Rapport: Nya verktyg för bedömning av åtgärder för att minska trafikutsläpp

Målet för miljöpolitiken inom trafiken är att planera och välja åtgärder som minskar utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Det har emellertid inte funnits några etablerade principer och verktyg för att undersöka åtgärdernas kostnadseffekter. Projektet för en totalekonomisk bedömning av åtgärder för att minska trafikutsläpp resulterade i beräkningsmodeller och granskningsprinciper för person- och godstrafik som lämpar sig för en övergripande granskning av de ekonomiska och utsläppsrelaterade konsekvenserna av klimatpolitiska åtgärder inom transportsektorn.

De verktyg och granskningsprinciper som togs fram i projektet gör det möjligt att bedöma effekterna och jämföra kostnadseffektiviteten av olika åtgärder, såsom utsläppshandel inom vägtrafiken eller anskaffningsstöd för eldrivna lastbilar. Verktygen vägleder användaren att fundera över vilka konsekvensmekanismer som bidrar till förändringar i trafiksystemet, det vill säga vilka sätt aktörerna använder för att anpassa sig till en föränderlig verksamhetsmiljö, till exempel utsläppshandeln.

Kostnadseffektiviteten av EU:s utsläppshandel inom vägtrafik som beräkningsexempel

Som ett beräkningsexempel i projektet granskades EU:s utsläppshandel inom vägtrafik, som beräknas öka priserna på fossila bränslen med 7–8 procent från och med år 2027. I exempelgranskningen modellerades från år 2027 en höjning på 13 cent/l för bensin och 14 cent/l för diesel i energiskatterna för bränslepriser. Resultaten visar att utsläppshandeln inom persontrafiken kommer att ge kumulativa utsläppsvinster fram till år 2030 jämfört med basscenariot på 0,29 mn t. Samtidigt ökar hushållens totala kostnader för persontrafik på grund av utsläppshandeln med 290 mn euro trots minskad rörlighet, övergång avseende färdsätt och byte av drivkraft för bilar. I fråga om persontrafik uppgår kostnaden för utsläppsminskningen till följd av åtgärden till 1 028 euro per ton minskade CO2-utsläpp.

När det gäller transporter kommer det stigande priset på energi på grund av utsläppshandeln att leda till en förbättrad effektivitet inom vägtransporter med hjälp av större genomsnittliga laster och en minskad genomsnittlig bränsleförbrukning. Dessa förändringar är dock inte tillräckliga för att förhindra en betydande ökning av transportkostnaderna på grund av utsläppshandeln. De kumulativa totala transportkostnaderna för åren 2023–2030 är 144 mn euro större än i basscenariot och utsläppsminskningarna uppgår till 0,09 mn t, vilket innebär att kostnaden för utsläppshandeln per ton minskade CO2-utsläpp är 1 583 euro. Om det är möjligt att anpassa sig till utsläppshandeln genom en övergång av transportsätt från vägtransporter till järnvägs- och vattentransporter och man börjar genomföra övergången gradvis redan från och med 2023, minskar de kumulativa totala transportkostnaderna med upp till 91 mn euro. Klart större utsläppsminskningar på 0,24 mn t uppnås, varvid kostnaden för utsläppsminskningen är -380 euro/t. Resultaten av bedömningen av övergången inom transportformer visar att en långsiktig och förutsägbar klimatpolitik är viktig med tanke på kostnadseffektiviteten för utsläppsminskningar inom transport för att de åtgärder som är nödvändiga för övergången ska kunna genomföras innan kostnaderna för utsläppshandeln realiseras.

Beräkningsexemplen är ett bevis på en detaljerad analys som skulle ha varit svåra att genomföra med de tidigare bedömningsverktygen för minskade trafikutsläpp. Beräkningsmodellerna förverkligar också de i litteraturen framförda rekommendationerna om en konsekvensbedömning av åtgärderna som en jämförelse till ett basscenario och en sektorsspecifik scenariemodell som omfattar olika färdsätt och transportformer. De verktyg och granskningsprinciper som tagits fram inom ramen för projektet, till exempel de forskningsbaserade flexibiliteter som gör det möjligt att bedöma effekterna från hushållens, företagens och de offentliga finansernas perspektiv, utgör därför ett viktigt utvecklingssteg i den övergripande ekonomiska bedömningen vad gäller åtgärder för att minska trafikutsläpp. Resultaten av projektet kommer framöver att vara tillgängliga för de myndigheter som planerar klimatpolitiken inom trafiken.

Undersökningen genomfördes av Tammerfors universitet som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. De beräkningsverktyg som tagits fram blir tillgängliga för intresserade genom att fylla i formuläret på: https://research.tuni.fi/verne/heetra/

Mer information ges av Heikki Liimatainen, professor vid Tammerfors universitet, tfn 040 8490 320, heikki.liimatainen(at)tuni.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.