Regeringens svar på interpellationen om regeringens misslyckade ekonomiska politik

Statsminister Petteri Orpo gav riksdagen regeringens svar på interpellationen om regeringens misslyckade ekonomiska politik den 12 maj 2026. Det talade ordet gäller.

Ärade talman!

I regeringsprogrammet formulerades en tydlig vision för Finland. Regeringen satte upp sina viktigaste mål för regeringsperioden: att åstadkomma en hållbar tillväxt, höja finländarnas levnadsstandard, vända den alarmerande skuldsättningsutvecklingen och fatta beslut som stärker sysselsättningen.

Regeringen och regeringsprogrammet byggdes upp kring de partier som förstod skuldsättningens risker för Finlands framtid och var beredda att reformera samhället. De partier som inte var beredda att ta ansvar sitter i opposition.

Kärnan i regeringens strategi är att påskynda den ekonomiska tillväxten och stärka sysselsättningen, i kombination med stegvisa anpassningar. 

Vi har förnyat det passiviserande systemet för social trygghet och beskattningen för att göra det mer lönsamt att ta emot arbete. Arbetsmarknaden, som hör till de mest rigida i världen, har reformerats efter årtionden av motstånd. Även arbetskraftsservicen, som vuxit till en byråkratisk djungel, har setts över.

Vi har gjort det som de övriga nordiska länderna har gjort för flera årtionden sedan.

Det är inte staten som skapar jobb, utan den skapar förutsättningar för deras uppkomst. Jobben skapas i företagen.

Därför har vi drivit på investeringar; för att främja tillkomsten av fabriker och produktionen. Finland har formats till en stormakt inom omställningen till ren energi genom att vi påskyndat fossilfri energiproduktion och investeringar i ren omställning med hjälp av skatteincitament.

Tillväxtföretagens verksamhetsmiljö har genomgått historiskt omfattande reformer. Källskatten för utländska toppexperter har lindrats. Beskattningen av anställningsoptioner ses över efter önskemål från uppstartsföretag. Reglering undanröjs för att bana väg för privat tillväxtkapital. Finlands Industriinvestering Ab kapitaliseras för att säkra tillräckligt med inhemskt kapital för tillväxt och för att hålla företagen kvar och växa i Finland.

Regeringen har följt denna strategi under hela valperioden hittills och kommer att göra det till valperiodens slut. Regeringen har dimensionerat och tajmat anpassningsåtgärderna utifrån finansministeriets oberoende tjänstemannabedömning.

Ärade talman!

Vi kommer att ha en stark social trygghet och bra tjänster också efter denna regeringsperiod. Att hävda något annat är oansvarig skrämselpropaganda och förvrängning av fakta. 

Det är klart att det inte går att vidta anpassningsåtgärder utan att de skulle påverka någons vardag.

Finland är ett av de länder med de minsta inkomstskillnaderna i världen. Den främsta orsaken till barnfamiljers försämrade ekonomiska läge är bristen på jobb. Det ligger i hela familjens intresse att föräldrarna har arbete.

Därför arbetar vi intensivt för tillväxt. Vi har gjort det nödvändiga för att trygga välfärdssamhället också för kommande generationer.

Ärade talman!

Våren 2023 var finansministeriets prognos att den ekonomiska tillväxten var på väg att komma i gång. Redan samma sommar kunde man se tecken på den europeiska industrins avmattning. Nedgången i byggbranschen i Finland vände inte till det bättre. Räntenivån förblev hög och satte stopp för byggkranarna.

Regeringen reagerade omedelbart. Redan vid budgetförhandlingarna hösten 2023 enades vi om omfattande åtgärder för att stödja bostads- och byggmarknaden. Till exempel höjde vi räntestödsfullmakterna för att stödja bostadsproduktionen.

Oppositionen insisterar fortfarande på en betydande ökning av den statsunderstödda bostadsproduktionen. Problemet är bara att den föregående, vänsterledda regeringen blåste upp en byggbubbla genom att göra så. På marknaden finns i nuläget ett överskott av färdiga osålda bostäder.

Nu är oppositionen oroad över att bostadspriserna sjunker. Med oppositionens politik skulle priserna ha sjunkit ännu mer och byggsektorns uppsving skjutits ännu längre fram.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har slagit hårt mot Finlands ekonomi. Vi blev tvungna att stänga östgränsen i slutet av 2023. Trafiken av människor och varor upphörde. Skogsindustrin miste 10 miljoner kubikmeter råmaterial.

Den betydligt svagare utvecklingen än väntat ledde också till att lägesbilden för de offentliga finanserna förändrades. På finansministeriets inrådan beslutade regeringen vid ramförhandlingarna 2024 om nya direkta anpassningar till ett belopp av tre miljarder euro. 

Återigen började man invänta tillväxt. Men. Den europeiska industrins återhämtning kom inte i gång. Tyskland och Frankrike drabbades av regeringskriser, och osäkerheten var stor.

Trump valdes till Förenta staternas president och handelspolitiken blev mer protektionistisk och mindre förutsägbar. Tullarna slog hårt mot industrins exportmöjligheter och osäkerheten ökade.

