Utveckling av fängelsenätverket
OM074:00/2023 Projekt
Ministerierna genomför regeringsprogrammet, bereder lagar och andra författningar samt genomför reformer i olika projekt, arbetsgrupper och organ.
Alla ministeriers projekt hittas på statsrådets webbplats
Regeringen inleder en reform av fängelsenätverket för att verkställigheten av straff ska vara säker och kostnadseffektiv.
Projektets framskridande
Rahoitus vankilahankkeiden suunnitteluun
9.10.2023 Budgetbeslut
Syyskuun 2023 budjettiriihessä päätettiin osoittaa RISElle vuodelle 2024 yhteensä 1,7 milj. euron lisärahoitus osana 5 milj. euron lisämäärärahakokonaisuutta (vankilahankkeiden suunnittelu ja vankiloiden turvatekniikan päivittäminen) Rovaniemen vankilan, Vantaan vankisairaalan, Turun avovankilan, Tampere-Pirkanmaan vankilan ja Uudenmaan vankilan selvitys- ja suunnittelumenoihin sekä vankisairaalakonseptin laadintaan.
Projektets basuppgifter Pågår
Projektets nummer OM074:00/2023
Ärendenummer VN/23871/2023
Projektets arrangör justitieministeriet
Mandattid 15.8.2023 – 31.3.2027
Datum för tillsättande
Förhållande till regeringsprogrammet
Orpo
Luku 10 En trygg och kristålig rättsstat
Alaluku 10.2 Den finländska rättsstaten och demokratin stärks
Kontaktperson
Minna Piispa, Neuvotteleva virkamies
tel. +358 295 150 223
[email protected]
Mål och resultat
Brottspåföljdsmyndighetens fängelsenät ses över för att trygga en verkningsfull, säker och kostnadseffektiv verkställighet. När projektet avslutas inleder häktet i Rovaniemi, det öppna fängelset i Egentliga Finland och det nya fängelsesjukhuset sin verksamhet. Planeringen av nya fängelser i Nyland och Birkaland inleds när projektet avslutas.
Sammandrag
Regeringen inleder en reform av fängelsenätverket för att verkställigheten av straff ska vara säker och kostnadseffektiv.
Utgångspunkter
Fängelsenätverket är omfattande och består av små enheter, av vilka en del behöver förnyas. Genom att lokaleffektiva fängelser av ändamålsenlig storlek placeras på rätt geografiska platser förbättras effektfullheten i verkställigheten av straff och i tjänsteproduktionen, ökas effektiviteten och säkerheten samt uppnås samhälleliga besparingar och fördelar på lång sikt. Det föreslagna fängelsenätverket möjliggör Brottspåföljdsmyndighetens funktionsförmåga i framtiden. Strukturreformen är nödvändig för att trygga tillgången på personal. Brottspåföljdsmyndigheten har redan i flera års tid haft svårt att rekrytera arbetskraft till orter med flyttningsunderskott. I de nya strukturerna skapas förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av vanliga samhällstjänster under verkställigheten av straffen och kontinuiteten i tjänsterna efter påföljden. Tillgången till tjänster i fängelserna är möjlig endast om fängelserna ligger närmare nätverket av samarbetspartner än för närvarande. Efter ändringarna är fängelserna hälsosamma och trygga och lämpar sig bättre än tidigare för modern fängelseverksamhet. De oändamålsenliga strukturerna vid anstalterna binder för närvarande personalresurser till icke-produktivt arbete. Över hälften av fängelserna behöver renoveras före 2030 på grund av sin tekniska livslängd. Förnyelsen av fängelsenätverket medför att lokaleffektiviteten blir 63 m2/fängelseplats i stället för nuvarande 98 m2/fängelseplats.
Regeringsprogrammet innehåller flera skrivningar som eventuellt ökar antalet fångar. Eftersom fängelserna redan nu är fulla och det i och med skrivningarna i regeringsprogrammet förutspås att antalet fångar ökar ytterligare, utreder justitieministeriet om fler fängelser bör planeras eller om man kan få fler fängelseplatser snabbare genom andra lösningar.
Frigivna fångar orsakar samhället kostnader på cirka 1,5 miljarder euro per år till följd av brott, rusmedelsskador, arbetslöshet, sämre hälsa än bland den övriga befolkningen och avsevärt tidigare dödlighet. Den föreslagna lösningen medför samhälleliga besparingar på lång sikt när återfallsbrottsligheten minskar. Genom effektivare strukturer, en ökning av antalet anställda och en mer målinriktad verksamhet med samarbetsparterna kan återvändandet till fängelset sänkas från nuvarande 56 procent till 49 procent. Det här ger en kalkylerad samhällelig besparing på cirka 350–440 miljoner euro per år. Målet är krävande och förutsätter förutom utveckling av nätverk också att Brottspåföljdsmyndigheten och dess partner lyckas med olika delområden inom verkningsfullt arbete. Efter år 2030 kan antalet anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten minskas under perioden 2030–2040 i och med att verkningsfullheten förbättras.
Planeringen av häktet i Rovaniemi, det öppna fängelset i Egentliga Finland och det nya fängelsesjukhuset inleds. Dessutom görs en behovsutredning av nya fängelser i Nyland och Birkaland. Projektet inleds hösten 2023 och avslutas 2027.
Justitieministeriet utser projektchefer vid Brottspåföljdsmyndigheten för projekten. Brottspåföljdsmyndigheten och Senaatti utarbetar en förstudie och projektplaner som behandlas vid möten som hålls under justitieministeriets ledning. Justitieministeriet utarbetar ett ramförslag utifrån projektplanerna och föredrar besluten om projekten för statsrådet.
För fängelsesjukhusprojektet finns det behov av att inrätta en styrgrupp bestående av justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.
Ogrupperade
Person
Roll, Mandattid
Piispa, Minna
Neuvotteleva virkamies
justitieministeriet
Roll: Ansvarig person
15.8.2023 –
Piispa, Minna
Neuvotteleva virkamies
justitieministeriet
Roll: Kontaktperson för projektet
15.8.2023 – 31.3.2027
Rautio, Lauri
lainsäädäntösihteeri
justitieministeriet
Roll: Ansvarig person
15.8.2023 – 31.3.2027
Mer om ämnet
En arbetsgrupp ska bedöma utvecklingen av antalet fångar och utvecklingen av fängelsenätverket
Tiedot tuottaa ministeriöiden Hankeikkuna - valtioneuvoston sisäinen hankehallinnan palvelu. Toivomme palautetta osoitteeseen info.hankeikkuna(at)gov.fi.
Hankeikkunan avoin rajapinta
api.hankeikkuna.fi