Finlands EU-politik
Europeiska unionen är Finlands viktigaste referensram och värdegemenskap inom såväl politik som ekonomi. Grundlinjen för Finlands EU-politik är att utveckla Europeiska unionen och stärka tillväxten, stabiliteten och säkerheten i Europa. Finland är en aktiv, pragmatisk och lösningsinriktad medlemsstat.
Finland har som mål att Europeiska unionen ska vara globalt stark och handlingskraftig och att unionen ska arbeta för medlemsstaternas och medborgarnas säkerhet, välbefinnande och ekonomiska intressen. Demokrati, rättsstatens principer och grundläggande och mänskliga rättigheter utgör grunden för all verksamhet i EU. Finland arbetar långsiktigt för att främja jämställdhet i EU.
Regeringens EU-politik grundar sig på regeringsprogrammet och på Finlands viktigaste mål för EU-valperioden 2024–2029. Målen, som fastställdes i januari 2024, är att stärka Europas strategiska konkurrenskraft, förbättra den övergripande säkerheten i Europa och främja omställningen till ren energi och möjligheterna inom bioekonomi och cirkulär ekonomi.
I enlighet med regeringsprogrammet utarbetar Finland årligen en konkret strategi för påverkan i EU. Det övergripande målet för Finlands EU-påverkan är att säkerställa tillräcklig finansiering för de viktigaste prioriteringarna vid förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034.
Prioriteringarna i det proaktiva påverkansarbetet 2026 grundar sig på kommissionens arbetsprogram för 2026. De har omfattande, sektorsövergripande konsekvenser och de främjas i aktivt samarbete med riksdagen och centrala intressentgrupper. Ställningstaganden till enskilda förslag från kommissionen läggs alltid fram separat.
Prioriteringarna i Finlands EU-påverkan 2026
Försvar och gränssäkerhet
Genom att trygga sin egen säkerhet tryggar Finland också unionens säkerhet. Ett av Finlands viktigaste mål är att försvars- och säkerhetsbehoven på EU:s östra flank ska beaktas genomgående inom EU:s olika politikområden. Samtidigt uppnås det synergier mellan insatserna för försvar och gränssäkerhet.
Ur Finlands synvinkel är de viktigaste prioriteringarna när det gäller att stärka Europas försvar och säkerhet att stärka förutsättningarna för unionens försvarsindustri, att utveckla den militära rörligheten och att reagera på omfattande fientlig påverkan. Utgångspunkten i försvarsupphandlingar ska vara Natokompatibilitet och främjande av gemensam upphandling. När det gäller unionens beredskapsåtgärder fortsätter påverkansarbetet för att främja de initiativ som är viktigast för Finland.
Stöd till Ukraina
Utgångspunkten i Finlands proaktiva påverkansarbete är starkt engagemang i stödet till Ukraina och återuppbyggnaden av landet. Finland förhåller sig öppet till olika finansieringslösningar för att stödja Ukraina och samtidigt stärka den övergripande säkerheten i Europa. Målet för Finlands proaktiva påverkan är att det starka militära och övriga stödet till Ukraina upprätthålls på olika sätt i Europa så länge det behövs. Finlands proaktiva påverkan syftar till att unionen ska vara beredd att upprätthålla stödet under alla omständigheter.
För Finland är det viktigt att man förbereder sig för det långvariga och eventuellt föränderliga hot som Ryssland utgör för hela unionen och dess medlemsländer också om ett eldupphör eller en fredsuppgörelse nås i Ukraina. Finland betonar att de som gjort sig skyldiga till allvarliga internationella brott under Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska ställas till svars för sina gärningar.
Stärkande av den strategiska konkurrenskraften
Finland fortsätter att påverka på ett övergripande sätt för att stärka EU:s konkurrenskraft. Det proaktiva påverkansarbetet syftar till att stärka både den inre och den yttre dimensionen av konkurrenskraften och dessutom den ekonomiska säkerheten.
Att utveckla den inre marknaden och främja den digitala omställningen och omställningen till ren energi är fortsatt prioriteringar i det proaktiva påverkansarbetet när det gäller den inre dimensionen av unionens konkurrenskraft. Finland understryker särskilt betydelsen av innovativa tillväxtföretag och förnyelse av industrin, bioekonomins möjligheter samt utveckling av EU:s ledarskap inom teknologi.
Finlands mål är att klimatåtgärdernas positiva effekter på konkurrenskraften ska identifieras och beaktas bättre – både på kort och på lång sikt, och även som faktorer som bidrar till ekonomisk tillväxt. Med tanke på konkurrenskraften betonas dessutom lika verksamhetsförutsättningar samt betydelsen av en effektiv konkurrenspolitik och en investeringsvänlig verksamhetsmiljö. Finland framhåller en kostnadseffektiv energipolitik på marknadsvillkor.
Särskild vikt fästs vid lagstiftningens kvalitet, förenkling av lagstiftningen och minskning av den administrativa bördan i alla skeden av lagberedningen.
- Finlands viktigaste mål för EU-politiken 2024–2029
- Europeiska unionen: mot strategisk konkurrenskraft | Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering 2023