Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen
Statsministerns upplysning om åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler
Ärade talman,
Riksdagens revisionsutskott utarbetade 2013 ett betänkande om fukt- och mögelproblem i byggnader (ReUB 1/2013 rd). I maj samma år förutsatte riksdagen (RSk 5/2013 rd) att regeringen vidtar åtgärder för att minska problem med inomhusluften. Statsrådet har tagit in riksdagens ställningstaganden i sitt program under flera år. Frågan kräver fortsatt arbete, men man har redan nått resultat, såsom genomförandet av projektet för åtgärder mot fukt och mögel.
Som en fortsättning på det välfungerande samarbetet och för att uppfylla målen tillsatte statsministern i september 2017 en projektgrupp för att bereda åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler. Programmet innehåller riktlinjer för hur samarbetet för att hjälpa dem som lider av dålig inomhusluft ska ske och omfattar de närmaste 10 åren. Samtidigt ska rutiner för förebyggande av problem med inomhusluften i offentliga byggnader etableras och ingå i den dagliga fastighetsskötseln så att man alltid ingriper i problem och söker lösningar på dem så snart som möjligt.
Ett förslag till åtgärdsprogram har nu gjorts upp. De föreslagna åtgärderna innebär att arbetet fortsätter inom flera förvaltningsområden och på alla förvaltningsnivåer, framförallt i kommunerna och inom social- och hälsovården. Resultaten borde avspegla sig i både ett minskat antal personer som lider av dålig inomhusluft och ett bättre byggnadsbestånd i kommunerna senast vid utgången av år 2028.
Åtgärdsprogrammet offentliggörs i mitten av december och samtidigt blir det möjligt att ge respons via flera olika kanaler. Under de närmaste månaderna har vi för avsikt att i så stor utsträckning som möjligt höra kommuner, olika intressentgrupper och överhuvudtaget alla som berörs och är intresserade av byggnadsbeståndets skick och av problem med inomhusluften. Därefter finslipar vi programmet inför genomförandet, som inleds våren 2018.
Problemen med inomhusluften i offentliga byggnader är fortfarande alarmerande
De vanligaste orsakerna till problem med inomhusluften är fortfarande fukt- och mögelskador samt problem som hänför sig till ventilationen och till temperatur och drag, och de gäller främst det äldre byggnadsbeståndet. Detta uppgav kommunerna redan 2011, och tills vidare finns endast små tecken på en förbättring. Enligt uppgifterna om byggnadsbeståndets skick, som hittills endast är preliminära, har mindre än hälften av kommunerna fått det eftersatta underhållet under kontroll. Över hälften av kommunerna uppger att problemen med inomhusluften fortfarande inte är lösta. Vi vet alltså att varje kommun gör något för att förbättra situationen.
Det finns fortfarande många finländare som lider av att de exponeras för föroreningar i inomhusluften orsakade av fukt- och mögelskador. En stor del av exponeringen sker i skolor och daghem. De problem som hänger samman med inomhusluften i offentliga byggnader får utöver de ekonomiska konsekvenserna för närvarande också följder för människors hälsa, välbefinnande och sociala relationer.
Av dessa orsaker har tyngdpunkten i de föreslagna åtgärderna lagts på offentliga byggnader. Detta utesluter inte samarbete med den privata sektorn, snarare välkomnar vi ett sådant samarbete. Likaså ska de lösningar som arbetas fram under den kommande programperioden kunna utnyttjas oberoende av vem som äger byggnaden på samma sätt som alla fastighetsägare får använda det urval av metoder som tagits fram inom ramen för projektet för åtgärder mot fukt och mögel och den förordning om fuktteknik som snart ska träda i kraft. Samtidigt får de som lider av dålig inomhusluft vård, oberoende av om det är möjligt att påvisa ett samband mellan symtom och exponering eller inte. Vi går emellertid inte närmare in på de särskilda frågor som gäller problem med inomhusluften i privatägda fastigheter i det aktuella programmet.
