Statsminister Marins tal vid riksdagens plenum den 16 maj 2022

Statsminister Sanna Marin höll presentationsanförandet under riksdagens plenum den 16 maj 2022. Det talade ordet gäller.

Ärade talman

Statsrådet lämnade igår en redogörelse till riksdagen om Finlands anslutande till Nordatlantiska fördragsorganisationen. Redogörelsen kompletterar den redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön som gavs tidigare i vår.

Utifrån redogörelsen föreslår statsrådet att republikens president, i enlighet med 93 § 1 mom. i grundlagen, beslutar att Finland ansöker om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) efter att riksdagen har hörts. 

Det är skäl att syna hur denna slutsats har nåtts.

För det första har vår säkerhetspolitiska miljö förändrats i grunden. I slutet av förra året uppmanade Ryssland  EU- och Nato-länderna, inklusive Finland, att inte låta Nato utvidgas mer. En eftergift för Rysslands krav skulle inte bara ha undergrävt vår självbestämmanderätt utan också ha försvagat vår säkerhet allvarligt. Det finns ingen grund för Rysslands påståenden om att andra hotar landet. Det enda landet som hotar Europas säkerhet och som nu öppet för ett anfallskrig är Ryssland.

Rysslands krav står i direkt konflikt med de grundläggande principerna för Europas säkerhet, samma principer som utgör grunden för Finlands säkerhetspolitik. I enlighet med dessa vidhåller vi att varje stat har rätt att själv fatta beslut om sina utrikes- och säkerhetspolitiska val. Dessa får inte begränsas. Rysslands krav betyder att landet anser sig ha rätt att upprätta en intressesfär.

Den 24 februari inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina. Rysslands hänsynslösa invasion av Ukraina strider mot de grundläggande principerna för Europas säkerhet, mot FN-stadgan, folkrätten och de mänskliga rättigheterna.

I detta fundamentalt förändrade läge har Finland varit tvungen att ompröva sina säkerhetspolitiska lösningar.

Ärade talman

Som Natomedlem skulle Finland omfattas av Natos kollektiva försvar och av de säkerhetsgarantier som det medför. Om vi blir anfallna får vi hjälp. Om andra blir anfallna, hjälper vi dem.

Finland har redan tidigare förbundit sig till EU:s klausuler om ömsesidigt bistånd och solidaritet. Tanken om en stark solidaritet hör till Europeiska unionens byggstenar.

EU är emellertid inte en försvarsallians och strävar inte heller efter att bli en sådan. EU saknar de strukturer och den gemensamma försvarsplanering som hör till en försvarsallians. Av Europeiska unionens medlemsstater har merparten ordnat sitt försvar så att det stöder sig på Nato.  

Det finska försvarets avskräckande effekt blir betydligt större om Finland omfattas av Natos säkerhetsgarantier. Vi kan stärka hela Natos säkerhet.

Ärade talman

Om riksdagen godkänner slutsatserna i redogörelsen är regeringen beredd att snabbt fatta de beslut som krävs för att inleda medlemskapsförhandlingar. I redogörelsen beskrivs i huvuddrag de fem delområden som anslutningsförhandlingarna kommer att handla om. Dessa är politiska frågor, juridiska frågor, resursfrågor, informationssäkerhetsfrågor samt försvarsfrågor och militära frågor.

Under förhandlingarna ska vi påvisa vår beredskap att förbinda oss till Nordatlantiska fördraget och till Natos viktigaste styrdokument. Det viktigaste bland dessa är Natos så kallade strategiska koncept. Enligt det består Natos kärnuppgifter av kollektivt försvar, krishantering och säkerhet som bygger på samarbete. Det strategiska konceptet uppdateras för närvarande.

Det finns inget i Finland grundlag som hindrar oss från att alliera oss militärt. I enlighet med redogörelsen kommer vi under anslutningsförhandlingarna att diskutera vår nationella lagstiftnings förenlighet med åtagandena i Nato. Vi kommer att bli bundna av Natos internationella avtal. När det gäller informationssäkerheten är bedömningen att det inte finns några betydande behov av att ändra lagstiftningen. Under anslutningsförhandlingarna preciseras också de direkta kostnader som Natomedlemskapet medför. 

I redogörelsen konstateras det att Finland redan nu uppfyller Natos försvarspolitiska och militära medlemskriterier. Samordningen av Finlands försvar med Natos gemensamma försvar kommer att genomföras stegvis efter att medlemskapet trätt i kraft. 

Ärade talman

Kärnan i Natomedlemskapet, de gemensamma säkerhetsgarantierna, förutsätter att Finland deltar i Nordeuropas försvarssystem och i Natos gemensamma försvarsplanering. Finland måste ha förmåga att anvisa trupper för att hjälpa ett annat Natoland och förmåga att ta emot andra Natoländers trupper i Finland.

Jag vill understryka att det alltid fattas separata beslut, i enlighet med finsk lagstiftning, om verksamhet som gäller att ge eller ta emot internationellt bistånd. Till Finlands viktigaste uppgifter i Nato hör att ombesörja vårt eget försvar. I Nato fattas beslut med enhällighet.

Enligt redogörelsen innebär medlemskap i Nato inte att skyldigheten att försvara landet, så som den definieras i grundlagen, utvidgas att gälla det gemensamma försvaret av hela Nordatlantiska fördragets område. Finlands lagstiftning bygger huvudsakligen på tanken om ett nationellt försvar, men lagstiftningen har under den senaste tiden utvecklats så att den stöder givande och mottagande av bistånd och annat internationellt samarbete.

Ärade talman

Finland har ett starkt säkerhets- och försvarssamarbete med Sverige, Förenta staterna, Storbritannien och många andra partner som är centrala för Europas säkerhet. Vi bedriver såväl bilateralt som multilateralt samarbete. Denna linje vidhöll vi också när Rysslands illegalt annekterade Krim, som hör till Ukraina. 

Finlands partnerskap med Nato har fördjupats och blivit mycket nära. Också Sverige har gått samma väg. I detta säkerhets- och försvarssamarbete ingår det emellertid inte någon form av säkerhetsgarantier, någon verklig avskräckande effekt eller några av de andra centrala faktorerna i ett kollektivt försvar.

Sverige är vår närmaste partner. Det ligger i vårt intresse att Finland och Sverige fattar sina säkerhetspolitiska beslut samtidigt och i gott samförstånd. Sverige avslutar idag sin beslutsprocess för att kunna ansöka om medlemskap i Nato, sannolikt redan under de närmaste dagarna. Jag vill på hela statsrådets vägnar uttrycka mitt tack till Sverige för det nära samarbete vi haft under de senaste veckorna. 

Ärade talman

Här i Finland har vi under våren fört en ingående diskussion om våra säkerhetspolitiska vägval. Diskussionen har förts i riksdagen, i regeringen, i partierna och med republikens president.

Jag tror att jag talar för de flesta här när jag säger att det är vår gemensamma uppgift att i alla lägen trygga Finlands självständighet, Finlands integritet och finländarnas möjligheter att leva sina liv i trygghet och fred.

Att främja den regelbaserade världsordningen, de mänskliga rättigheterna och freden utgör hörnstenarna i Finlands utrikespolitik. I det här förändrade säkerhetspolitiska läget stärker ett medlemskap i Nato Finlands internationella ställning och våra möjligheter att verka för våra mål. Genom att ansluta sig till Nato stärker Finland framför allt sin egen säkerhet.