Vid sina sista budgetförhandlingar konstaterade regeringen att dess ekonomisk-politiska mål uppnås
Kompetens, sysselsättning, tillväxt och livsmedel i huvudfokus i budgetpropositionen för 2019

Regeringens budgetproposition ökar den sociala rättvisan, stävjar bristen på kompetent arbetskraft, påskyndar sysselsättning, ökar tryggheten och säkerheten och stöder den finländska livsmedelsproduktionen. Personbeskattningen förblir nästan oförändrad. Regeringen enades vid sina sista budgetförhandlingar om budgetpropositionen för 2019, vars slutliga summa uppgår till 55,3 miljarder euro. Vid budgetförhandlingarna slog man fast flera av de åtgärder som man stakade ut riktlinjerna för redan vid ramförhandlingarna. Propositionen godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde måndagen den 17 september.

Detta år håller på att bli det bästa året i den nuvarande konjunkturfasen, eftersom den ekonomiska tillväxten förutspås öka en aning jämfört med ifjol. I början av 2018 ökade sysselsättningen till och med snabbare än man kunde vänta sig utifrån den ekonomiska aktiviteten.

Så gott som alla de finanspolitiska mål som regeringen har ställt upp kommer att uppnås.

• Sysselsättningsgraden stiger till 72 procent – har nästan nåtts.
• Antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer – har nåtts.
• Det totala skatteuttaget ökar inte – det sjunker med 2 procentenheter under regeringsperioden.
• Skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till bruttonationalprodukten bryts under valperioden – den bröts 2016.
• Från och med 2021 lever vi inte längre på kredit – de offentliga finanserna balanseras 2019 och uppvisar överskott 2021.

Snabbt in på arbetsmarknaden

Regeringen enades om åtgärder för att främja en ökad sysselsättning och förbättra ställningen för svårsysselsatta. Ökningen av sysselsättningen begränsas bland annat av problem i tillgången på arbetskraft och de partiellt arbetsföras svaga sysselsättningsläge.

Användningen av lönesubvention i företag ökas i syfte att främja sysselsättning av personer som länge varit arbetslösa och partiellt arbetsföra. Handläggningstiderna för utbetalning av lönesubvention ska förkortas och processen förenklas. Företag ska betalas en slags bonus, om de under lönesubventionsperioden ändrar en visstidsanställning till en tillsvidareanställning eller om de med hjälp av lönesubvention anställer en arbetslös som tillsvidareanställd. För detta ändamål anvisas 5 miljoner euro 2019. Möjligheterna att använda lönesubvention för att sysselsätta partiellt arbetsföra ska utnyttjas bättre än hittills. Regeringen har beslutat att höja det maximala beloppet av den hundraprocentiga lönesubvention som riktas till organisationer så att det täcker 4 000 årsverken.

För att personer som länge varit arbetslösa ska sysselsättas utvecklas individuella arbetsförmågeprocesser för dem inom ramen för pilotförsöken med tillväxttjänster. Vid arbets- och näringsbyråerna införs för viss tid en resultatbonus för personalen för att främja sysselsättningen av sådana som varit arbetslösa länge. För detta ändamål avsätts 1 miljon euro 2019.

För att främja mottagande av kortvarigt arbete övergår man vid jämkning av arbetslöshetsförmån från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för utbetalningen av inkomsten. Till övriga delar förblir bestämmelserna om jämkningen av förmånen oförändrade. Ändringen inverkar positivt på förmånstagarens ekonomiska situation, eftersom arbetslöshetsförmånen betalas till fullt belopp för en sådan arbetsmånad då lön ännu inte har betalats, och löneinkomsten inverkar först efter att förmånstagaren har den till sitt förfogande.

Regeringen har beslutat att det ska inledas ett riksomfattande program för arbetsförmåga i syfte att utveckla långtidsarbetslösas arbets- och funktionsförmåga och den individuella identifieringen av rehabiliteringsbehovet hos dem med hjälp av ett tvärsektoriellt servicenätverk. Man strävar efter att påskynda utvecklingen av en övergångsarbetsmarknad med hjälp av offentlig upphandling. I detta sammanhang utreds om kommunerna och de framtida landskapen genom lag kan åläggas att öka användningen av sysselsättningsskyldigheten vid offentliga upphandlingar och att anställa svårsysselsatta hos staten, kommunerna och landskapen.

För att trygga tillräckliga resurser för arbetskraftspolitiken fortsätter man finansiera det lönesubventionerade arbetet och startpengen med anslaget för utkomstskyddet för arbetslösa 2019 och även i samband med landskapsreformen från och med 2021.

