för det civila samhället den 3 oktober 2024 kl. 9–11. Statsrådet godkänner planen den 10 oktober, varefter den lämnas till EU.

Europeiska kommissionen bedömer medlemsstaternas planer, inklusive nettoutgiftsbanan, och Europeiska unionens råd godkänner dem. Genomförandet av planerna följs i årliga rapporter om framstegen. Om en medlemsstats skuldkvot överstiger det referensvärde på 60 procent som anges i grundfördraget och medlemsstaten avviker från den nettoutgiftsbana som rådet fastställt, kan den bli föremål för förfarandet vid alltför stora underskott på grund av överträdelse av skuldkriteriet.

Mer information
Marketta Henriksson, chef för EU-sekretariatet, tfn 0295 530 441, marketta.henriksson(a)gov.fi