Risköverblick
Den omfattande och långvariga ökningen av statens ansvar har försämrat statens risktolerans

Coronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat inte bara den allmänna lägesbilden av ekonomin utan också statens riskposition, bedöms det i finansministeriets risköversikt.

Statens ansvar har ökat redan under en längre tid. Statens direkta ansvar har ökat betydligt under de senaste dryga tio åren såväl nominellt som i förhållande till samhällsekonomins storlek. Statsskulden uppgick ännu år 2008 till ca 54 miljarder euro, medan det i slutet av förra året redan var över 106 miljarder euro.

En motsvarande kraftig ökning kan ses i de borgen och garantier som staten beviljat. I slutet av förra året överskred statsborgen och statens garantier 60 miljarder euro, medan ansvarsstocken var cirka 23 miljarder euro för tio år sedan.

Kommunernas ansvar har också ökat under en längre tid

Statens totala riskexponering har också försämrats av utvecklingen av s.k. dolda exponeringar. Dolda exponeringar är inte juridiskt bindande för staten, men på grund av politiska och samhälleliga faktorer förväntas staten dock bära ansvaret för dem i sista hand. 

En av statens viktigaste dolda exponeringar hänför sig till lokalförvaltningen. Kommunernas ansvar har, i likhet med staten, ökat under en längre tid. Kommunernas lånestock har tredubblats på knappa 20 år till över 18 miljarder euro i slutet av fjolåret. Kommunernas borgensansvar ligger också på en betydligt högre nivå än för ett decennium sedan.  

Coronakrisen har försämrat statens risktolerans ytterligare

Coronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat den allmänna lägesbilden inom ekonomin och statens riskposition.

Den försvagade ekonomiska utvecklingen och de olika stödåtgärder som syftar till att lindra de negativa effekterna av coronan inom olika ekonomiska delområden har ökat statens upplåning. Statens nettoupplåning ökar till nästan 20 miljarder euro i år. Statsskulden översteg 120 miljarder euro i höstas. 

Coronakrisen har också gett upphov till ytterligare behov i miljardklass när det gäller statliga borgen och garantier såväl nationellt som inom EU. Kommunerna har dessutom drabbats allt hårdare av krisen och de har anvisats stöd i tilläggsbudgetarna. 

Nödvändigt med beredskap inför kommande kriser

Statens förmåga att reagera på ekonomiska överraskningar har under de senaste åren försämrats av den omfattande och kraftiga ökningen av ansvar samt av de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Statens åldersrelaterade utgifter ökar också kontinuerligt.

Coronakrisen och dess följdverkningar har försvagat statens risktolerans ännu mera än tidigare. Det blir svårt att stoppa ökningen av ansvar efter krisen, men det är ändå nödvändigt att förbereda sig inför kommande kriser.  

Ytterligare information:
Sami Napari, finansråd, tfn 02955 30 328, fornamn.efternamn(at)vm.fi