Rådet för bedömning av lagstiftningen
Konsekvenserna av lokala avtal för företag och arbetstagare bör beskrivas närmare

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett arbets- och näringsministeriet ett utlåtande om en proposition med förslag till lagstiftning om främjande av lokala avtal. I utkastet till proposition om lokala avtal behandlas ämnet mångsidigt, men propositionens väsentliga frågor och konsekvenser försvinner bland detaljerna.

Möjligheterna att använda lokala avtal är för närvarande begränsade. Avvikelser från vissa bestämmelser i kollektivavtal, till exempel i fråga om arbetstider, semestrar eller löner, kan göras genom lokala avtal, om så har avtalats i det riksomfattande kollektivavtalet. Enligt lagförslaget ska möjligheten till lokala avtal i fortsättningen utvidgas också till arbetsgivare som inte är medlemmar i arbetsgivarförbund. Företrädare för arbetstagarsidan kan i fortsättningen vara både förtroendemän och förtroendeombud.

Av lagförslaget framgår tydligt målet att öka antalet lokala avtal och de viktigaste förslagen. Det är trots allt svårt för en läsare som inte är insatt i ämnet att få en uppfattning om lagförslagets väsentliga aspekter och konsekvenser  eftersom lagförslaget är så detaljerat. Till exempel kan en schematisk bild av nuläget och av ändringarna förtydliga förslaget.

Rådet för bedömning av lagstiftningen fäster uppmärksamhet vid att regeringen bereder ett lagförslag för att höja tröskeln för tillämpning av samarbetslagen i fråga om antalet anställda. I lagförslaget borde man bedöma de sammantagna konsekvenserna av samarbetslagens tillämpningsgräns och detta lagförslag. Kan en höjning av tillämpningsgränsen inverka på lokala avtal, till exempel genom att arbetstagarsidan inte får tillräckliga uppgifter för att kunna ingå avtal?

Av utkastet till proposition framgår inte vilka arbetstagare propositionen huvudsakligen gäller. Vilka konsekvenser kan propositionen ha för arbetstagarna? Vilka fördelar eller risker medför en ökning av möjligheterna till lokala avtal för arbetstagarna?

I lagförslaget identifieras de väsentliga konsekvenserna för samhällsekonomin, produktiviteten och sysselsättningen. I utkastet till proposition har man på ett gott sätt utnyttjat forskningsdata. I propositionen bör man bedöma konsekvenserna för företag, även om det är svårt att ge exakta bedömningar av den möjliggörande regleringen. I propositionen kunde man beskriva exempel på företag som de föreslagna ändringarna kan komma att gälla. Hurdan inverkan har ändringarna i praktiken?

I lagförslaget bör också förslagets konsekvenser för jämställdheten mellan könen bedömas. Kan de lokala avtal som denna proposition möjliggör öka eller minska löneskillnaderna mellan könen, eller differentiera arbetstidslösningar inom mansdominerade eller kvinnodominerade branscher?

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett sitt utlåtande om regeringens proposition med förslag till lagstiftning om främjande av lokala avtal (projektnummer: TEM054:00/2023), som arbets- och näringsministeriet lämnade in till rådet per e-post den 28 juni 2024. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition följer anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning på ett nöjaktigt sätt. Rådet rekommenderar att utkastet till proposition korrigeras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.

Mer information: Leila Kostiainen, ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0400 805 417, Essi Römpötti, specialsakkunnig, sekreterare för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 125 (från och med den 10 juli).

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som lämnar utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och konsekvensbedömningarna i dem.