Statsminister Vanhanen: Nyårshälsning till FNB 28.12.2007

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 28.12.2007 16.10 | Publicerad på svenska 3.12.2014 kl. 8.07
Typ:Tal -

En av höjdpunkterna under det gångna året var att våra grundskolelever med sina kunskaper redan för tredje gången i följd intog platsen som världsetta i Pisaundersökningen. En god grundutbildning ger människan förutsättningar att tillägna sig det som är nytt i alla slag av arbetsuppgifter. De unga som nu går i skola kommer i sinom tid att avsluta sin arbetskarriär i en miljö som erbjuder sådan teknik och internationell nätverksbildning som vi i dag inte ens kan föreställa oss. I en värld som utvecklas snabbt krävs det förmåga och vilja att tillägna sig nya saker.

Vid sidan av de goda nyheterna har vi under årets gång också tagit del av sådana nyheter som vi önskar att vi aldrig hade behövt höra i Finland. Jag tänker särskilt på skolmassakern i Jokela den sjunde november. Händelsen skar djupt i finländarnas trygghetskänsla.

Jokela skapar inte längre stora rubriker, men de anhörigas lidande fortsätter. I Jokela behövs ännu under flera års tid hjälp av såväl närstående som samhället för att de skador som uppstått ska kunna repareras.

Det år som inleds kommer att färgas av arbetet i klimatförhandlingarna. Finland vill bära sin del av ansvaret för det gemensamma klimatarbetet. Här hemma kommer regeringen under våren att förbereda en klimat- och energiredogörelse genom vilken samhället på bred front förhoppningsvis förbinder sig till ett långvarigt arbete för en minskning av växthusgasutsläppen. Vi förutsätter dock att våra betingelser och det arbete vi redan utfört i syfte att öka mängden förnybar energi beaktas på ett rättvist sätt när Europeiska unionens kommission i slutet av januari offentliggör sitt förslag om delad börda inom EU när det gäller förnybar energi och målsättningarna om utsläppsminskningar samt ett förslag till revidering av direktivet om utsläppshandel.

Vi har arbetat målmedvetet för att minska utsläppen, och detta arbete ska fortsätta. Vi har hittills strävat efter att hålla oss på den utsläppsnivå som gällde år 1990 − nu har vi som mål och åtagande att i betydande grad minska utsläppen. Det kräver att vi anpassar oss till det som är nytt inte bara inom företagen och energiproduktionen, utan också i det vardagliga livet. Också uppvärmningssystemen och trafiken måste planeras om. Ett mål med exempelvis bilskattereformen är att sänka mängden koldioxidutsläpp i trafiken.

Värnandet om naturens bärkraft kräver snabba och vittgående åtgärder. Drömmen om att vi ska kunna lämna naturen i ett lika gott, eller till och med bättre, skick än vi själva har övertagit den får inte krossas.

Drömmen om att lämna efter oss något som är i bättre skick än tidigare gäller i synnerhet Östersjön. Östersjön, som står oss så nära och är så viktig, har konstaterats vara ett av världens mest förorenade hav. Senast i höstas fick vi höra alarmerande nyheter om att bl.a. kammaneten sprider sig i Östersjön. Att badvattnet vid Skärgårdshavets och Finska vikens stränder sommartid förstörs av blågrönalger är redan ett alltför bekant fenomen.

Omsorgen om Östersjöns tillstånd är gemensam för alla kuststater och kräver engagemang av alla. Ett flertal åtgärdsprogram har godkänts på området, och det senaste är det handlingsprogram som kommissionen för skydd av Östersjön (HELCOM) utarbetat, och som godkändes i november. Målet med programmet är att kunna återställa Östersjön i ett gott ekologiskt skick före år 2021.

Jag har tillsammans med republikens president Tarja Halonen sänt ett nyårsbrev till stats- och regeringscheferna i alla kuststater. Med brevet vill vi fästa uppmärksamhet vid Östersjön och skyddet av den. Det finns alltså ett gemensamt mål i fråga om Östersjöns tillstånd, men det kräver handling och åtgärder.

Vi lever i en ekonomiskt god och stabil tid, kanske den bästa i vårt lands historia. Antalet sysselsatta närmar sig alla tiders rekord och den värsta arbetslösheten har vi lämnat bakom oss. Alltför många lider dock ännu av arbetslöshet. Ett av regeringens centrala mål är att alltjämt förbättra sysselsättningen. De unga som studerar kan vara förtröstansfulla när det gäller att få en arbetsplats. För den som är flitig finns det alltid jobb, när vi lyckas med att få de lediga arbetsplatserna och arbetstagarna att möta varandra bättre. En stark sysselsättning säkerställer att välfärdssamhället kan bibehållas också i framtiden.

Hushållen och företagen satsar under goda tider på att förnya och förbättra, men sparar också alltid en del av inkomsterna. Staten handlar på samma sätt. Vi satsar nu mycket på framtiden och på service, men vi sparar en del av överskottet av inkomsterna genom att betala av på skulden som uppstod på 90-talet.

Med tanke på vår ekonomiska framgång är det avgörande hur vår centrala industri och servicesektor klarar sig. Nu är beställningslistorna långa och vår produktionskapacitet utnyttjas bra. Det lönar sig att slå vakt om detta. Vår skogssektor har länge haft svårigheter och problemen berör branschen på global nivå. Skogssektorns inverkan på vår ekonomiska framgång bör inte underskattas heller i våra dagar. Den står för en stor del av vår välfärd.

Ur ekonomins synvinkel är det nya året viktigt. I världsekonomin har tecknen på osäkerhet förstärkts. Med vår öppna ekonomi är vi mycket beroende av världsekonomin. En liten samhällsekonomi såsom Finland kan dock ha framgång om den sköter sig väl på hemmaplan. Nu är det viktigt att investera i kunnande på alla nivåer och på framtiden och se till att våra företag är lockande samarbetspartner också i framtiden. Särskild framsynthet krävs i de branscher vars inkomstförhandlingar förs under det kommande året. Genom lyckade lösningar tas ett steg framåt som har en sporrande inverkan också på den övriga ekonomin – genom konflikter kan det däremot hända att medvinden inom ekonomin tar slut.

I mars ordnades riksdagsval, och utgående från resultaten i valet fick vi en ny regeringssammansättning, som vi inte har erfarenhet av från tidigare. Den nya regeringen har kommit bra igång med sitt arbete.

I slutet av året kallas medborgarna igen till valurnorna för att välja ledamöterna i kommunfullmäktige. Jag hoppas att deltagandet blir så aktivt som möjligt i dessa val. Följande fullmäktigeperiod är speciellt viktig. I kommunerna ska de praktiska lösningar genomföras genom vilka medborgarnas basservice tryggas i ett åldrande Finland.

Med dessa tankar önskar jag er ett Gott Nytt År.

Matti Vanhanen