Regeringen utvidgar broavtalsmodellen från Sydvästra Finland till andra sådana regioner som lider störst brist på arbetskraft. Broavtalen upprättas före utgången av året och fullgörs inom budgetramen.

Regeringen satsar 3 miljoner euro på snabbt genomförbara regionala projekt som ska stödja tillgången på kompetent arbetskraft i regionstäderna. Även kommunerna och företagen i regionerna i fråga förbinder sig att delta i finansieringen av projekten. Det s.k. broavtalet fungerar som modell för detta förfarande.

Regeringen har som mål att se till att övergången från sysselsättningsförsöken till pilotförsöken med tillväxttjänster sker smidigt. Bästa praxis från sysselsättningsförsöken tas med i pilotförsöken med tillväxttjänster bland annat med hjälp av en alliansmodell.

En företagares familjemedlemmar som inte är delägare i företaget ska börja betraktas som löntagare i stället för företagare. Det ska föreskrivas om en 12 månaders granskningsperiod under vilken företagarens familjemedlem inte får ha ägt någon del av företaget eller haft någon bestämmanderätt i det. För en familjemedlem som inte är delägare i företaget ska det föreskrivas ett arbetsvillkor på 12 månader.

I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 10,3 miljoner euro för att stödja aktiv jobbsökning och bättre service för arbetssökande.

Regeringen har beslutat att genomföra ett pensionsstöd av engångsnatur för äldre arbetslösa. Personer som har fyllt 60 år och varit arbetslösa i fem år ska om de vill kunna utnyttja stödet i väntan på ålderspension.

Regeringen förbinder sig att vid behov vidta behövliga åtgärder för att göra handläggningen av uppehållstillstånd för arbetstagare och företagare smidigare, så att en maximal handläggningstid på 4 månader blir verklighet i hela landet före utgången av detta år och en maximal handläggningstid på 2 månader före utgången av 2019.

När det gäller ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd där en person som i minst 12 månader arbetat lagligt i Finland får en ny arbetsuppgift eller en ny arbetsgivare, koncentrerar man sig i arbets- och näringsbyråns delbeslut i fortsättningen på att bedöma anställningsförhållandets villkor samt arbetsgivarens och arbetstagarens förutsättningar. Påföljderna för arbetsgivarförseelser skärps för att råda bot på exploatering av utländsk arbetskraft och osund konkurrens.

Regeringen är beredd att se över flyktingkvotens storlek, om man inom Europeiska unionen genomför lösningar som gör att asyl söks vid centraler som är gemensamma för EU i stället för att asylsökande tar sig över gränserna.

Regeringen vill främja snabb sysselsättning för invandrare. Praxis ska utvecklas så att skyldigheten att söka och ta emot jobb tillämpas mer heltäckande än i nuläget och att åtgärder som avbryter skyldigheten förkortas under integrationsperioderna.

Fart på den ekonomiska tillväxten genom forskning och internationalisering

Regeringen fattade beslut om åtgärder för att påskynda den ekonomiska tillväxten. För forsknings- och utvecklingsverksamhet görs permanenta nivåförhöjningar på 94 miljoner euro i fullmakterna och 26 miljoner euro i anslaget.

Fullmakterna för Business Finland att bevilja understöd höjs med 69 miljoner euro. Syftet med det är att stärka Business Finlands möjligheter att stödja i synnerhet sådan tillämpad forskning som bedrivs i samarbete mellan företag och andra forskningsorganisationer. För Business Finlands verksamhet för att främja internationalisering, export och investeringar anvisas ett tillägg på 8 miljoner euro och till att stärka Statens tekniska forskningscentrals strategiska forskning riktas ett tillägg på 7 miljoner euro per år. Med hjälp av befintliga anslag främjas återvinning av plast och utveckling av ersättande alternativ som ett led i det program för cirkulär ekonomi som är under beredning.

Finlands Akademis årliga fullmakter höjs med 25 miljoner euro. Därigenom stärks Finlands Akademis möjligheter att stödja unga forskare samt forskningens och innovationsverksamhetens kvalitet och förnyelseförmåga. För stärkande av yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet anvisas årlig tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro. I den statliga finansieringen till enheterna inom hälso- och sjukvården för forskning på universitetsnivå görs en nivåförhöjning på 6 miljoner euro.

Mera resurser för kompetens och utbildning

Bristen på kompetent arbetskraft lindras genom att flera snabbverkande åtgärder vidtas. Till de arbetslösa riktas kortvarig utbildning som kan utgöra en del av en examen både inom yrkesutbildningen och inom universitets- och yrkeshögskoleutbildningen. För detta ändamål avsätts totalt 20 miljoner euro i tilläggsfinansiering i höst i den andra tilläggsbudgeten för år 2018. Vid frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån utnyttjas bättre än för närvarande det ökade utbudet av kortvariga arbetslivsbaserade studier.

Möjligheterna för personer med invandrarbakgrund att komma ut på arbetsmarknaden påskyndas och görs smidigare genom effektiva språkutbildnings- och stödtjänster. Kompetenscentrumverksamheten för invandrare får 5 miljoner euro i den andra tilläggsbudgeten för 2018.  Vidare allokeras 3 miljoner euro för handledning av studerande till utbildning och arbetsliv vid de högskolor som har getts ansvaret för invandringen och för genomförande av kortvariga utbildningar vid högskolorna. För utbildning i språk, och i läs- och skrivkunnighet för dem som står utanför arbetslivet ges tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro.

Ett anslag på 10 miljoner euro anvisas för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar breddas och för det allokeras ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro.

För genomförande av den nya gymnasielagen och för utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen anvisas 10 miljoner euro 2019.

Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare. Reformen stöds därutöver med finansiering på 15 miljoner euro.

För att främja jämlikheten i fråga om utbildning ska studerande på andra stadiet beviljas ett tillägg för undervisningsmaterial. Tillägget är 46,80 euro per månad, och rätt till det ska en studerande ha som är yngre än 20 år och berättigad till förhöjd studiepenning på grund av familjens små inkomster samt på motsvarande sätt en studerande som är yngre än 17 år och studerar vid gymnasieutbildning eller yrkesinriktad utbildning och vars familj har små inkomster. Det att en studerande får ett tillägg för undervisningsmaterial minskar inte utkomststödet.

Vid gymnasiestudier ökar antalet månader då studiestöd betalas ut per läsår från 9 till 10 månader.

BILAGA 1. Kanslichefsarbetsgruppens förslag till snabba åtgärder som främjar sysselsättningen och till åtgärder som stöder att den ekonomiska tillväxten fortgår (på finska)

BILAGA 2. Regeringens tidigare sysselsättningsåtgärder (på finska)

Skatteinkomsterna ökar, löntagarnas beskattning förblir nästan oförändrad

Statens skatteinkomster uppskattas uppgå till sammanlagt 45,8 miljarder euro 2019. Ökningen jämfört med året innan är ca 3,7 procent. 

Den största delen av de skattepolitiska åtgärderna i regeringsprogrammet har genomförts redan under åren 2016–2018. Regeringen fortsätter i enlighet med de tidigare riktlinjerna att sänka bilskatten och höja tobaksskatten 2019. Rätten att dra av ränteutgifter för bostadslån begränsas ytterligare. Nästa år är 25 procent av ränteutgifterna för bostadslån avdragsgilla.

Löntagarnas beskattning förblir nästan oförändrad om man beaktar ändringarna i premierna. Beskattningen av förvärvsinkomster lindras med betoning på låginkomsttagare genom att höja grundavdraget, arbetsinkomstavdraget och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Med beaktande av alla skattetagare är den sammanlagda effekten av detta på årsnivå 130 miljoner euro. I skattegrunderna för inkomstskatten på förvärvsinkomst görs dessutom en indexjustering så att beskattningen inte blir hårdare till följd av utvecklingen av den allmänna inkomstnivån. Giltighetstiden för den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten fortsätts nästa år.

Avdraget för bostad på arbetsorten ändras så att det bättre stöder flytt på grund av arbete. Avdragets högsta belopp höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro.

Fordonsskatten lindras med 50 miljoner euro för skattedagarna efter ingången av år 2020.

Maximibeloppet av skattefria kilometerersättningar till frivilligarbetare höjs från nuvarande 2 000 euro till 3 000 euro per kalenderår. Tillämpningsområdet utvidgas till att gälla ersättningar från offentliga samfund.

Som motvikt till skattegrundsändringarna som lindrar beskattningen av arbete har man fattat beslut om att på årsnivå skärpa alkoholbeskattningen med 30 miljoner euro, läskedrycksaccisen med 25 miljoner euro och energiskatten med 22 miljoner euro. När det gäller energiskatten riktas skärpningarna på arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen inklusive torv. Till följd av skatteförhöjningen som riktas på torv minskas stödet för skogsflis med 3 miljoner euro. Dessutom ändras skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme enligt vad som beslutats tidigare så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Beskattningen av arbetsmaskin- och uppvärmningsbränslen ändras så att man i beräkningen av koldioxidbeskattningen beaktar livscykelutsläppen för bränslen. Beskattningen av elström preciseras i syfte att undvika dubbelbeskattning av stora ackumulatorer.  Dessa tidigare beslut beräknas öka energiskatteintäkterna med 13 miljoner euro.

Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps med 10 miljoner euro i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt. Halveringen av farledsavgifterna i fartygstrafiken fortsätts. Målet är att minska kostnaderna inom näringslivet.

De konsekvenser som ändringarna har för kommunernas skatteintäkter kompenseras i enlighet med regeringsprogrammet.

Aktiesparkonto för småinvesterare tas i bruk, verksamhetsbetingelserna för uppstartsföretag förbättras

Regeringen inför ett aktiesparkonto för småinvesterare för att förbättra förutsättningarna för investeringar. De penningmedel som överförs till aktiesparkontot kan investeras i börsnoterade bolags aktier. Av den avkastning som kommer in på kontot (bland annat från dividendutdelningar och aktier som stiger i värde) betraktas som beskattningsbar kapitalinkomst när medel tas ut avkastningens relativa andel av medlen på kontot. För placeringar på kontot sätts en övre gräns på 50 000 euro. Den skattemässiga behandlingen av kapitaliseringsavtal och spar- och placeringsförsäkringar skärps i enlighet med förslaget från den arbetsgrupp vid finansministeriet som utrett den skattemässiga behandlingen av olika placeringsprodukter, så att som beskattningsbar kapitalinkomst vid uttag av medel betraktas avkastningens relativa andel av de medel som finns på kontot. Reformerna träder i kraft 2020.

Onoterade bolags möjlighet att överlåta aktier till sin personal: Skatteförvaltningen bereder under hösten 2018 en anvisning enligt vilken det ska vara möjligt att under vissa förutsättningar ge personal aktier enligt lägre värdering än för en kapitalinvesterare utan några skattemässiga påföljder. Dessutom bereds en finländsk modell för att underlätta ägandet av aktier för personalen hos onoterade uppstartsföretag. Syftet med modellen är att den vinst som fås från optionsägande i regel ska beskattas som kapitalinkomst och att skatt betalas först när den eventuella vinsten realiseras.

Finländsk matproduktion och jordbrukarnas arbetshälsa stöds

Regeringen beslutade om omfattande åtgärder som ska trygga den finländska matproduktionen. Lönsamheten i det finländska jordbruket har redan länge varit dålig. Sommaren 2017 orsakade regnet inkomstbortfall och kostnader för många gårdar. Dessutom visar prognoserna från den gångna sommaren att spannmålsskörden kommer att bli den minsta på hela 2000-talet på grund av torkan.

I den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2018 och i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2019 anvisas det 30 miljoner euro för nationella åtgärder. Beloppet riktas in på eventuella nationella åtgärder som kompletterar EU:s krisåtgärder 2018−2019, höjningar av det nationella husdjursstödet 2018−2019 inom stödområde C (norr om linjen Villmanstrand−Tammerfors−Björneborg) samt stöd för husdjursskötsel och växtodling 2018−2019 i stödområde AB (söder om linjen Villmanstrand−Tammerfors−Björneborg).

För upprätthållande av nivån på kompensationsersättningen 2019 anvisas det 6 miljoner euro (utöver de 21,5 miljoner euro som tidigare fastställdes under regeringens ramförhandlingar).

Energiskatterna inom jordbruket återbärs till ett förhöjt belopp på 20 miljoner euro för 2018.

Den temporära sänkningen av den dröjsmålsränta som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare kommer att fortsätta med 1,2 miljoner euro 2019−2020. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt anvisas fortsatt finansiering till ett belopp på 3 miljoner euro för 2019−2020 för projektet Ta hand om bonden. På detta sätt stärks krisstödet till jordbrukarna i hela landet.

Regeringen överlämnar i mitten av januari 2019 en proposition som gäller beviljande av statsborgen för gårdar ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Statsborgen beviljas med utvecklingsfondens nuvarande medel. Detta förutsätter en anmälan till kommissionen.

Regeringen beslutade utifrån tidigare beredning att öka resurserna för den ombudsman som ska utnämnas enligt livsmedelsmarknadslagen. Regeringen beslutade dessutom att avskaffa försäkringspremieskatten på försäkringar för skördeskador och växtsjukdomar 2019–2027.

Bergsrådet Reijo Karhinen har gjort en utredning för regeringen om metoder som kan förbättra jordbrukets lönsamhet. Regeringen beslutade att anvisa 4,2 miljoner euro för åtgärder som bl.a. ska främja livsmedelsexporten och utvecklingen av ägostrukturen inom jordbruket samt beredskapen för klimatförändringens effekter. Karhinen fortsätter arbetet, och en slutrapport färdigställs före utgången av året.

