Hoppa till innehåll

Ekonomisk översikt
Finland övergår från recession till tillväxt mot slutet av året

finansministeriet
Utgivningsdatum 23.3.2023 11.00
Pressmeddelande
Tiedotustilaisuudessa kevään taloudellista katsausta esittelivät Jenni Pääkkönen (vas.), Mikko Spolander ja Janne Huovari.

Den finländska ekonomin kommer efter en lätt recession in på ett tillväxtspår mot slutet av året, förutsatt att man undviker nya överraskningar. Underskottet i de offentliga finanserna ökar dock då prisstegringen börjar påverka även de offentliga uppgifterna, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 23 mars.

Hushållen har minskat konsumtionen på grund av den snabba inflationen och de höjda räntorna. Finlands ekonomi har varit i en svag recession sedan i höstas. I år beräknas bruttonationalprodukten (BNP) minska med 0,2 procent, men köpkraften börjar öka 2023 tack vare den långsammare inflationen och löneförhöjningarna. År 2024 förväntas Finlands ekonomi växa med 1,3 procent och år 2025 med 1,6 procent.

"De ekonomiska utsikterna i Europa har stärkts i takt med att rädslan för energikrisen har avtagit. I Finland förblir recessionen svag och kortvarig. Ekonomin börjar växa på nytt under årets gång. Tyvärr kommer det inte att ske någon motsvarande lättnad inom den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Förväntningarna på världsekonomins tillväxt har stärkts tack vare sjunkande energipriser och smidigt slopande av covidrestriktionerna i Kina. Å andra sidan har inflationen avtagit långsammare än väntat, och centralbankerna har höjt styrräntan i snabb takt. Räntehöjningarna bromsar den ekonomiska tillväxten och de har också ökat osäkerheten på finansmarknaden under de senaste veckorna i avsevärd mån.

Många osäkerhetsfaktorer inom ekonomin

Prognosen baserar sig på antagandet att de effekter som Rysslands anfallskrig mot Ukraina har på ekonomin förblir på den nuvarande nivån. Det är svårt att förutse vilka konsekvenser nya vändningar i kriget skulle ha för Finlands och Europas ekonomi.

Den snabba räntehöjningen har medfört typiska problem på finans- och fastighetsmarknaden. Problemen kan också visa sig vara värre än väntat. 

De stigande priserna och räntorna har drabbat hushållens ekonomi tämligen hårt. Konsekvenserna för hushållens konsumtionsbeteende har tack vare covidbesparingarna trots allt varit tämligen begränsade tills vidare. Konsumtionsminskningen kan emellertid bli kraftigare, i synnerhet om priserna fortsätter att stiga snabbare än väntat. De ljusare ekonomiska utsikterna och de stora löneförhöjningarnas inverkan på hushållens förväntningar på de egna konsumtionsmöjligheterna kan dock överraska positivt.

Finlands export gynnas av ökad efterfrågan på världsmarknaden

Då tillväxten inom världshandeln ökar börjar även Finlands export växa under 2023 och tillväxten påskyndas 2024. Finlands priskonkurrenskraft är i gott skick eftersom de överenskomna löneuppgörelserna inte var större än i jämförelseländerna. Dessutom har energipriserna stigit något mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt, och de gynnsamma förväntningarna på energipriset och tillgången till energi stöder den finländska produktionens priskonkurrenskraft.

Osäkerheten och de höjda räntorna minskar på byggandet 2023 och 2024. Detta skede förblir dock tillfälligt eftersom invandringen och migrationen upprätthåller efterfrågan. Den gröna omställningen och den tekniska omvälvningen ökar investeringarna i produktion och FoU, delvis med hjälp av offentliga stöd.

Sysselsättningen sjunker något från den rekordhöga nivån

Sysselsättningen har stigit till en rekordhög nivå och den förutspås sjunka något 2023. Det finns fortfarande många lediga jobb, men antalet har redan minskat klart. Antalet sysselsatta minskar med ungefär en halv procent år 2023, och arbetslöshetsgraden stiger till sju procent. Minskningen av antalet sysselsatta beror i huvudsak på pensions- och permitteringsarrangemang. Sysselsättningsläget förbättras dock på nytt i och med att ekonomin börjar växa, och sysselsättningsgraden förväntas stiga till 74,2 procent före 2025.

Stärkningen av de offentliga finanserna förblir tillfällig

Underskottet i de offentliga finanserna minskade i fjol till samma nivå som före covid-19-pandemin tack vare den snabba tillväxten, den starka sysselsättningen och att de åtgärder som vidtagits för att bekämpa pandemin upphörde. Underskottet börjar emellertid öka på nytt i år på grund av det allmänna ekonomiska läget, indexjusteringarna, höjningen av den allmänna räntenivån och de ökande utgifterna till följd av beredskapen. Underskottet i de offentliga finanserna är 2,6 procent i förhållande till BNP i år och nästa år, och det överstiger tillfälligt tre procent 2025. Underskottet beräknas vara minska till knappa tre procent 2026 och 2027. 

Den offentliga skuldkvoten avspeglar djupa underskott och svag ekonomisk utveckling. Den offentliga skuldkvoten ökade något redan i fjol och ökningen tilltar från och med i år. Någon minskning av skuldkvoten finns inte i sikte. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin är ungefär tre procent i förhållande till BNP på 2027 års nivå. 

Prognosen för de offentliga finanserna från 2024 framåt baserar sig på det så kallade antagandet om oförändrad politik, vilket betyder att man inte förutspått den kommande regeringens beslut. Nästa regerings beslut kan ha betydande konsekvenser för underskotten och skuldkvoten, vilket innebär att de underskotts- och skuldtrender som beskrivs i denna prognos inte nödvändigtvis realiseras. 

Mer information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 02955 30171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomin)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)