Byggnader med dålig inomhusluft förekommer världen över. De vidhängande hälsoriskerna har uppmärksammats i framför allt de nordiska länderna och i Nordamerika. Till exempel i Sverige rapporterade 2011 att uppskattningsvis en tredjedel av de svenska byggnaderna har fuktskador (mögel eller dålig lukt) som kan påverka inomhusmiljön. Fukt och mögel förekommer mest i småhus.[1]
Behovet av att göra investeringar i det finländska byggnadsbeståndet är omfattande inom den offentliga sektorn. Ett byggnadsbestånd som är alltför stort i förhållande till servicebehovet, beståndets åldersstruktur och oändamålsenliga lokaler återspeglar sig bland annat i ett lågt utnyttjande av byggnadskapaciteten (cirka 8–10 procent av byggnadsbeståndet står tomt) och i eftersatt underhåll till ett värde av cirka 5 miljarder euro. Detta förklarar delvis att problemen är så ihållande och så svåra att bli av med.
God praxis i kommunerna tillvaratas effektivare och i större omfattning
Projektgruppen för Sunda lokaler 2028 består av experter som under en längre tid har varit med om att lösa problem i anslutning till fukt- och mögelskador i byggnader. Samarbetet med kommunerna och deras företrädare har gjort experterna förtrogna med kommunernas erfarenheter. Kommunerna har också goda erfarenheter och det behövs information om de arbetssätt som då har tillämpats så att de kan spridas vidare. En del av erfarenheterna framhäver bara alltför tydligt svårigheterna och problemens omfattning.
En gemensam nämnare för de goda erfarenheterna är ett tillvägagångssätt där de tillgängliga uppgifterna om en byggnad och dess skick granskas i relation till kommunens fastighetsstrategi och servicenät. Uppgifterna om fastighetens skick och servicenätet liksom användarresponsen har i kommunerna bedömts av en multiprofessionell samarbetsgrupp, och därefter har man sökt innovativa lösningar på problemen.
I byggnader där det finns problem med inomhusluften förekommer ofta många problemfaktorer samtidigt. Det krävs sakkunskap och erfarenhet för att identifiera dem, men det finns inte alltid tillgång till behövlig kompetens, eller så utnyttjas den inte fullt ut. Enligt de erfarenheter man gjort bromsas en långsiktig utveckling av kommunernas byggnadsbestånd av bristen på bland annat ett strategiskt och övergripande synsätt. Också faktorer som hänger samman med det politiska beslutsfattandet och en stramare kommunal ekonomi har lyfts fram.
Underhållet och bedömningen av byggnadsskicket ska bli mer övergripande
Genom åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler föreslår vi en övergång till en övergripande bedömning av fastigheter och effektiverade ingripanden mot sanitära olägenheter. Vi föreslår att arbetet inleds 2018 med effektivare hjälp och stöd till dem som lider av dålig inomhusluft. Arbetet fortsätter under hela programperioden fram till målåret 2028, då läroanstalter, daghem, vårdinrättningar och andra offentliga byggnader ska vara sunda och säkra att använda.
Detta kan åstadkommas genom att befästa en praxis för hållbar fastighetshållning baserad på servicebehovet och för föregripande underhåll av byggnaderna med hjälp av en verksamhetsmodell som svarar mot den som för närvarande är bästa praxis i kommunerna. De föreslagna åtgärderna innehåller ett förslag till utveckling av verksamhetsmodellen.
För att fungera kräver modellen, som bygger på exempel på god praxis, ska fungera krävs det att kommunerna redan har en fastighetsstrategi och en plan för servicenätet och dessutom tillämpar regelbundna fastighetsinspektioner och en praxis för insamling av användarrespons. När byggnaderna planeras är det möjligt att samla olika intressenter med hjälp av till exempel alliansmodellen och genom att dra nytta av olika livscykelmodeller. Dessa innefattar intressanta exempel där man lyckats beakta också fastigheternas funktionella möjligheter, såsom exempelvis att planera in sådana rum i byggnaden som kan användas mångsidigt och därmed stödja genomförandet av den nya läroplanen.