Utöver stödåtgärderna söker man behövlig flexibilitet i EU-reglerna för att underlätta jordbrukarnas situation och påskynda betalningarna. 

BILAGA 3. Åtgärder som regeringen beslutat om med anledning av torkan och för att förbättra lönsamheten på lång sikt (på finska)

Bättre skydd av Östersjön och inlandsvattnen

Regeringen effektiviserar skyddet av Östersjön och inlandsvattnen så att vattenstatusen förbättras i linje med de uppställda målen.

Inom skyddet av Östersjön och inlandsvattnen inleds en treårig programhelhet för sammanlagt 45 miljoner euro, och där den första delen anvisas 15 miljoner euro i tilläggsfinansiering för 2019. Finansieringen ska bl.a. bidra till att minska näringsbelastningen från jordbruket, främja återvinningen av näringsämnen och utveckla hanteringen av dagvatten i städerna med hjälp av de resultat som regeringens spetsprojekt ger. Med anslaget understöds också forskningen om Östersjöns status och en ökad användning av det renoverade forskningsfartyget Aranda.

Ojämlikheten minskas, mera pengar till dem som har de lägsta inkomsterna

I syfte att minska ojämlikheten höjs de allra lägsta dagpenningarna (sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen) så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. För detta ändamål anvisas ett tillägg på cirka 20 miljoner euro för nästa år. Detta innebär att minimidagpenningen höjs med uppskattningsvis 80,50 euro per månad.  Det föreslås 4,4 miljoner euro netto för slopande av karenstiden på 55 dagar för sjukdagpenningen.

För en höjning av garantipensionerna för de pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna allokeras ett tillägg på 10 miljoner euro. Detta innebär uppskattningsvis 9 euro per månad. Bland mottagarna av garantipension finns också unga som får invalid- eller sjukpension. Sammanlagt 5 miljoner euro anvisas för en sänkning av gränsen för den årliga självrisken för läkemedel. Ändringen bereds i samarbete med arbetsmarknadens parter.

För att underlätta situationen för överskuldsatta anvisas totalt 8 miljoner euro 2019. Detta anslag anvisas för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, rådgivning för gäldenärer inom utsökning och snabbare domstolsbehandlingar.

Kommunernas och samkommunernas upphandlingskompetens förstärks. Målet är att utveckla kompetensen i upphandling av service för personer med funktionsnedsättning.

Barnen och familjerna får mera stöd

Den grundläggande tryggheten för småbarnsfamiljer med de allra minsta inkomsterna förbättras i och med att också föräldradagpenningen höjs samtidigt som de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras. För en justering av adoptionsbidraget till familjer som adopterar barn från utlandet anvisas 300 000 euro. Pappor i flerlingsfamiljer beviljas förlängd faderskapspenning. Mammor som sköter ett barn ensam beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen, och föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs.

Programmet för influensavaccination utvecklas och utvidgas så att vaccinationen i fortsättningen erbjuds till alla barn från 6 månaders ålder till 6 års ålder.  Det föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för anskaffning av vaccinationerna.

Barnfamiljernas vardag stöds under 2019 genom att 25 miljoner euro anvisas för hemhjälp till barnfamiljer och för barnskyddet

Frontveteranerna får bättre hemservice

Genom ny lagstiftning blir det möjligt för frontveteranerna att få samma service som stöder boende hemma som krigsinvaliderna får. Beslutet garanterar frontveteranerna service på lika grunder oberoende av hemkommun. Frontveteranerna har rätt till service och kommunerna har rätt att fakturera Statskontoret för kostnaderna på motsvarande sätt som i fråga om krigsinvaliderna. 

Lagberedningen inleds omedelbart. Det har varit ett gemensamt önskemål från samtliga riksdagsgrupper att en lag ska stiftas. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft vid ingången av november 2019.

Antalet poliser ökas

Regeringen riktar ett tillägg på totalt över 36 miljoner euro till polisverksamheten för 2019. Utöver den tilläggsfinansiering på 18 miljoner euro i syfte att trygga polisens verksamhet och behålla antalet årsverken vid 7 200 som slogs fast under regeringens ramförhandlingar riktas ytterligare 3,3 miljoner euro speciellt till att öka antalet polistjänster inom glesbygdsområden. Detta betyder tiotals nya tjänster.

