Undersökning: Rysslands påverkan på Finland drog nytta av särdragen i ländernas bilaterala relation

I en undersökning som Utrikespolitiska institutet utfört tillsammans med Helsingfors universitet och Tammerfors universitet granskas de omfattande formerna för Rysslands påverkan på Finland under 2000-talet och hur de påverkat det finländska samhället och finländskt beslutsfattande.

Forskningsprojektet, som finansierats av statsrådet, grundar sig på skrivningen i regeringsprogrammet och den beskrivning av informationsbehovet som statsrådet publicerat.

Enligt undersökningen har Ryssland i sitt påverkansarbete dragit nytta av särdragen i den bilaterala relationen mellan Finland och Ryssland, och det har delvis gett resultat. Egenskaperna i den finländska politiska kulturen – som strävan efter konsensus och försiktighet i den offentliga debatten om Ryssland – har bidragit till att det indirekta påverkansarbetet när det gäller exempelvis energi- och investeringsfrågor har identifierats. Däremot har Rysslands direkta försök till påverkan genom påtryckningar, som användningen av invandring som ett instrument, sällan gett resultat. Förebyggandet av dem har fått stöd av en modell för övergripande säkerhet och ett omfattande säkerhetspolitiskt samförstånd.

Bedömningarna i forskningsprojektet baserar sig på ett heltäckande dokumentmaterial, intervjuer och djupgående kännedom om aktörerna och förhållandena. Enligt Sinikukka Saari, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet och ledare för undersökningen, avviker undersökningens tillvägagångssätt delvis från tidigare litteratur. 

”Vårt sätt att definiera omfattande påverkan är mer övergripande än vad som är kutym i västerländsk forskningslitteratur och myndighetsstrategier, men det motsvarar den ryska tolkningen och verksamheten väl”, säger Saari.

Enligt undersökningen var Rysslands främsta mål i förhållande till Finland under 2000-talet att hålla landet utanför Nato. Matti Pesu, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands Natomedlemskap från och med april 2023 inte var en följd av problem med det bilaterala förhållandet.

”Beslutet var i första hand en reaktion på Rysslands anfallskrig i Ukraina, och inte missnöjdhet med Rysslands agerande gentemot Finland”, säger Pesu.

Enligt Juhana Aunesluoma, professor i politisk historia som deltagit i undersökningen, har förhållandet mellan Finland och Ryssland haft en karakteristisk och stark historisk kontinuitet.

”Fortfarande på 2000-talet stödde förhållandet sig delvis på tanken om dess speciella karaktär. Det här ledde till en benägenhet att i första hand granska förhållandet med Ryssland ur en bilateral synvinkel”, säger Aunesluoma.

Mer information:

• Sinikukka Saari (projektledare), [email protected]; tfn 050 409 8489
• Säkerhetspolitik, underrättelse och cyber: Matti Pesu, [email protected]; tfn 09 432 7739
• Ekonomi, energi: Veli-Pekka Tynkkynen, [email protected]; tfn 040 517 0521
• Information och den ryska minoriteten: Jussi Lassila, [email protected]; tfn 050 462 9278
• Kulturell påverkan (bland annat kultur, vetenskap, utbildning, historia, religion och idrott): Tuomas Forsberg, [email protected]; tfn 050 569 1752

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.