De statsägda bolagens klimatarbete framskrider, men identifieringen av risker för de mänskliga rättigheterna är bristfällig

De statsägda bolagens totala utsläpp fortsatte att minska år 2025, men många bolag saknar ännu tillräckliga åtgärder för att identifiera risker och konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.

Staten följer på portföljnivå hur hållbarhetsförväntningarna hos staten som ägare har uppfyllts. Av det ägarpolitiska principbeslutet framgår vilka förväntningar staten som ägare har på bolagens hållbara affärsverksamhet, till exempel hur bolagen förutsätts beakta klimatmässiga, naturmässiga och sociala konsekvenser och risker. Den statliga ägarens hållbarhetsprogram är ett år 2024 lanserat verktyg för att följa upp dessa förväntningar och omsätta dem i praktiken.

På basis av kraven i principbeslutet har man formulerat följande sex prioriteringar i programmet:

• klimatvänlighet och en grön omställning
• biologisk mångfald
• hållbarhet i värdekedjorna och iakttagande av tillbörlig aktsamhet
• respekt för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan
• en ansvarsfull roll som arbetsgivare samt mångfald i arbetslivet
• hållbarhet i ersättningspolicyn.

”Dessa sex prioriteringar påverkar i hög grad bolagens konkurrenskraft och ägarvärde, och de innebär såväl betydande möjligheter som risker på bolagsportföljens nivå. Därför har staten som ägare beslutat att särskilt fokusera på uppföljning och främjande av prioriteringarna i programmet”, säger överdirektör Maija Strandberg, som är avdelningschef vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Bolagsportföljens totala utsläpp minskade med 10 procent på ett år

Statens mål som ägare är att de totala utsläppen från bolagsportföljen ska minska. Statens bolagsportfölj har en stark betoning på energisektorn, och därför är det viktigt att bolagen har ambitiösa mål och åtgärder för att minska utsläppen. Därtill är det viktigt att följa hur utsläppen utvecklas. År 2025 minskade bolagens totala absoluta utsläpp redan för tredje året i rad. De totala utsläppen var 47 (52) miljoner ton CO2-ekvivalenter, det vill säga 10 procent mindre än året innan.
 
”Den statliga ägarens förväntningar på bolagen utgår från att hållbar affärsverksamhet är bra både för miljön och för bolagens affärsverksamhet – och därmed också för ägarvärdet. Vi anser att det är lönsamt för bolagen att utveckla affärsverksamhet med låga utsläpp och ta vara på möjligheterna med den gröna omställningen”, berättar konsultativa tjänstemannen Katariina Sillander, som ansvarar för hållbarhetsutveckling vid avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.

Vid utgången av 2025 hade 35 procent av de statsägda bolagen utsläppsminskningsmål baserade på klimatvetenskap. För ägaren är det också viktigt att utsläppsintensiva bolag i sina ersättningssystem för ledningen sätter upp mål som gäller klimatpåverkan. År 2025 hade tio av de statsägda bolag som orsakar mest utsläpp satt upp klimatmål med anknytning till incitamenten för ledningen.

Brister förekommer i identifieringen av risker för de mänskliga rättigheterna

Arbetet med de mänskliga rättigheterna behöver fortfarande stärkas i merparten av bolagen. År 2025 uppgav 43 procent av bolagen att de gjort en bedömning av riskerna och konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, vilket motsvarar situationen året innan.

”Många kan felaktigt tro att kränkningar av de mänskliga rättigheterna främst sker i avlägsna länder och långt ned i leveranskedjorna. Oönskade fenomen, till exempel en svag arbetarskyddskultur, diskriminering eller utnyttjande kopplat till arbetsrelaterad invandring och utländska underleverantörer, kan förekomma också i Finland. Därför är det viktigt att varje bolag oavsett storlek och verksamhetsområde identifierar riskerna och planerar metoder för att hantera dem”, säger Katariina Sillander.

Ägarstyrningen gjorde 2025 också en egen kartläggning på portföljnivå av bolagens eventuella negativa konsekvenser och risker för de mänskliga rättigheterna. Avsikten var att identifiera de bolag som på grund av sitt verksamhetsområde, sin internationella verksamhet, sin underleverantörskedja eller sin säsongsbetoning löper större risk för potentiella kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

”I analysen granskade vi inte bara bolagens risker utan också deras beredskap att hantera olika negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan. I kartläggningen identifierade vi de bolag vars arbete med de mänskliga rättigheterna ägaren bör följa och vid behov diskutera med bolagets ledning. Det är också viktigt för ägaren att iaktta tillbörlig aktsamhet”, säger Katariina Sillander.

Den statliga ägaren för en dialog med bolagens ledning

Utöver en lägesbild på portföljnivå analyserar staten som ägare varje bolags hållbarhetsarbete för att identifiera hur hållbarheten påverkar bolagets affärsverksamhet och ägarvärde. Slutsatserna av analysen gås igenom när tjänstemännen inom ägarstyrningen träffar bolagens ledning.
 
Närmare information om den statliga ägarens hållbarhetsprogram och hur det framskrider finns i bilaga 4 till regeringens årsberättelse.

Mer information: Maija Strandberg, överdirektör, avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, tfn 050 407 8423, och Katariina Sillander, konsultativ tjänsteman, tfn 050 569 0902

Statsrådets e-postadresser har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi.