Invandrare som deltar i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning får sysselsättning bättre än andra

Arbetsmarknadsorienterade åtgärder stöder sysselsättningen av invandrare bäst, visar en färsk undersökning. Även de ekonomiska konjunkturerna och behovet av arbetskraft har stor inverkan på hur invandrare får sysselsättning.

Undersökningen Maahanmuuttajat ja työvoimapoliittisten toimenpiteiden vaikuttavuus (Invandrare och arbetskraftspolitiska åtgärders effekter), som gjordes på uppdrag av kompetenscentret för integration av invandrare vid arbets- och näringsministeriet, publicerades tisdagen den 13 juni 2017. Undersökningen gjordes av Simo Aho, licentiat i samhällsvetenskaper, specialforskare på Forskningscentralen för arbetslivet vid Tammerfors universitet.

– Undersökningen ger exakt information om de effekter som arbetskraftspolitiska åtgärder har på invandrares ställning på arbetsmarknaden. Det här är den första systematiska analysen av arbetsmarknadsställningen för dem som flyttat till Finland av olika orsaker och av arbetskraftspolitiska åtgärders inverkan på hur arbetsmarknadsställningen utformas. Rapporten visar att det är rätt riktning i den valda integrationspolitiken, där yrkesinriktade innehåll och arbetslivet allt tidigare och snabbare införs på integrationsvägen, säger docent Annika Forsander, utvecklingschef vid kompetenscentret för integration av invandare.

En av de viktigaste arbetskraftspolitiska åtgärderna för invandrare är integrationsutbildning. Enligt undersökningen får de invandrare som utöver integrationsutbildning deltagit i andra åtgärder eller som enbart deltagit i andra åtgärder sysselsättning bättre än de invandrare som inte alls deltagit i åtgärder. Detta var fallet i synnerhet för de små grupper som deltog i yrkesinriktad arbetskraftsutbildning eller fick lönesubvention. Rekommendationen i undersökningen är att dessa åtgärder bör anvisas till fler personer som integrerar sig, i ett tidigare skede än för ärvarande.

Av undersökningen framgår att det allmänna sysselsättningsläget har större inverkan på hur väl arbetslösa sysselsätts än åtgärder. Detta gäller även invandrare.

– När efterfrågan på arbetskraft ökar är även åtgärderna till större hjälp. Detta framgår av att sysselsättningen efter integrationsåtgärder var klart vanligare i ett gott ekonomiskt läge än efter finanskrisen, konstaterar Aho.

Undersökningen baserar sig på ett enastående omfattande registermaterial, där det följdes vilken inverkan arbetskraftspolitiska åtgärder haft hos sådana invandrare för vilka det gjorts upp en integrationsplan på arbets- och näringsbyrån åren 2003 och 2008.

Integrationslagen, som revideras för närvarande och övriga ändringar i integrationspolitiken tar integrationsåtgärderna närmare arbetslivet. Målet är att påskynda invandrares sysselsättning.

Undersökningen (på finska)
Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration (på finska)

Ytterligare upplysningar:

utvecklingschef Annika Forsander, tfn 029 50 60206
Simo Aho, specialforskare, tfn 050 318 6059
specialsakkunnig Villiina Kazi, tfn 029 50 48272