Sök

RP 120/2025 rd EkUB 20/2025 rd RSv 152/2025 rd Lag om ändring av 13 och 19 § i kreditupplysningslag I enlighet med riksdagens beslut ändras i kreditupplysningslag (527/2007) 13 § 5 mom. och 19 § 6 mom., sådana de lyder i lag 331/2022, som följer: ...

RP 120/2025 rd EkUB 20/2025 rd RSv 152/2025 rd Lag om ändring av lagen om ett positivt kreditupplysningsreg I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ett positivt kreditupplysningsreg (739/2022) 6 § 1 mom. 1 punkten, 10 § 3 mom., 16 § 1 m...

8.5.2025 | Regeringen föreslår lagändringar för att det positiva kreditupplysningsregistret ska bli mer heltäckande. Enskilda aktieägares kreditansvar i husbolagslån ska i fortsättningen registreras i det positiva kreditupplysningsregistret. 

7.3.2025 | Det positiva kreditupplysningsregistret täcker inte alla inkomstuppgifter. I registret saknas till exempel inkomstuppgifter och uppgifter om kapitalinkomster för näringsidkare och lantbruksföretagare, och därför ska kreditgivarna vid bedömningen av betalningsförmågan också använda andra uppgifter. 

8.11.2024 | Informationen i det positiva kreditupplysningsregistret ska bli mer omfattande genom att uppgifter om enskilda aktieägares skuldandelar i husbolagslån läggs till i registret. Justitieministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringsproposition, som utarbetats av en arbetsgrupp.

14.2.2024 | Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda ändringar i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. Syftet med lagändringarna är att göra det möjligt att från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret överföra sådana uppgifter om delägarspecifika skuldandelar i husbolagslån som är nödvändiga för bedömningen av en privatpersons kreditvärdighet.

12.10.2023 | Rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnat ett utlåtande om tre budgetlagar som beretts av social- och hälsovårdsministeriet. Lagförslagen gäller utkomstskydd, bostadsbidrag och utkomststöd. Enligt rådet borde de totala konsekvenserna av lagförslagen för den sociala tryggheten och utkomsten ha bedömts redan i beredningsskedet Remisstiden blev för kort i alla tre stora projekt.

8.7.2022 | Det positiva kreditupplysningsregistret tas i bruk från och med våren 2024. Syftet med registret är att erbjuda ett effektivt sätt att bedöma kreditvärdigheten. För medborgarna är registret ett verktyg för att hantera den egna ekonomin. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Republikens president stadfäste lagen i dag.

24.2.2022 | Regeringen föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är att bekämpa överskuldsättning genom att erbjuda ett effektivt sätt att bedöma kreditvärdigheten vid kreditgivning. För medborgarna är registret ett verktyg för att hantera den egna ekonomin. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

9.3.2020 | Justitieministeriet har tillsatt arbetsgrupper med uppgift att bereda ett positivt kreditupplysningsregister och kortare förvaringstider för betalningsanmärkningar. Reformerna är ett led i regeringens åtgärder för att bekämpa överskuldsättning.

9.6.2021 | I utkastet till proposition föreslås ändringar i lagringstiderna för uppgifterna om fysiska personers och företagares betalningsstörningar. Målet är att göra situationen för dessa personer skäligare i synnerhet när den fordran som ligger till grund för anteckningen om betalningsstörning har betalats. I propositionsutkastet föreslås det bland annat att lagringstiderna för vissa personkreditupplysningar ska förkortas till en månad när fordran har betalats.

30.3.2021 | En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är dels att hjälpa kreditgivarna i bedömningen av de kreditsökandes kreditvärdighet, dels att hjälpa hushållen i hanteringen av den egna ekonomin. Målet är att förebygga överskuldsättning. Avsikten är att registret ska tas i bruk 2024.

16.4.2021 | Fördelarna med ett positivt kreditupplysningsregister är många, såväl för konsumenterna och kreditgivarna som för hela finansmarknaden. Detta framgår av en utredning som Pellervon taloustutkimus utfört i samarbete med Vasa universitet. Risken för överskuldsättning minskar, konsumenternas ställning på marknaden förbättras och stabiliteten på finansmarknaden ökar. Därtill skulle registret hjälpa konsumenterna att ha kontroll över sin egen ekonomi.

10.4.2019 | Justitieministeriet har gjort en bedömningspromemoria om frågor som gäller marknadsföring av konsumentkrediter. I den behandlas nuvarande marknadsföringspraxis, den gällande lagstiftningen i Finland och i jämförelseländerna samt eventuella lagstiftningsåtgärder för att skärpa bestämmelserna om marknadsföring av konsumentkrediter.

29.6.2021 | Regeringen föreslår att lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörningar (s.k. betalningsanmärkningar) ska förkortas. Anteckningen ska strykas en månad efter det att den som svarar för kreditupplysningarna har fått kännedom om betalningen. I kreditupplysningslagen föreslås också sådana nödvändiga ändringar som förutsätts i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning.

RP 62/2023 rd FvUB 9/2023 rd RSv 55/2023 rd Lag om ändring av dataskyddslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i dataskyddslagen (1050/2018) 7 §, rubriken för 21 §, den finska språkdräkten i 24 § 1 mom. samt 29 § samt fogas till 15 § ett ny...

Regeringens årsberättelse 2023 Bilaga 3 Åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden Regeringens årsberättelse 2023 Bilaga 3 Åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden och ställningstaganden Statsrådets publikationer...

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om utvidgning av arbetslöshetskassornas uppgifter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor ändras. Enligt förslaget ...

14.5.2020 | Justitieministeriet har i dag sänt på remiss ett utkast till en regeringsproposition där det föreslås att de lagändringar som följer av Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning ska göras i kreditupplysningslagen och betaltjänstlagen. Målet är att förtydliga lagarnas förhållande till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen och samtidigt stärka skyddet för medborgarnas personuppgifter och rättssäkerhet.