Totalreform av placeringsfondslagstiftningen

VM111:00/2016 Lagstiftningsprojekt

Lagstiftningsprojekt för totalrevisionen av lagstiftningen om placeringsfonder. Propositionen har överlämnats till riksdagen hösten 2018. Ekonomiutskottets betänkande blev färdigt den 15 januari 2019 och lagen avses träda i kraft den 1 mars 2019.

Projektets basuppgifter Avslutat

Projektets nummer VM111:00/2016

Ärendenummer VM/1884/00.01.00.01/2016, VM/548/03.01.00/2018, VM/104/03.01.04/2019, VM/103/03.01.01/2019

Projektets arrangör finansministeriet

Mandattid 1.5.2016 – 28.2.2019

Datum för tillsättande 1.5.2016

Lagberedning

HE sijoitusrahastolaiksi ja eräiksi siihen liittyviksi laeiksi

Riksdagens svar EV 221/2018

Ehdotetaan säädettäväksi uusi sijoitusrahastolaki, jolla selkeytetään lain soveltamisalaa, kevennetään rahastoyhtiön hallinnollista taakkaa ja poistetaan nykysääntelyyn liittyviä epäselvyyksiä. Lisäksi esityksellä pannaan kansallisesti täytäntöön rahamarkkinarahastoasetus, eurooppalaisia riskipääomarahastoja ja eurooppalaisia yhteiskunnalliseen yrittäjyyteen erikoistuneita rahastoja koskeva muutosasetus sekä arvopapereilla toteutettavien rahoitustoimien raportointi- ja läpinäkyvyysasetus.

Ansvarig ministerValtiovarainministeri Orpo

Lagstiftningsplan för höstsessionen 2018

Mål och resultat

Målet för projektet är att utvärdera hur lagstiftningen om placeringsfonder borde förnyas i syfte att främja placeringsfondsverksamhetens inhemska och internationella konkurrenskraft samt för att utöka verksamhetens effektivitet och möjligheterna för nya aktörer att träda in på marknaden. Projektet ska bereda ett förslag till en regeringsproposition om förnyande av lagstiftningen som gäller placeringsfonder.

Sammandrag

Lagstiftningsprojekt för totalrevisionen av lagstiftningen om placeringsfonder. Propositionen har överlämnats till riksdagen hösten 2018. Ekonomiutskottets betänkande blev färdigt den 15 januari 2019 och lagen avses träda i kraft den 1 mars 2019.

Utgångspunkter

Lagen om placeringsfonder (48/1999) innehåller bestämmelser om fondinvesteringar med stöd av avtalsrättsliga bestämmelser. Lagen om placeringsfonder trädde i kraft 1999-02-01. Lagen har förändrats flera gånger efter ikraftträdandet, och dessutom har det införts ny lagstiftning under de senaste åren. De senaste viktigaste ändringarna har berott på det nationella genomförandet av EU-lagstiftningen. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS IV) har genomförts nationellt genom en ändring av lagen om placeringsfonder år 2011. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU (UCITS V) om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper har genomförts genom en ändring av lagen om placeringsfonder år 2016.

I Finland har man genom lagen om placeringsfonder ursprungligen reglerat all avtalsbaserad fondverksamhet, och en skild lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) stiftades först i samband med genomförandet av direktiven 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 om ändring av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. På grund av lagstiftningen som gäller alternativa fonder har även andra än i direktivet om placeringsfonder avsedda kollektiva investeringar kommit att omfattas av regleringen. Lagen om placeringsfonder innehåller dock, trots lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, fortfarande bestämmelser om avtalsbaserade alternativa investeringsfonder, specialplaceringsfonder. Det är nödvändigt att överväga om bestämmelserna om specialplaceringsfonder borde överföras till lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Lagen om placeringsfonder innehåller nationella bestämmelser vilkas funktionsduglighet och nödvändighet bör bedömas på nytt. Som exempel kan nämnas regleringen av fondandelsägarstämman, revisorers skyldighet att granska riktigheten hos en placeringsfonds värdeberäkning sex gånger om året samt kraven som gäller minimiantalet fondandelsägare. Dessutom bör man utvärdera hur regleringen kan förnyas i övrigt.