Regeringen agerade igen. På grund av den svaga tillväxten fattades det vid halvtidsöversynen beslut om nästan 50 nya tillväxtåtgärder. Åtgärderna baserades på rekommendationer från den grupp av ledande ekonomiska experter som sammanställts av verkställande direktör Risto Murto. Dessa beslut som försvagar de offentliga finanserna finansierades genom omfördelningar.

I slutet av fjolåret mattades den prognostiserade tillväxten av – igen. Än en gång reagerade regeringen snabbt. Vid budgetförhandlingarna fattades beslut om en ny anpassningshelhet på en miljard euro.

Början av detta år har präglats av Venezuela, Grönland, hot om handelskrig – och senast kriget i Iran, som skakat hela världsekonomin.

Därför fattade regeringen vid ramförhandlingarna nya beslut som stärker förtroendet och påskyndar tillväxten. Bristerna i lagen om pension för företagare, som är i ett bedrövligt skick efter den föregående regeringen, åtgärdas och hushållsavdraget höjs. Reparationsbyggande och offentliga investeringar påskyndas.

Säkerhetsläget och händelserna i världen väcker oro bland finländarna. Det är förståeligt att vilja förbereda sig inför framtiden. Det tar tid för bostadsmarknaden att återhämta sig efter att bubblan spruckit. Därför har konsumenternas förtroende varit svagare än väntat.

Ökade ränteutgifter och nödvändiga satsningar på försvar och försörjningsberedskap sätter press på de offentliga finanserna. Social- och hälsovårdstjänsterna har fått 4 miljarder euro i tilläggsanslag.

I år genomförs besparingar på drygt en miljard euro. Nästa år bromsas skuldsättningen med ett paket på nästan en miljard euro. Hade finansministeriet föreslagit ytterligare anpassningsåtgärder vid ramförhandlingarna, skulle regeringen ha vidtagit sådana.

Även om det nu verkar osannolikt att målet för skuldkvoten uppnås, har vi lyckats hålla vårt öde i egna händer. Utan anpassningarna på tio miljarder euro skulle skuldsättningsutvecklingen redan ha spårat ur.

Varje gång kriserna i världen har lättat något har tillväxten tagit fart. Detta visar hur stark vår konkurrenskraft är. När konjunkturen vänder, börjar våra reformer starkt bidra till tillväxt och medborgarnas välfärd. 

Ärade talman!

Detta är den artonde gången som regeringen besvarar en interpellation. Syftet med interpellationer är att fälla en fungerande regering.

När hela vänsteroppositionen väljer att ta till denna kraftfulla lösning har finländarna rätt att kräva ett klart alternativ till regeringens politik. 

Något sådant finns inte.

Oppositionen har äntligen börjat oroa sig över skuldsättningen, men föreslår inga nya anpassningsåtgärder. Däremot har den motsatt sig varje besparingsförslag.

Oppositionen är oroad över sysselsättningsutvecklingen, men har motsatt sig varje reform som förbättrar sysselsättningen. Egna förslag lyser med sin frånvaro.

Oppositionen är oroad över den ekonomiska tillväxten, men kommer inte med förslag på hur förutsättningarna för ekonomisk tillväxt kan förbättras.

Ni i oppositionen framställer det som att den ekonomiska utvecklingen skulle ha sett helt annorlunda ut om ni hade varit vid makten. Men vad skulle ni då ha gjort annorlunda?

Regeringen har gjort allt som står i vår makt. Till exempel Europeiska kommissionen och kreditvärderingsinstituten har ansett att regeringens åtgärder är de rätta. Men ni påstår att ni vet bättre än experterna.

Ärade talman!

Det händer mycket positivt omkring oss just nu. Det görs mängder av företagsaffärer. Till exempel håller Kone på att bli världens största hissbolag. I dag meddelade Nordea att den finländska industrin äntligen har tagit sig ur en närmare 20-årig svacka och att även konsumenterna börjar piggna till. 

Tillväxtföretagen har lockat till sig rekordstora investeringar. Nya beställningar av kryssningsfartyg och isbrytare tryggar sysselsättningen för tusentals personer vid varven och i underleverantörskedjan för flera år framöver.

Arbetslösheten har ökat i takt med att rekordmånga deltar på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden ligger dock på en god europeisk genomsnittsnivå, och antalet sysselsatta har hållit sig på en god nivå. Vi har lyckats hålla sysselsättningen uppe trots exceptionellt svåra förhållanden.

Konsumenternas köpkraft har tagit fart igen efter den tidigare nedgången som Marins regering orsakade. Det finns pengar på finländarnas konton och lönerna stiger. Tack vare regeringens omfattande skattelättnader har hushållen mer pengar att använda.

Produktionen ökar inom alla industrisektorer. De preliminära uppgifterna om tillväxten överträffar alla förväntningar.

Vi har alla ett ansvar för att vi inte ska kväva tillväxten igen. Vi måste se det positiva i det vi har och bygga vidare på det.

Det är precis vad vi arbetar för. Vi har skapat förutsättningar för tillväxt, för att människor i framtiden ska ha arbete och utkomst – och för att våra skatteinkomster ska räcka till för att finansiera välfärdstjänsterna.