Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Minskad avskogning och ökad beskogning kan bidra till uppnåendet av Finlands klimatmål
Enligt en färsk undersökning är det med tanke på markanvändningssektorns klimatmål motiverat att minska avskogningen och öka beskogningen trots att dessa åtgärders effekter är relativt små i förhållande till den totala mängden kolsänkor i skogar. Den mest ändamålsenliga lösningen ur klimatsynpunkt är att begränsa avskogningen, det vill säga röjningen av skog för markanvändning, framför allt på torvmarker.
Uppnåendet av Finlands klimatmål förutsätter att åtgärder som minskar växthusgasutsläppen och stärker kolsänkorna vidtas inom alla sektorer. Därför behövs ytterligare åtgärder även inom markanvändningssektorn. Det kräver också EU:s LULUCF-förordning som gäller redovisning inom markanvändningssektorn.
Naturresursinstitutets färska undersökning visar att beskogning, förebyggande av avskogning samt klimatåtgärder i länder som bedriver jordbruk är motiverade åtgärder trots att de bara har små effekter på utsläppen och sänkorna när de ställs i relation till den totala mängden kolsänkor i skogar. Effekterna av minskad avskogning och ökad beskogning beaktas i sin helhet i redovisningen för 2021–2030, till skillnad från skogssänkorna, vilket ökar åtgärdernas relativa betydelse med tanke på uppnåendet av EU:s klimatmål.
Enligt beräkningar är minskad avskogning särskilt på torvmarker i regel en mer ändamålsenlig lösning ur klimatsynpunkt än beskogning av åkrar. Beskogning kan löna sig i synnerhet i områden med ett djupt torvlager i norra delarna av landet. I dessa områden motsvarar beskogningens ekonomiska klimatnytta, det vill säga årsvärdet av den utsläppsminskning som beskogningen åstadkommer, åkrarnas genomsnittliga statistikförda hyresnivå.
Uppnåendet av målen kräver effektiva styrmedel
Uppnåendet av de långsiktiga utsläppsmålen inom markanvändningssektorn förutsätter effektiva styrmedel som sträcker sig över EU:s programperioder. Röjningen av skogar till exempel till åkermark eller för samhällsbyggande kan minskas effektivt genom avgifter för förändrad markanvändning. Behovet att röja ny åkermark kan också minskas genom nya lösningar för hantering och minskning av miljökonsekvenserna av gödsel från boskapsgårdar, och genom att uppmuntra jordbruksföretagare till samarbete när det gäller utnyttjande av befintliga åkrar framför allt på mineraljord.
Beskogning kan å sin sida uppmuntras exempelvis genom att införa beskogningsstöd. Beskogningsstödet bör emellertid kopplas samman med åtgärder som samtidigt vidtas för att minska avskogningen, så att stödet inte uppmuntrar till beskogning på ett ställe och till röjning av skogar på ett annat. Till exempel beskogning av avlägset belägna åkrar och åkrar som har ett svagt kulturtillstånd och som inte är av betydelse för matproduktionen kan vara en ändamålsenlig lösning.
Utsläppen från jordbruket kan minskas även med hjälp av de befintliga åtgärderna inom ramen för systemet för miljöersättning för jordbruket. Det är möjligt att åstadkomma betydande minskningar genom ytterligare åtgärder för att utöka den vallbevuxna odlingsarealen på åkrar på torvmark och genom reglerad täckdikning av sådana åkrar.
Projektet MISA – Maankäyttösektorin toimien mahdollisuudet ilmastotavoitteiden saavuttamiseksi (Möjligheterna till åtgärder inom markanvändningssektorn som vidtas för att uppnå klimatmålen) har genomförts av Naturresursinstitutet inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi).
Raporten: Maankäyttösektorin toimien mahdollisuudet ilmastotavoitteiden saavuttamiseksi
Ytterligare information från Naturresursinstitutet:
MISA-projektet: Tuula Packalen, forskningsprofessor, tfn 0295 325 351
Styrmedel inom jordbruket: Heikki Lehtonen, forskningsprofessor, tfn 0295 326 316
Styrmedel inom skogsbruket: Jussi Uusivuori, forskningsprofessor, tfn 0295 325 505
Optimering av åkeranvändningen: Pirjo Peltonen-Sainio, forskningsprofessor, tfn 0295 326 433
Konsekvenserna av markanvändningssektorns klimatåtgärder i fråga om växthusgasutsläpp: Kristiina Regina, forskningsprofessor, tfn 0295 326 474
E-postadresser: [email protected]
Ytterligare information från jord- och skogsbruksministeriet:
Jaana Kaipainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 270, [email protected]