Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: InvestEU kan stimulera tillväxten i innovativa finländska företag

Europeiska unionens nya finansieringsprogram InvestEU samordnar EU:s finansieringsinstrument och skapar nya möjligheter även för finländska företag. I utredningen som offentliggjordes den 25 mars kartläggs möjligheterna att utnyttja programfinansieringen.

Målet med programmet InvestEU som inleds 2021 är att i Europa åstadkomma nya investeringar till ett värde av 400 miljarder euro under 2021–2027. Finansieringen kanaliseras till företagen enligt marknadsvillkor, i princip genom lån, lånegarantier och kapitalinvesteringar. Syftet med utredningen var att granska bristerna i tillväxtföretagens tillgång till finansiering samt möjligheterna att utnyttja InvestEU-programmets finansieringsformer för att utveckla finansieringsmarknaden samt utveckla, komplettera och stödja det nationella företagsstödssystemet.

InvestEU samlar Europeiska fonden för strategiska investeringar (ESIR), som genomfördes 2015–2020, samt 13 andra finansiella EU-instrument under ett och samma program. Programmets föregångare ESIR har redan utnyttjats flitigt för att finansiera företagsinvesteringar i Finland. Ur Finlands synvinkel är det positivt att ESIR:s kärnfunktioner fortsätter även inom det nya InvestEU-programmet.

Nya finansieringsmöjligheter för företagens behov

Rent allmänt har de finländska företagen haft bra tillgång till finansiering. Trots det har de företag som strävar efter snabb tillväxt oftare finansieringsproblem än andra företag, och det råder brist på finansiering i synnerhet för investeringar i hållbar utveckling.

Flaskhalsar förekommer fortfarande när det gäller tillväxtorienterade, innovativa och unga företags möjligheter att få finansiering. Bland flaskhalsarna kan nämnas finansiering för kommersialisering och internationalisering, nya affärsområden och branscher där det inte uppstår realsäkerheter. Från programmet finansieras även företag med otillräckliga säkerheter. Kommersialiseringen och skalningen av innovationer för hållbar utveckling kräver större fonder som möjliggör en betydande internationell tillväxt för investeringsobjekten. Medel bör exempelvis anvisas till att bygga upp stora fonder med inriktning på hållbar utveckling.

Enligt utredningen lämpar sig InvestEU-programmet bra för dessa ändamål. Dessutom öppnar programmet upp för nya former av finansiering och möjligheter att utnyttja denna. De möjligheter som InvestEU-programmet och EU-finansieringen erbjuder bör även beaktas vid utvecklingen av företagsstödssystemet. Det är inte nödvändigtvis möjligt att ersätta stöden med EU-finansiering, men den kan användas för att förbättra den nationella finansieringens verkningsfullhet. Av de granskade företagsstöden placerade sig 79 procent inom samma tematiska områden som InvestEU-programmet. InvestEU-finansieringen kan i fortsättningen kombineras med annan EU-finansiering och nationella företagsstöd.

Programfinansieringen kan användas för att driva fram investeringar i såväl tillväxtföretag som hållbar utveckling samt effektivisera utnyttjandet av den marknadsmässiga finansieringen. Tack vare InvestEU kommer tyngdpunkten i EU-finansieringen i allt högre grad att ligga på samhälleliga mål såsom miljömässig och social hållbarhet. 

Ett av programmets mål är att förtydliga och förenhetliga finansieringsinstrumentens villkor samt göra det lättare att kombinera finansieringen med annan EU-finansiering. Det kan avsevärt förbättra finansieringens attraktivitet, eftersom EU-instrumenten har upplevts som administrativt tungrodda.

Effektivare genomförande av programmet

För att kunna ta vara på möjligheterna så effektivt som möjligt krävs dock aktivitet av både de offentliga och privata aktörerna. Att stärka den nationella samordningen samt utveckla rådgivningen och kunnandet, samarbetet och informationsgrunden är särskilt viktigt för att både de offentliga och privata aktörerna, inklusive finansieringsförmedlarna såsom bankerna, allt bättre ska kunna identifiera de finansieringsmöjligheter som står till buds. 

Utredningen genomfördes av 4FRONT, Etlatieto och Slush inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Närmare information:

Projektchef, Valtteri Härmälä, 4FRONT, tfn 050 560 7425, [email protected] och
Konsultativ tjänsteman, Anne Rothovius, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 063 532, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.