EU-ministerutskottet diskuterade Finlands viktigaste mål för EU-politiken under de närmaste åren

EU-ministerutskottet fastställde vid sitt möte den 17 januari Finlands viktigaste mål för nästa EU-valperiod 2024–2029. På mötets agenda stod också kommissionens förslag om att inrätta ett reform- och tillväxtprogram för västra Balkan. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför två möten i rådet nästa vecka.

EU-ministerutskottet fastställde i enlighet med regeringsprogrammet Finlands viktigaste EU-politiska mål för de kommande åren. Finlands mål påverkar Europeiska rådets strategiska agenda, som fastställer unionens politiska mål för den nya femårsperioden. EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutar om agendan efter Europaparlamentsvalet i juni. Finland driver också sina mål i Europeiska kommissionens nästa arbetsprogram.

Finlands viktigaste mål för nästa EU-valperiod 2024–2029 är följande:

1.    Stärka Europas strategiska konkurrenskraft
EU:s strategiska konkurrenskraft på lång sikt baserar sig på utveckling av unionens egna styrkor och på marknadsmässiga lösningar. En central utgångspunkt är en fungerande inre marknad. När det gäller ekonomi och finansiering är det viktigt att varje medlemsland ansvarar för hållbarheten i sina offentliga finanser.

2.    Förbättra den övergripande säkerheten i Europa
EU måste vara en starkare geopolitisk aktör. Unionens resiliens måste stärkas – Finlands övergripande säkerhetstänkande och försörjningsberedskapstänkande bidrar till detta. Finland förespråkar ett fördjupat försvarssamarbete och till exempel en gemensam marknad för försvarsmateriel. Det starka stödet till Ukraina måste fortsätta. Starka yttre gränser måste tryggas och instrumentalisering av migration förhindras.

3.    Främja en ren omställning samt bioekonomi och cirkulär ekonomi
Åtgärderna för att bekämpa klimatförändringar och för att stödja biologisk mångfald måste fortsätta med beaktande av de olika förhållandena i medlemsländerna. En ren omställning genomförs på ett kostnadseffektivt sätt utifrån teknikneutralitet. När det gäller energieffektivitet bör tonvikten ligga på minskade utsläpp snarare än på begränsad konsumtion.

EU-ministerutskottet diskuterade också Europeiska kommissionens förslag om att inrätta ett reform- och tillväxtprogram för västra Balkan. Finansieringen via programmet uppgår till sammanlagt 6 miljarder euro, varav 2 miljarder euro är understöd och 4 miljarder euro är lån. Målet är att påskynda västra Balkans integration i EU:s inre marknad, regionens socioekonomiska utveckling och dess närmande till unionen. Förslaget hänför sig till tillväxtplanen för västra Balkan, som stöder reformerna i länderna på västra Balkan i syfte att påskynda ländernas EU-medlemskapsprocesser. Finland förhåller sig positivt till inrättandet av ett reform- och tillväxtprogram. Finland slår fast sin slutliga ståndpunkt som en del av halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram och utifrån sitt övergripande intresse.

EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:

•    utrikesrådet den 22 januari
•    jordbruks- och fiskerådet den 23 januari.

På utrikesrådets agenda står Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt läget i Israel och dess närområden.

Jordbruks- och fiskerådet ska diskutera bland annat förslaget till förordning om övervakning av skogarnas tillstånd. Dessutom presenterar det belgiska ordförandeskapet sitt arbetsprogram. På agendan står också handelsrelaterade jordbruksfrågor och framtiden för EU:s jordbruk.

Ytterligare information: Tuomas Tikkanen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 523 5768, Jari Luoto, chef för avdelningen för EU-ärenden, tfn 050 468 5949, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli

EU-ministerutskottets föredragningslistor och de offentliga handlingar som behandlas i ministerutskottet publiceras på statsrådets kanslis finskspråkiga webbsida.