Därtill riktas 2,5 miljoner euro till förebyggande verksamhet under år 2019. Med tilläggsanslaget vill man ingripa i säkerhetsutvecklingen i förorter innan problemen tillspetsas. Det satsas speciellt på förortspoliser och förebyggande Ankkuri-verksamhet. Förortspoliserna samarbetar med andra myndigheter, sammanslutningar och invånare i området och Ankkuri-verksamheten strävar efter att i samarbete med polisen, ungdoms- och socialarbetet och skolor förebygga utslagning av i synnerhet barn och unga. 

För att säkerställa Skyddspolisens kärnverksamhet och operativa funktionsförmåga stärks finansieringen med 2,5 miljoner euro. Effekterna av lagstiftningen om civil underrättelse på Skyddspolisens verksamhet har också beaktats. För dessa anvisas en tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro, förutsatt att lagstiftningen träder i kraft.

För effektivisering av tilläggspåföljderna till villkorliga fängelsestraff anvisas 1,1 miljoner euro. För bedömning av risken för återfall i fråga om personer som gjort sig skyldiga till våldsbrott samt för precisering av ställandet under övervakning vid villkorlig frihet höjs anslaget med 0,67 miljoner euro.

Iakttagandet av hållbar utveckling i statsbudgeten utvidgas

Finland var ett av de första länderna i världen som tog hänsyn till hållbar utveckling i budgetpropositionen. Iakttagandet av hållbar utveckling i statsbudgeten utvidgas 2019. I motiveringen till huvudtiteln presenteras relationen mellan anslagen och hållbar utveckling bättre än förr. Ett nytt element i propositionen är en separat analys om vilka anslag som konkret främjar målen inom kärnområdet Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Därtill behandlas skattefrågor och miljöskadliga stöd.

Uppskovet av landskaps- och vårdreformen beaktas i budgeten

Genomförandet av landskaps- och vårdreformen flyttas till ingången av 2021. Regeringen har som mål att landskapsvalet ska hållas i maj 2019 så att landskapsfullmäktige kan inleda sin verksamhet i augusti samma år.

Uppskovet av reformen har beaktats i budgetpropositionen, trots att det inte har några nämnvärda konsekvenser för budgetpropositionen 2019. På grund av att landskapsvalet skjuts upp föreslås i anslaget för valutgifter ett tillägg på 7 miljoner euro. Samtidigt minskar behovet av anslag 2018. Eftersom inrättandet av statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) skjuts upp till 2021 överförs den finansiering som behövs för avlönandet av ämbetsverkets ledning, sammanlagt 0,4 miljoner euro, från 2019 till 2020. Också reformen av studerandehälsovården för högskolestuderande skjuts upp till 2021. Med anledning av detta föreslås i budgetpropositionen ett anslag på sammanlagt 3 miljoner euro för arbetet med att förbereda utvidgningen av Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet 2019−2020. För det förberedande arbetet för landskaps- och vårdreformen och för stödet för och styrningen av genomförande av reformen föreslås sammanlagt 211 miljoner euro. Anslagsbehovet minskar på grund av att tidpunkten för inledandet av landskapsfullmäktiges mandatperiod senareläggs. Finansieringen av beredningsskedet kommer att granskas som en helhet i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna för åren 2020—2023.

Kommunernas insatser gav resultat

Den kommunala ekonomin har förbättrats under de senaste åren. Kommunekonomin har stärkts både genom kommunernas och statens åtgärder. Lokalförvaltningen når målet för det strukturella saldot, eftersom underskottet under nästa år enligt nuvarande prognoser är under det målsatta 0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Regeringen riktar nästa år 30 miljoner euro till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. 

Regeringen återinför den behovsprövade höjningen av kommunernas statsandel, för vilken anvisas 10 miljoner euro.

De offentliga finanserna anpassas i överensstämmelse med regeringsprogrammet

Regeringens anpassningshelhet som direkt stärker de offentliga finanserna består av åtgärder som stävjar ökningen av de offentliga utgifterna och av omfördelningar av utgifterna. Sammantaget stärker åtgärderna de offentliga finanserna med ca 4 miljarder euro. Effekterna av de åtgärder som är beroende av kommunernas beslut präglas fortfarande av osäkerhet. Kommunerna har likväl anpassat sin ekonomi på andra sätt så att besparingarna kan bedömas vara i nivå med bilagan om anpassningsåtgärder i regeringsprogrammet.

Underskottet minskar

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 55,3 miljarder euro, vilket är ca 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Anslagsnivån sjunker på grund av avslutade spetsprojekt, anpassningsåtgärder enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet och på grund av att utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa har minskat som en följd av det förbättrade sysselsättningsläget. Utgiftsnivån höjs bl.a. på grund av lagstadgade och avtalsbaserade höjningar såsom exempelvis löneförhöjningarna enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal som man enades om på våren, samt av vissa automatiska faktorer såsom ökningen av de statliga pensionsutgifterna.

