Värnpliktskommittén föreslår en uppbådsdag också för kvinnor samt en starkare koppling mellan civiltjänstsystemet och verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten
Den parlamentariska kommitté som lämnade sitt betänkande den 26 november 2021 föreslår att uppbådssystemet utsträcks till hela åldersklassen. Kommittén har satt som mål att det ska ordnas en förpliktande uppbådsdag för både kvinnor och män. En gemensam uppbådsdag skulle ge de unga utökad information och beredskap att fullgöra skyldigheten att försvara landet.
”Enligt grundlagen gäller skyldigheten att försvara landet alla oberoende av kön. Alla medborgare bör omfattas av denna skyldighet i högre grad än för närvarande”, betonar kommitténs ordförande, riksdagsledamot Ilkka Kanerva.
Värnpliktssystemet utgör grunden för Finlands försvarslösning. Systemet utmanas av att åldersklasserna blir mindre och av begränsningar i funktionsförmågan när det gäller att inleda eller slutföra tjänstgöringen. För att utvecklingen ska kunna stoppas måste samarbetet mellan olika myndigheter intensifieras i syfte att förbättra de ungas välbefinnande och funktionsförmåga. Försvarsmakten ska också se över tjänsteduglighetsklassificeringen, som gör det möjligt att fullgöra militärtjänst med vissa hälsomässiga begränsningar. Målet är att fler personer ska inleda militärtjänst och att färre ska avbryta sin tjänstgöring.
Försvarskunskapen hos unga ska stärkas med hjälp av både skolsystemet och uppbådssystemet. Den undervisning som ska ges inom skolsystemet lämpar sig väl för målen för samhällslära. På uppbådsdagen ska man ge information om skyldigheten att försvara landet och värnplikten (inklusive civiltjänsten) samt om möjligheten till frivillig militärtjänst för kvinnor. Samtidigt ska man berätta om verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten och möjligheterna till frivillig beredskap. Verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten går ut på att myndigheterna, näringslivet, organisationer och medborgare tillsammans sörjer för samhällets vitala funktioner.
Kommittén vill stärka tiden i reserven som en del av värnplikten. Också statsrådets försvarsredogörelse betonar utvecklandet av det lokala försvaret. I framtiden ska de lokala trupperna bilda ett riksomfattande nätverk som klarar av ett mångsidigt och krävande myndighetssamarbete. Kontakterna med reservisterna ska förbättras och reservisternas kompetens ska utnyttjas i det lokala försvar som moderniseras. Kommittén anser att det finns skäl att se över åldersgränsen för reserven, och att målet bör vara att höja åldersgränsen för reserven.
Med tanke på det militära försvaret motsvarar systemet väl dess syfte, att producera en reserv, vilket gör det möjligt att försvara hela landet, bedömde kommittén. Försvarsviljan är hög och stödet för systemet stabilt. Kommitténs förslag stärker ytterligare verksamhetsförutsättningarna för det militära försvaret.
Kommittén vill öka civiltjänstens roll i stärkandet av samhällets övergripande säkerhet, dock så att dess på övertygelse baserade karaktär bevaras. Civiltjänstgöringens potential inriktas i framtiden på att stödja verksamhetsmodellen för övergripande säkerhet som ett system som utgår från statens behov. Civiltjänsten förblir också i fortsättningen underställd civilförvaltningen. Målet är att koppla civiltjänsten till den offentliga förvaltningens beredskapsarbete, varvid civiltjänstgörarna kan utnyttjas i olika slags beredskapssituationer. Det skulle vara motiverat att utveckla användbarheten i fråga om dem som fullgjort civiltjänst också i andra än militära kriser. Kommittén anser också att det är skäl att ge kvinnor möjlighet till frivillig civiltjänst.
Ytterligare information: ordföranden för den parlamentariska värnpliktskommittén Ilkka Kanerva, intervjuförfrågningar: Henri Jokinen, henri.jokinen(a)eduskunta.fi, tfn 09 432 4055