Kommittén för social trygghet behandlade förslagen om hur det nuvarande systemet borde reformeras
Kommittén för social trygghet höll höstsäsongens andra möte den 26 september 2022. Under mötet behandlade man förslagen om reformen av det nuvarande systemet, som gäller bland annat barns och familjers sociala trygghet, förmånsprocesserna, servicestigarna och den internationella rörlighetens verkningar på den boende- och arbetsrelaterade sociala tryggheten.
Vid kommitténs möten bereds den mellanrapport som kommer att publiceras i mars 2023. Mellanrapporten ska innehålla principerna för reformen av den sociala tryggheten och förslag om hur det nuvarande systemet kan utvecklas, som nästa regering kan ta in i sitt regeringsprogram.
Barns och familjers sociala trygghet
Under diskussionen om barns och familjers sociala trygghet föreslogs det att det ska inrättas en arbetsgrupp för reformen av barnbidraget och att det ska göras en utredning om hur barnfattigdom kan förebyggas och minskas. Med förslagen syftar man också till att stödja sysselsättningen hos föräldrar med små barn genom att utveckla förmåns- och servicesystemet och praxisen i arbetslivet. I utvecklingsarbetet ska man också beakta verkningarna av reformen av familjeledigheterna, som trädde i kraft i augusti 2022.
Boende- och arbetsrelaterad social trygghet och internationell rörlighet
Under diskussionen om den boende- och arbetsrelaterade sociala tryggheten och den internationella rörligheten lyftes det fram tre förslag gällande in- och utvandring:
- En tydligare sammankoppling av förmåner och tjänster
- Utredning av beröringspunkterna mellan platsoberoende arbete och den sociala tryggheten
- Utredning av möjligheten att teckna en frivillig sjukförsäkring genom att betala en försäkringsavgift
Förmåner som gäller arbetsförmågan
Under mötet behandlades också förslag om de förmåner som gäller arbetsförmågan. Syftet med förslagen till mellanrapporten är att det utkomstskydd som hänför sig till arbetsförmågan ska bli mera förutsägbart och flexibelt, att problemen i övergångsskedena ska minska och att delaktigheten ska öka.
Förslagen gäller bland annat att utreda skillnader i begreppen för arbetsoförmåga, att utveckla de förmåner som tryggar försörjningen så att förfarandena blir enklare och flexiblare och att se över incitamenten och skyldigheterna gällande de förmåner som hänför sig till arbetsförmågan. Det omfattande arbetet med utredningarna och lagberedningen ska utföras inom ett trepartsprojekt.
Harmoniseringen av lagstiftningen om social trygghet
Vid mötet fortsatte man diskutera harmoniseringen av lagstiftningen om social trygghet. Vid utredningarna har man granskat familjebegrepp, förmånernas ansökningstider, variationer i betalningstider och komplexiteten i löne- och inkomstbegreppen och i reglerna för de olika förmånsformerna.
Arbetet med att utreda reglerna och lönebegreppen har inletts under den nuvarande riksdagsperioden, och när detta arbete är färdigt ska man utreda hur inkomsttermerna och de retroaktiva ansökningstiderna kan förenhetligas och hur lönebegreppen skiljer sig från varandra och vilken effekt det kan få om de förenhetligas.
Genomförandet och digitaliseringen
Under mötet diskuterade man också följande förslag om främjande av digitaliseringen inom social trygghet som arbetsgruppen för utredning av komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitaliseringen framfört:
- Utreda de utvecklingsbehov i lagstiftningen som genomförandet av den sociala tryggheten och styrningen av informationshanteringen förutsätter och de olika alternativen för genomförandet.
- Utarbeta en strategi för digitaliseringen, som baserar sig på kundernas behov och som beskriver de åtgärder under åren 2023-2030 som ska vidtas för att utveckla e-tjänsterna, informationsutbytet mellan myndigheterna och det nationella kunskapsunderlaget.
Förmånsprocesser, servicestigar och tillhandahållandet av tjänster
Under mötet diskuterade man också förslagen om hur man kan lösa utmaningarna med sammankopplingen av tjänster och förmåner. Syftet med förslagen är att främja arbets- och funktionsförmågan, sysselsättningen och delaktighetsmålen genom alla förmåner och tjänster. Syftet är också att stärka förmånstagarnas delaktighet i de tjänster som de behöver genom flexiblare förmåns- och serviceprocesser och bättre informationsutbyte mellan aktörerna.
Förslagen handlar bland annat om att utveckla lagstiftningen, utarbeta ett nationellt verktyg som kunderna kan använda för att själva bedöma sin arbets- och funktionsförmåga, bereda en sektorsövergripande kundplan, samla in ett gemensamt kunskapsunderlag för tjänsterna för arbetsförmåga och rehabilitering och att utveckla tjänsterna för de som behöver mest stöd.
Kommittén för social trygghet sammanträder nästa gång måndagen den 10 oktober 2022. Vid detta möte behandlas de resterande förslagen om reformen av det nuvarande systemet.
Mötesmaterial
Möteskallelse
Bilaga 1: Protokoll: Kommittén för social trygghet 5.9.2022
Bilaga 2: Diapresentation 26.9.2022
Bilaga 3: Barns och familjers sociala trygghet
Bilaga 4: Boende- och arbetsrelaterad social trygghet och internationell rörlighet
Bilaga 5: Förmåner som gäller arbetsförmågan
Bilaga 6: Harmoniseringen av lagstiftningen om social trygghet
Bilaga 7: Genomförandet och digitaliseringen
Bilaga 8: Förmånsprocesser, servicestigar och tillhandahållandet av tjänster
Mer information
Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 0295 247 228, [email protected]
Essi Rentola, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn 0295 163 155, [email protected]
Liisa Siika-aho, direktör, tredje vice ordförande för kommittén, tfn 0295 163 085, [email protected]
Anna Työrinoja, kommunikationsexpert, [email protected]