Europeiska rådet bekräftade sitt stöd till Ukraina och diskuterade de transatlantiska förbindelserna
Europeiska rådet sammanträdde den 15 december för att diskutera de transatlantiska förbindelserna, ekonomi och energi, Ukraina och Ryssland, säkerhet och försvar samt det södra grannskapet.
Under diskussionen betonade statsminister Sanna Marin att EU:s starka stöd till Ukraina bör fortsätta i alla dess former.
”Det är viktigt och brådskande att hjälpa Ukraina att återställa landets infrastruktur då Ryssland fortsätter att attackera civila mål. Jag är nöjd över att beslutet om EU:s makroekonomiska stöd på 18 miljarder euro till Ukraina 2023 fastställdes i samband med mötet.”
Den 9 november lade Europeiska kommissionen fram ett paket om makroekonomiskt stöd till Ukraina. I dess avsnitt om finansiellt stöd föreslås ett nytt instrument (s.k. MFA+- instrumentet) för att kanalisera högst 18 miljarder euro till Ukraina 2023.
I samband med Europeiska rådet enades man också om EU:s nionde sanktionspaket mot Ryssland. Finland har betonat att EU på grund av Rysslands fortsatta aggression konsekvent bör påföra landet ytterligare sanktioner.
Under diskussionen om de transatlantiska förbindelserna, ekonomi och energi framhöll statsminister Marin en positiv transatlantisk agenda och samstämmighet och konsekvens i EU:s arbete för att stärka förbindelserna.
”Det nära samarbetet och den intensiva dialogen mellan EU och USA bland annat vad gäller Ryssland, Kina, säkerhet och försvar bör fortsätta”, sade statsminister Marin.
”Våra relationer inom handel och investeringar är de mest betydande i världen. Det är viktigt att vi tillsammans med USA hittar lösningar på EU:s oro vad gäller jämlika verksamhetsförutsättningar.”
Statsminister Marin betonade att hon delar den oro över det allt svårare ekonomiska läget i Europa och Europas konkurrenskraft som uttrycktes i Europeiska rådet. Enligt statsministern stöder Finland trots krisläget inte nya omfattande investeringspaket eller instrument på EU-nivå.
Europeiska rådet uppmanar kommissionen att analysera läget och i början av nästa år bereda förslag till åtgärder på EU-nivå för att på lång sikt förbättra Europas konkurrenskraft och produktivitet i den globala konkurrensen.
Enligt statsminister Marin måste åtgärderna för att säkerställa EU:s konkurrenskraft övervägas omsorgsfullt.
”Vi ska återkomma till frågan vid Europeiska rådets kommande möten. Det behövs en ingående diskussion om Europas konkurrenskraft och kritiska beroendeförhållanden.”
I övriga frågor beslutade Europeiska rådet att ge Bosnien och Hercegovina status som kandidatland. Europeiska rådet diskuterade även med Europaparlamentets talman. Under diskussionen behandlades de misstankar om korruption som involverar Europaparlamentet.
Ytterligare information: Jari Luoto, chef för avdelningen för EU-ärenden, tfn 050 468 5949, Saara Pokki, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 050 478 6363, och Rami Kurth, kommunikationsexpert (EU-ärenden), tfn 050 465 7963, statsrådets kansli