År 2019 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 53,9 miljarder euro. Andelen skatter och avgifter av skattenatur uppgår till ca 45,8 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2018 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 1,8 miljarder euro och inkomsterna utan upplåning med 1,2 miljarder euro.

Statens budgetekonomi beräknas uppvisa ett underskott på ca 1,4 miljarder euro 2019, medan det uppskattade underskottet för 2018 enligt budgeten uppgår till 3,1 miljarder euro. 

Statsskulden beräknas uppgå till ca 109 miljarder euro i slutet av 2019, vilket är ca 45 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

De offentliga finanserna har förbättrats, problemen väntar i framtiden

År 2017 minskade underskottet i de offentliga finanserna från året innan, och i och med den måttliga ekonomiska tillväxten balanseras den offentliga sektorns finansiella saldo. De anpassningsåtgärder som regeringen enats om liksom det gynnsamma konjunkturläget bidrar till att minska underskottet. Regeringen håller således på att nå alla de finanspolitiska mål som uppställts för 2019.

Finansieringen av de offentliga finanserna vilar trots de senaste årens uppgång inte på en stabil grund. Vid bedömningen av det faktiska läget i fråga om de offentliga finanserna bör man anlägga ett perspektiv som ser längre än till de närmaste konjunkturerna. Den offentliga ekonomin måste klara av kommande recessioner, nu kända utgiftstryck och eventuella tråkiga överraskningar utan att skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten ökar okontrollerat.

De samhällsekonomiska bedömningar som presenteras ovan är preliminära. Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras den 17 september samtidigt som budgetpropositionen.

Mer information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Matias Marttinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 269 3113 och Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236

BILAGA 4. Protokollsanteckningar (på finska)

Övriga urval och riktlinjer i budgetpropositionen för 2019

• Regeringen enades om ett trafikpaket på 40 miljoner euro. Paketet består av satsningar på trafiksäkerheten samt vinterunderhållet av vägar och reparation av tjälskador. Regeringen kom överens om en höjning på 4 miljoner euro i statsunderstödet för enskilda vägar. Den nya lagen om enskilda vägar träder i kraft den 1 januari 2019.
• I syfte att främja tillgängligheten mellan städerna beviljade regeringen ett tilläggsanslag på 1 miljon euro för att skapa en helhetsuppfattning om tidtabellen för samt de utvecklingsbehov och åtgärder som behövs för att en resa mellan Helsingfors centralstation och Tammerfors järnvägsstation ska kunna göras på en restid på under en timme. I överensstämmelse med vad som beslutats tidigare används anslag som reserveras för planering av banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo till att snabba upp den allmänna planeringen av en snabb banförbindelse och till att inleda planeringen av banan.
• För att stärka förutsättningarna för elitidrotten bereder sig staten på att kapitalisera den olympiafond som bildas genom att till fonden överföra statsägd aktieförmögenhet motsvarande högst 20 miljoner euro. Till fonden tillförs statligt kapital i samma proportion som privat kapital.
• Programmet Skolan i rörelse utvidgas till ett nytt program för studerande i andra stadiet, Studier i rörelse, som beviljas finansiering till ett belopp av sammanlagt 2,8 miljoner euro 2019.
• Försvarsmakten anvisas ett anslag på 5,8 miljoner euro för inrättandet av 100 nya tjänster.
• Beloppet av regionalt transportstöd ökades så att det nästa år uppgår till sammanlagt 6 miljoner euro. Med hjälp av transportstödssystemet sänks sådana extra kostnader som de långa resorna förorsakar företagsverksamheten i avlägsna och glesbebodda områden och därigenom förbättras verksamhetsbetingelserna och konkurrenskraften för företagen i dessa områden.
• Regeringen vill trygga nätverket av bybytiker på landsbygden samt stärka deras ställning som producenter av närtjänster i landsbygden. För försöksprojeketet Kyläkaupat monipalvelukeskuksina (Bybutiker som mångservicecenter) anvisades 1 miljon euro för att förbättra förutsättningarna för affärsverksamhet.
• För kostnader av engångskaraktär för utrustning och informationssystem som hänför sig till verkställandet av lagen om militär underrättelseinhämtning anvisas 3,77 miljoner euro.
• För iståndsättandet och underhållet av leder i Forststyrelsens frilufts- och rekreationsområden beviljas 1,9 miljoner euro. Anslaget används till att främja säkerheten på lederna och till utveckling av naturturismen.
• För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen föreslås ett anslag på 3,4 miljoner euro.
• Avgiftsfriheten i småbarnspedagogiken för barn med funktionsnedsättning utvidgas vid ingången av 2021.
• Regeringen vill skapa förutsättningar för utvidgad forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som grundar sig på uppgifter om hälsa och välbefinnande och för företagsinvesteringar i Finland. För verksamheten vid den tillståndsmyndighet som administrerar den sekundära användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården anvisas sammanlagt 3,3 miljoner euro.
• I Folkpensionsanstaltens omkostnader görs en höjning på 3,5 miljoner euro för genomförandet av aktiveringsmodellen.
• Kompetenscentren inom det sociala området har till uppgift att inom respektive område utveckla kompetensen inom det sociala området och trygga den mångsidiga växelverkan mellan utbildningen och arbetet. Regeringen anvisar sammanlagt 2,95 miljoner euro för verksamheten vid kompetenscentren.
• Regeringen förbereder sig på att bilda en sannings- och försoningskommission för samer, och för arbetet beviljas ett anslag på 1,5 miljoner euro.
• Programmet Sunda lokaler effektiviseras genom att för ändamålet föreslås ett anslag på 0,7 miljoner euro.
• Möjligheterna för aktörer inom den privata sektorn att delta i utvecklingssamarbetet utvecklas i överensstämmelse med regeringens utvecklingspolitiska redogörelse genom att utvecklingsfinansieringsinstrumentet Finnpartnership anvisas ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro. 
• Ett anslag på 1,2 miljoner euro föreslås för återöppnandet av ambassaden i Bagdad.

