Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapporten Moskva talar belyser Rysslands strategiska kommunikation

I publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet publiceras den 4 maj en utredning om särdragen hos Rysslands strategiska kommunikation – Govorit Moskva, Moskva talar. Syftet med utredningen är att öka förståelsen för Rysslands strategiska kommunikation, bakgrunden till den och fenomenen i anslutning till den.

Fokus ligger på hur den högsta statsledningen i Ryssland tänker och kommunicerar. Genom att redogöra för de normativa, historiska, samhälleliga, kulturella och internationella politiska utgångspunkterna för Rysslands strategiska kommunikation beskriver utredningen samtidigt också dagens Ryssland.

Utredningen skiljer sig från många studier som gjorts i väst eftersom den till stor del baserar sig på ryskspråkiga originalkällor. För utredningen har dessutom intervjuats ryska myndigheter, experter och högt uppsatta påverkare.

Närmare bekantskap med det ryska strategiska tänkandet och dess manifestationer behövs

Staterna kämpar ständigt om inflytande och om narrativer som syftar till att påverka andra staters sätt att tänka och agera. Utredningen ger en inblick i det mångfasetterade temat, och i den rekommenderas bland annat en närmare bekantskap med officiella ryska argument, handlingar och material. Enligt utredningen bör S:t Petersburg beaktas i högre grad i det finländska strategiska tänkandet. Dessutom bör de finländska mediernas resurser för utlandsrapportering ökas avsevärt.

Rysslands strategiska budskap är etablerat – Finland ses inte som ett viktigt mål så som tidigare

I Putins Rysslandssnarrativ upplever Ryssland sig vara en stormakt som är besviken på den regelbaserade internationella ordningen. Mot bakgrund av utredningen har Rysslands strategiska budskap varit praktiskt taget oförändrat sedan Putins München-tal 2007. Upplevelsen av att bli kränkt och lurad är mycket central i det ryska sättet att tänka. I Rysslands strategiska budskap återspeglas detta som en extrem betoning på suveränitet, integritet och framför allt oberoende och fritt beslutsfattande.

Ur Finlands synvinkel har Rysslands strategiska tänkande förändrats avsevärt sedan Sovjetunionens kollaps. Finland är medlem i EU, en demokratisk rättsstat och en god granne. Ryssland ser inte Finland som en inflytelserik EU-medlemsstat. Därför är Finland inte heller ett särskilt europeiskt mål för Rysslands strategiska kommunikation, utan endast en god granne.

Ansvarig ledare för utredningen var konteramiral i a. Georgij Alafuzoff. Övriga författare var politices doktor Anders Blom, politices magister Mihail Kurvinen, professor Vilma Luoma-aho, brigadgeneral Juha Pyykönen och professor Katerina Tsetsura. Projektets konsortium bestod av Eurofacts Oy, Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, Jyväskylä universitet och Security Analysis Oy.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Georgij Alafuzoff, konteramiral i a., tfn 045 275 6997, [email protected]
Anders Blom, politices doktor, Eurofacts Oy, tfn 040 052 3409, [email protected]
Juha Pyykönen, verkställande direktör, Security Analysis Oy, tfn 040 091 8191, [email protected]
Vilma Luoma-aho, professor, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 3098, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.