Bättre övergripande säkerhet i Europa

Ett av de viktigaste målen för Finlands EU-politik är att förbättra den övergripande säkerheten i Europa. Det ligger i Finlands intresse att EU är så starkt och handlingskraftigt som möjligt när det gäller säkerhet och försvar.

Finland har redan framgångsrikt bidragit till att säkerheten har fått hög prioritet på EU:s agenda. Säkerhet och beredskap är viktiga frågor för den nya kommissionen, som inledde sitt arbete 2024.

Finlands utgångspunkt har varit vårt eget starka övergripande säkerhetstänkande. I Finland går övergripande säkerhet ut på att myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna tillsammans sörjer för samhällets vitala funktioner. Finlands mål har varit att genom våra egna lärdomar inkludera vissa principer i unionens arbete. Sådana är till exempel övergripande och förvaltningsövergripande samarbete, civil-militärt samarbete samt att privata och tredje sektorn deltar i byggandet av samhällets beredskap.

En helhet av tre strategier

Vitboken om Europas försvar, strategin för en beredskapsunion och strategin för inre säkerhet, som alla tre har lagts fram av Europeiska kommissionen våren 2025, bildar en helhet som förbättrar Europas försvar, beredskap och resiliens.

I vitboken om försvaret ingår åtgärder för att höja försvarsberedskapen när strategin för en beredskapsunion ger beredskap att utveckla medlemsländernas och unionens gemensamma beredskap, särskilt i den civila verksamhetsmiljön. I strategin för den inre säkerheten lyfts kopplingarna mellan den inre och den yttre säkerheten fram starkt. 

Bakgrunden till strategierna är president Niinistös rapport. President Sauli Niinistö konstaterade i sin rapport om EU:s beredskap hösten 2024 att EU snabbt måste stärka sin civila beredskap och försvarsberedskap.

När säkerheten, försvaret och beredskapen i Europa utvecklas är det också viktigt att öka samarbetet mellan EU och Nato så att de kompletterar varandra.

Europas försvarsberedskap 2030

Bakgrunden till vitboken om försvaret är behovet av att öka den europeiska avskräckningen i den nuvarande verksamhetsmiljön. Målet är att höja Europas försvarsberedskap före 2030. Finland har lyckats påverka genomförandet av vitboken om försvaret på ett sätt som stöder bland annat beaktandet av stridsförmågan i framtida finansieringslösningar för försvaret.

EU:s åtgärder, såsom de finansieringslösningar som föreslås i vitboken, spelar en stödjande roll för medlemsstaterna. Det är fortfarande medlemsstaterna själva som har huvudansvaret för att öka försvarsinvesteringarna och försvarsberedskapen.

I mars 2025 presenterade kommissionen utifrån vitboken ReArm-planen, som innehåller ett exceptionellt och tillfälligt EU-finansieringsinstrument för att avhjälpa en krissituation som beror på säkerhetshot, det vill säga SAFE-instrumentet.

Under våren har man också framskridit i förhandlingarna om ett europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP).

Beredskapen ska beaktas i hela samhället

Vid sidan av den militära beredskapen måste EU satsa på hela samhällets beredskap. Finland främjar ett tillvägagångssätt där beredskapen beaktas inom alla politikområden och där hot och risker granskas i 360 graders vinkel.

EU:s strategi för en beredskapsunion kan ses som ett resultat av Finlands framgångsrika förhandspåverkan. Varje medlemsland ansvarar även framöver för sin beredskap, men Europa är en starkare helhet när åtgärderna samordnas och nivån på medlemsländernas beredskap höjs.

Strategin för en beredskapsunion innehåller 63 åtgärder som genomförs under de kommande cirka tre åren. Centrala teman är i synnerhet stärkandet av samhällets och den kritiska infrastrukturens resiliens, skyddet av civilbefolkningen, försörjningsberedskapen och människornas egen beredskap samt främjandet av det civil-militära samarbetet.

Utvecklingen av beredskapen är ett nytt politikområde i EU som ännu söker sin form. Finland föregår med gott exempel i den europeiska beredskapen och har goda möjligheter att inta en ledande roll i utvecklingen av området. Ett effektivt genomförande av strategin utgör en viktig del av stärkandet av säkerheten i Europa.

Hoten mot den inre säkerheten beaktar inga statsgränser 

Olika hybridhot, allvarlig och organiserad brottslighet samt terrorism undergräver grunderna för EU:s institutioner och samhället. Åtgärder på EU-nivå är centrala för att upprätthålla den inre säkerheten.

EU:s strategi för den inre säkerheten beskriver hoten i den nuvarande säkerhetsmiljön och metoder för att bemöta hoten. En gemensam strategi är nödvändig, eftersom många nutida säkerhetshot kan påverka flera länder samtidigt eller lätt förflytta sig från ett land till ett annat. Strategin stöder medlemsstaterna när de gemensamt reagerar på globala politiska och ekonomiska förändringar som påverkar unionens inre säkerhet.

Det är viktigt att utveckla de rättsliga och brottsbekämpande myndigheternas verksamhetsförutsättningar samt det gränsöverskridande samarbetet så att de motsvarar den föränderliga säkerhetsmiljön. Det är viktigt att bland annat förbättra myndigheternas tillgång till information och stärka informationsutbytet. EU-länderna ska också ha en gemensam lägesbild som stöder de nationella myndigheterna till exempel när det gäller att bemöta hybridhot.