Urval av riktlinjer från vårens ramförhandlingar som ingår i budgetpropositionen

• För den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås räntestödslånefullmakter motsvarande 1,41 miljarder euro. Detta möjliggör byggandet av ca 9 000 bostäder till rimligt pris.
• Regeringen tillför allmännyttiga A-Kruunu Oy kapital till ett belopp av 50 miljoner euro. Tack vare kapitaliseringen kan A-Kruunu Oy fördubbla sin produktion och utvidga den inte bara inom Helsingforsregionen, utan också till andra växande stadsregioner.
• De understöd för grupper med särskilda behov som beviljats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) fördelas särskilt till att stödja bostadslösa och personer som är i den allra svagaste ställningen. Bostadslöshetsarbetet fortsätter och satsningar görs på att förebygga bostadslöshet genom att statens investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov ökas med 5 miljoner euro. Det föreslås ett anslag på sammanlagt 110 miljoner euro för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Boenderådgivningen utvidgas och befästs samtidigt som man förebygger ekonomiska problem bland hyresgäster.
• För de totala utgifterna för EU-ordförandeskapsperioden anvisas 60 miljoner euro för förberedelserna inför och genomförandet av EU-ordförandeskapet 2019. Dessutom innehåller säkerhetsutgifterna för ordförandeskapsperioden anslag bl.a. för polisens omkostnader.
• De utgifter som anknyter till asylsökande minskar med 25 miljoner euro jämfört med 2018. När det gäller migrationsutgifterna har som antagande använts en uppskattning om 4 000 asylsökande per år. Uppskattningen av antalet personer inom mottagningsverksamheten har stigit på grund av de många och utdragna besvärsprocesserna.
• I arbets- och näringsbyråernas omkostnader görs ett tillägg på 10 miljoner euro för periodiska intervjuer.
• För inrättande av ett nationellt center för läkemedelsutveckling anvisas 1,5 miljoner euro.
• För att stödja genomförandet av målen för energi- och klimatstrategin anvisas 6 miljoner euro 2019 till stöd för anskaffning av eldrivna personbilar samt stöd för gas- och etanolkonverteringar av personbilar. Miljövänligt träbyggande främjas dessutom med ett belopp av 2 miljoner euro.
• Bevillningsfullmakten för energistöd höjs med 25 miljoner euro till 80 miljoner euro.  På så sätt bereder man sig på att stödja investeringar även i produktionen av förnybara trafikbränslen.
• Tack vare det höjda priset på utsläppsrätter beräknas inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter stiga till 164 miljoner euro, och samtidigt minskar behovet av produktionsstöd för el från förnybara energikällor nästa år med 50 miljoner euro.
• Rätten till studiestöd och stöd för skolresor utvidgas till att gälla grundläggande utbildning också vid andra läroanstalter än folkhögskolor för personer som passerat läropliktsåldern.

Uppdaterad 30.8.2018 kl. 8.00: En korrigering (med fet stil) i stycket Barnen och familjerna får mera stöd

Uppdaterad 31.8.2018 kl. 11.30: En korrigering (med fet stil) i stycket Barnen och familjerna får mera stöd