En modell som bygger på god praxis effektiviserar också kompetensökningen när det gäller att bland annat identifiera och ta itu med problem med inomhusluften. Detta i sin tur innebär ökad informering och utbildning på områden som byggnadsfysik, hälsovård och anskaffnings- och beställarkompetens.
Ärade talman,
I programmet går man in för att personer som lider av dålig inomhusluft ska få hjälp och stöd, bland annat genom bättre rådgivning, som är riktad både till dem som drabbats och till dem som ska ge hjälp. Det är viktigt att vårdkedjan för dem som lider av dålig inomhusluft synliggörs och görs tillgänglig med de medel som för närvarande står till buds.
För att underlätta situationen på lång sikt för dem som insjuknat krävs det insatser för en smidigare vårdkedja, allt från egenvård till primärvård, specialiserad sjukvård och rehabilitering. Likaså behöver den sociala tryggheten för dem som lider av dålig inomhusluft utredas ytterligare för att eventuella brister ska kunna identifieras och korrigeras.
Verkställighet genom kommunikation och nätverkande
Den fortsatta beredningen av åtgärdsprogrammet Ett decennium av sunda lokaler diskuteras från och med i dag. Vi informerar om tidpunkten för hörande före mitten av december, alltså när de tekniska skedena i samband med publiceringen är klara. Det är fråga om ett omfattande hörande, eftersom också själva genomförandet ska nå kommuner, intressenter, experter på olika områden och allmänheten i hela landet.
Projektgruppen föreslår att genomförandet ska organiseras så att ett nära samarbete etableras mellan ministerierna och ämbetsverken inom deras förvaltningsområden, regionförvaltningsverken, Finlands Kommunförbund, kommunerna och Senatfastigheter och att även bland annat intressentgrupper från byggnads- och fastighetsbranschen, social- och hälsovårdssektorn och undervisningssektorn ska kunna delta.
Projektgruppen anser att riksdagen och i synnerhet revisionsutskottet har en viktig roll i den parlamentariska diskussionen och vid uppföljningen av genomförandet.
Vi är medvetna om det kostnadstryck åtgärdsprogrammet innebär. Någon statlig finansiering för fastighetsägare ingår inte i åtgärdsprogrammet. Under arbetets gång utreds vilka verktyg som står till kommunernas förfogande vid verkställandet av projekt som ska förbättra fastigheternas skick. För detta ändamål kommer samarbete att bedrivas direkt från det att verkställighetsperioden inleds. Arbetet grundar sig på resultaten av det projekt för utredning av utvecklings- och inbesparingspotentialen i fråga om kommunernas byggnadsbestånd (VNK/825/48/2017), som finns att tillgå från och med ingången av 2018. Dessa kommer att beaktas vid finslipningen av åtgärdsprogrammet.
Projektgruppens förslag till åtgärder innefattar i huvudsak uppgifter som hör till social- och hälsovårdsministeriets, undervisnings- och kulturministeriets, miljöministeriets och statsrådets kanslis förvaltningsområden. Arbetet ska i första hand dimensioneras så att det kan ingå i ministeriernas ordinarie uppgifter, och om tilläggsfinansiering behövs ska den förhandlas fram inom ram- och budgetförfarandet. Uppgifterna preciseras i takt med att beredningen framskrider vid respektive ministerium.
Ärade talman!
Dagens diskussion här i riksdagen är den första om det förslag till åtgärdsprogram som har beretts under hösten 2017 och den är därför ett synnerligen viktigt led i finslipningen av programmet. Projektgruppens mandatperiod går ut vid utgången av februari 2018. De följande månaderna, från december och framåt, är i praktiken reserverade för information om förslaget och för hörande av olika instanser och intressenter. Vi hoppas på bred respons på förslaget, varefter projektgruppen utifrån responsen gör upp det slutliga programmet som ska genomföras under den tioårsperiod som inleds våren 2018.
[1] BOVERKET, ÅBERG O, THUNBORG J, ”God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel – Resultat om byggnaders fuktskador från projektet BETSI”, The Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Karlskrona, Sweden, 2011