Hyppää sisältöön

Forskning: Det är en bra idé att äta inhemsk fisk

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetjord- och skogsbruksministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 16.9.2024 9.02
Pressmeddelande 410/2024
Foto: Olev Mihkelmaa | Wikimedia Commons | CC BY-SA 3.0

Det är en bra idé att äta inhemsk fisk eftersom hälsofördelar med att konsumera fisk i den omfattning som finländare för närvarande konsumerar fisk överväger de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Att konsumera mer fisk än för närvarande skulle gynna befolkningens hälsa. I synnerhet bör konsumtion av underutnyttjade fiskarter, såsom karpfiskar, ökas. Resultaten framgår av ett forskningsprojekt som undersökte halter av näringsämnen och främmande ämnen i inhemska fiskarteroch -produkter.

Inom projektet mättes halter av bl.a. dioxiner och PCB-föreningar, PFAS-föreningar,  , polybromerade difenyletrar, kvicksilver och oorganisk arsenik i inhemska fiskarter och -produkter. Överdrivet intag av dessa främmande ämnen kan leda till olika hälsoolägenheter, såsom minskad intelligens eller försämrad fertilitet. Dessutom mättes halter av D-vitamin och omega-3-fettsyror.

Utmaningen med att konsumera finländsk vildfisk har varit främmande ämnen från miljön som ansamlas i vissa arter och som delvis har begränsat användningen av fiskarten som livsmedel eller foder samt försämrat bedömningen av tillståndet för den marina miljön i vårt territoriella vatten. På grund av halterna har det getts rekommendationer för de känsligaste befolkningsgrupperna att begränsa konsumtion av vissa fiskarter. Hittills har konsumeringsrekommendationerna inte beaktat PFAS-föreningar som ansamlas i fiskar och som har identifierats som hälsorisk först under de senaste åren, så för att uppdatera anvisningarna behövdes information som detta projekt producerade.

Halterna av främmande ämnen i finländsk fisk underskred för det mesta de lagstadgade gränsvärden som EU fastställt, och dioxinhalterna håller på att minska. Halterna av främmande ämnen i odlad fisk är lägre än i vildfisk av samma art. Av de undernyttjade fiskarterna skulle det vara motiverat att öka konsumtion av mört från inlandsvatten både med tanke på låga halter av främmande ämnen och ekologiskt hållbart fiske. I detta avseende stöder resultaten Programmet för främjande av inhemsk fisk. Gränsvärdena för PFAS i strömming som fångats i Skärgårdshavet och Bottenhavet 2022–23 överskreds dock delvis, och den stigande trenden med PFAS-halter kräver fortsatta åtgärder även i Finland.

I forskningen mättes även nyttoämnen (D-vitamin och omega-3-fettsyror) i fiskar. De högsta D-vitaminhalterna upptäcktes i abborrar och braxnar från havsområden, de högsta halterna av omega-3-fettsyror i strömmingar och siklöjor. Enligt risknyttobedömningen överväger hälsofördelar med konsumtion av fisk, även strömming, i den omfattning som fisk enligt de senaste nationella undersökningarna av livsmedelskonsumtion konsumeras, de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Hälsofördelarna omfattar bland annat minskad dödlighet och risk för vissa cancer när intaget av nyttoämnen i fiskar ökar.

Utgående från hälsoeffekterna får personer som är i medelåldern eller äldre de flesta hälsofördelar när de konsumerar fisk. Även i de känsligaste konsumentgrupperna, det vill säga småbarn, gravida eller ammande kvinnor, överväger hälsofördelarna nackdelarna, men särskilt hos barn under 9 år är skillnaden ganska liten. Därför bör de känsligaste konsumentgrupperna följa Livsmedelsverkets anvisningar om säkra sätt att använda livsmedel och konsumera helst fiskar från de fiskeområden och av de fiskarter där fiskarna har de lägsta halterna av främmande ämnen. Lokala livsmedelsmyndigheter kan vid behov ge närmare regionala anvisningar om konsumtionen av fisk.

Uppgifter om halterna i fiskar lämnas även till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa så att uppgifterna kan användas som stöd för EU-lagstiftningsarbete.

Mer information:

  • Johanna Suomi, forskningsprofessor, Livsmedelsverket, tfn 029 520 5034, [email protected] (projektledare) 
  • Eeva Saarisalo, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2366, [email protected] (ordförande för styrgruppen)
  • Panu Rantakokko, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 6395, [email protected] (dioxin- och PFAS-halter i fiskar)
  • Janne Järvinen, specialforskare, Livsmedelsverket, tfn 029 520 4352, [email protected] (kvicksilverhalter i fiskar)
  • Juha-Matti Pihlava, forskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6439, [email protected] (D-vitaminhalter i fiskar)
  • Heidi Leskinen, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6327, [email protected] (halter av fettsyra i fiskar)
  • Ville Junttila, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 046 923 0941, [email protected] (tillstånd för den marina miljön och övriga vattendrag)
  • Jari Raitaniemi, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 7685, [email protected] (fiskbestånd)

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/framsida