Statsrådet och riksdagen
Förhållandet mellan regeringen och riksdagen är en central del av den parlamentariska demokratin. Riksdagen övervakar regeringens verksamhet och ser till att regeringen följer lagstiftningen och agerar i enlighet med allmänhetens intresse. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och därigenom inför folket. Regeringen måste samarbeta med riksdagen för att få stöd för genomförandet av sin politik.
Riksdagen utövar sin kontroll genom interpellationer samt skriftliga och muntliga spörsmål. Regeringen utövar egenkontroll genom berättelser, redogörelser, meddelanden och statsministerns upplysningar som lämnas till riksdagen. Regeringens verksamhet övervakas också av riksdagens revisionsutskott, justitiekanslersämbetet, statens revisionsverk och riksdagens justitieombudsman.
Riksdagen stiftar lagarna
Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar. Riksdagen stiftar nya lagar och ändrar gamla genom att regeringen överlämnar en proposition eller genom att en riksdagsledamot väcker en motion. Dessutom är riksdagen skyldig att behandla ett lagstiftningsinitiativ från allmänheten (medborgarinitiativ) om minst 50 000 medborgare har undertecknat initiativet.
Största delen av lagarna kommer till genom regeringens propositioner. Regeringen lämnar årligen cirka 250 propositioner till riksdagen. De flesta propositioner behandlas på 2–4 månader, men stora lagstiftningsprojekt kan ta flera år att behandla. Regeringens propositioner och lagmotioner som inte har behandlats vid valperiodens utgång förfaller.
Lagförslagen behandlas i riksdagens utskott innan några beslut fattas. Utskottet bereder ett betänkande, och efter det tas förslaget upp till första behandling i riksdagens plenum. I den andra behandlingen i plenum beslutar riksdagen om lagförslaget ska godkännas eller förkastas.
Presidenten ska inom tre månader stadfästa en lag som riksdagen har antagit. Efter att lagen har stadfästs publiceras den i Finlands författningssamling. Presidenten kan också välja att inte stadfästa lagen. Då återgår den till riksdagen för behandling. Om riksdagen godkänner lagen på nytt med samma sakinnehåll, träder lagen i kraft utan stadfästelse. Om lagen inte antas, anses den ha förfallit.
Ministrarnas arbete i riksdagen
Alla ministrar har rätt att närvara vid och delta i diskussionen i riksdagens plenum. I riksdagsutskottens möten får ministrarna delta endast om de blir kallade till mötet.
För att en minister ska lyckas väl med sina uppgifter måste ministern aktivt delta i riksdagens arbete. Ministern ska i synnerhet följa riksdagsbehandlingen av ärenden inom sitt eget förvaltningsområde, vara närvarande när de behandlas i plenum samt hålla ett anförande vid remissdebatten om och den första behandlingen av de viktigaste regeringspropositionerna.
Regeringens årsberättelse
En av riksdagens uppgifter är att övervaka regeringens arbete. För detta syfte lämnar regeringen en årsberättelse med uppgifter om regeringens verksamhet och om hur statsfinanserna har skötts och hur budgeten har följts. I årsberättelsen redogörs det också för de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden.
Interpellation
Minst 20 riksdagsledamöter kan framställa en interpellation till statsrådet eller till en minister i en fråga som hör till statsrådets eller ministerns ansvarsområde. Interpellationen föredras i plenum och remitteras till statsrådet. Innehållet i det svar som ges på interpellationen bestäms i regeringen.
Om det under debatten i riksdagen väcks förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister, ska riksdagen efter behandlingen av interpellationen rösta om förtroende för statsrådet eller ministern.
Skriftligt spörsmål, frågestund och debatt om aktuella frågor
En riksdagsledamot kan ställa ett skriftligt spörsmål till en minister i frågor som hör till ministerns ansvarsområde. Riksdagen skickar de skriftliga spörsmålen till statsrådets kansli, som vidarebefordrar dem till den minister saken gäller. Spörsmålet ska besvaras inom 21 dagar från det att statsrådets kansli tagit emot spörsmålet. Svaret skickas från ministeriet till riksdagen.
Muntliga frågestunder hålls i början av plenum torsdagar kl. 16. Under frågestunden svarar regeringen på riksdagsledamöternas korta frågor. Frågorna skickas inte på förhand till ministern. Svarstiden för en fråga är högst en minut. Under den muntliga frågestunden kan ett visst tema eller ärenden som hör till ett visst förvaltningsområde behandlas.
Talmanskonferensen kan också besluta att en debatt om en aktuell fråga ska ordnas. Talmanskonferensen kommer överens med statsrådet om tidpunkten för debatten och om ministrarnas anföranden.
Redogörelser och meddelanden
Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller förvaltningen eller internationella relationer. Redogörelser skickas vanligtvis till det utskott vars betänkande ska ligga till grund för riksdagsledamöternas behandling av ärendet. Också meddelanden kan skickas till ett utskott för behandling.
Behandlingen av ett meddelande kan avslutas med en omröstning om förtroende för statsrådet eller en minister. Däremot är förtroendeomröstningar inte möjliga vid behandlingen av redogörelser.
Statsministerns upplysning
Statsministern kan vid en tidpunkt som avtalas med riksdagens talman ge riksdagen en upplysning i ett ärende som hör till statsrådets ansvarsområde. Upplysningen kan också ges av någon annan minister som statsministern förordnar. Om upplysningen förs en debatt vid plenum utan att några beslut fattas.