Enligt den nya LULUCF-förordningen kommer markanvändningssektorns klimatberäkningar att basera sig på faktiska utsläpp och sänkor
I det omfattande klimat- och energipaketet som Europeiska kommissionen gav ut den 14 juli 2021 ingår också ett förslag till en ny LULUCF-förordning som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogar. Uppnåendet av klimatmålen bedöms i fortsättningen mer än tidigare utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Finland har redan länge önskat sig denna reform.
LULUCF-förordningen fastställer hur utsläppen och kolsänkorna från markanvändning, förändrad markanvändning och skogar ska inkluderas i EU:s klimatmål. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären. Syftet med förordningen är att få EU-länderna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn.
- Det gläder mig att kommissionen har beslutat att avstå från det tidigare komplexa beräkningssystemet. Finlands kolsänkor är resultat av en aktiv och hållbar skogsvård. Beräkningssystemet i förordningsförslaget identifierar dem genuint. Det väsentliga är att regleringen möjliggör en hållbar användning och vård av våra skogar. I de kommande förhandlingarna måste vi se till att mallen är tydlig och att beräkningen görs landspecifikt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Förordningen genomförs i femårsperioder
LULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035. Den första perioden 2021–2025 pågår redan, och avsikten är tillämpa det tidigare avtalade beräkningssystemet enligt den gällande LULUCF-förordningen. Under perioden 2021–2025 får Finland tillämpa en särskild flexibilitet på 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Under perioden 2026–2030 ändras systemet jämfört med nuläget. Det ska förenklas och basera sig på LULUCF-sektorns rapporterade växthusgasdata.
Helt nytt i förslaget är medlemsländernas gemensamma skyldighet: EU-länderna ska åta sig att ta bort sammanlagt -310 miljoner ton koldioxidekvivalenter från atmosfären 2030 med beaktande av utsläppen. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2 ekv. Till exempel åren 2016–2018 var markanvändningssektorns nettosänka i genomsnitt -13,6 Mt CO2 ekv. Målen för 2026–2029 ska fastställas utifrån mängden rapporterade data 2021–2023 först 2025.
I förordningen ingår också ett förslag om frivilliga extra kolsänkor, det vill säga en reserv, som hjälper att samla ihop de eventuella extra sänkkrediterna som medlemsländerna möjligen behöver.
- Alla medlemsländer svarar själva för sina sänkor och utsläppsminskningar. Att länderna följer denna princip måste vi övervaka noggrant och strikt under den fortsatta behandlingen. En gemensam reserv uppmuntrar inte länderna till ambitiösa praktiska åtgärder, lyckligtvis är systemet frivilligt, säger minister Leppä.
Kommissionen föreslår också att beräkningen som gäller för LULUCF-sektorn från 2031 framåt även ska omfatta de utsläpp från jordbruket som i dag hör till ansvarsfördelningssektorn (den så kallade AFOLU-sektorn). Målet är en klimatneutral AFOLU-sektor 2035.
- Förslaget är intressant eftersom minskningen av utsläppen från jordbruket har identifierats som utmanande. Också i detta förslag måste livsmedelstryggheten och en lönsam matproduktion säkerställas vid sidan av klimatmålen, säger minister Leppä.
Målet om en klimatneutral AFOLU-sektor 2035 är svårt särskilt när det gäller utsläppen av metan (CH4) och dikväveoxid (N20) från jordbruket.
Finland förespråkar EU: s ambitiösa klimatpolitik
Finland har som mål att vara klimatneutralt före 2035 och eftersträvar målet på många olika sätt. Därför talar Finland naturligtvis också för EU:s ambitiösa klimatpolitik. En hållbar vård och användning av skog hjälper att nå både Finlands och EU:s klimatmål. Att använda förnybara naturresurser bidrar till att avstå från fossil energi och fossila råvaror.
En stor insats för att uppnå klimatmålen är markanvändningssektorns åtgärdshelhet Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet startade våren 2020. I helheten ingår redan 10 omfattande forsknings- och innovationsprojekt samt tiotals gemensamma utvecklingsprojekt inom den privata och den offentliga sektorn. Helheten omfattar också stödet för beskogning av impediment, ökad gödsling med aska på torvmarker samt Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer som reviderades våren 2020.
I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 ingår också åtgärder för att öka upplagring av kol i marken samt att bevara kollagren. Före utgången av året ska det också tas fram en klimatplan för markanvändningssektorn som i fortsättningen blir en del av planeringssystemet enligt den nya klimatlagen.
EU:s klimat- och energipaket (Fit for 55) som gavs ut onsdagen den 14 juli 2021 innehåller flera lagstiftningsförslag som gäller klimatet. För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde gäller i synnerhet förordningen om markanvändningssektorns klimatpåverkan (LULUCF), direktivet om främjande av förnybar energi och dess hållbarhetskriterier för biomassa (RED) samt förordningen om ansvarsfördelningssektorn och jordbrukets utsläpp i den (ESF). Detta pressmeddelande handlar om LULUCF-förordningen, mer information om de övriga författningarna:
- European Green Deal:Kommissionens proposes transformation of EU economy and society to meet climate ambitions (EU-kommissionens pressmeddelande 14.7.2021)
- EU:s klimatpaket hjälper också Finland att uppnå klimatneutralitet SR, ett gemensamt pressmeddelande 14.7.2021)
- EU:s klimatpaket Fit for 55 skärper målen för förnybar energi och energieffektivitet (arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 14.7.2021)
Mer information:
- Heikki Granholm, naturresursråd, tfn 029 516 2130
- Lotta Heikkonen, ledande sakkunnig, tfn 029 516 2074