Övergripande ekonomiska bilden stabil trots tilltagande epidemi

Ekonomin växer snabbt 2021 och 2022, även om tillväxten på grund av den tilltagande coronaepidemin och restriktionsåtgärderna vid årsskiftet förblir långsammare än vad som tidigare beräknats, bedömde finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 20 december.

I år beräknas bruttonationalprodukten (BKT) öka med 3,4 procent. År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, år 2023 med 1,5 procent och år 2024 med 1,4 procent. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter och tillväxten ökar 2022 framför allt inom de branscher där produktionen ännu inte nått upp till nivån före pandemin, t.ex. inom hotell- och restaurangverksamhet.

Osäkerheten i fråga om sjukdomsutveckling, virusvarianter och vaccinationstäckning har ökat igen. I prognosen antas emellertid att det försämrade sjukdomsläget orsakar endast en tillfällig fördröjning i återhämtningen inom ekonomin. 

Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt och skulden minskar tillfälligt i förhållande till BNP under 2021–2022. Den snabba ekonomiska tillväxten undanröjer dessvärre inte obalansen mellan inkomsterna och utgifterna inom den offentliga ekonomin. När den ekonomiska tillväxten mattas av börjar skuldkvoten också öka på nytt.

”Epidemin kommer i sinom tid att ge vika, men den ogynnsamma utvecklingen i fråga om befolkningsstrukturen och ekonomin kommer att fortsätta länge. För att vi ska kunna kryssa mellan brytningarna krävs det att vi ligger i täten när det gäller konkurrenskraft, kompetens, nya tekniska lösningar och omfattande privata investeringar samt att vi är noggranna med offentliga medel”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas av pandemin och den tilltagande inflationen 

Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas bland annat av den utdragna pandemin och den snabbt tilltagande inflationen. Den stigande konsumentprisinflationen beror bland annat på höjningen av energipriserna. Inflationstrycket förutspås dock lättas under 2022.

Tillväxtutsikterna för världshandeln försvagas av störningar i distributionskedjan som beror på olika orsaker samt av den avtagande tillväxten inom världsekonomin. Utsikterna för varuhandeln är svagare inom euroområdet än i Förenta staterna eller tillväxtekonomierna. 

Den ekonomiska återhämtningen fortsätter tack vare inhemsk efterfrågan 

BNP beräknas öka med 3,4 procent år 2021. Försämringen av covid-19-pandemin i slutet av 2021 ökar de ekonomiska aktörernas osäkerhet och bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. 

År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, men den ekonomiska tillväxten är fortfarande långsam under det första kvartalet. Tillväxten kommer dock att tillta på nytt när osäkerheten i anslutning till coronapandemin lättar. 

Den höga sparnivån och konsumenternas positiva förväntningar har skapat förutsättningar för en snabb ökning av den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen fortsätter att öka år 2022, och de privata investeringarna ökar också snabbt. Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) påskyndar de privata investeringarna, och i synnerhet investeringar i forskning och utveckling antas dra nytta av dem. Investeringsutsikterna är goda även för den finländska industrin. Exportökningen kommer fortfarande att vara stark 2022 tack vare tillväxten inom världsekonomin. Återhämtningen inom serviceexporten påskyndar exporttillväxten ytterligare.

Den ekonomiska tillväxten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft, och den kan också tillgodoses på kort sikt eftersom arbetslösheten är hög och regeringen vidtar åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Sysselsättningen höjs med 1,5 procent år 2022 och sysselsättningsgraden beräknas stiga till 74 procent 2024. 

Inflationen tilltar till 2,6 procent år 2022 mätt enligt det nationella konsumentpriset. Detta beror på energipriset som upprätthåller inflationen kring årsskiftet men som så småningom sjunker under 2022. Inflationsökningen antas bli tillfällig. I Finland avtar inflationen till 1,8 procent 2023–2024.

Den offentliga ekonomin återhämtar sig från krisen, men skuldsättningen fortsätter

Obalansen mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga ekonomin minskar kraftigt 2021, men är fortfarande klart större än före pandemin. Den offentliga ekonomin har stärkts särskilt tack vare den snabba ökningen av skatteinkomsterna och inkomsterna från socialskyddsavgifterna, vilket beror på den snabba ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen. Dessutom har det ekonomiska uppsvinget minskat behovet av stimulansåtgärder och stödåtgärder. Å andra sidan belastar coronaepidemin fortfarande i synnerhet social- och hälsovården. 

Underskottet i de offentliga finanserna försvinner inte helt trots att ekonomin återhämtar sig och pandemin avtar i sinom tid. Den offentliga ekonomin har ett strukturellt underskott som inte kommer att avhjälpas av det goda konjunkturläget. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara ungefär 1 procent i förhållande till BNP i mitten av 2020-talet.

Den snabba BNP-tillväxten och minskningen av underskottet gör att skuldkvoten börjar sjunka 2021. Statens samt lokalförvaltningens och välfärdsområdenas underskott kommer dock, i takt med att den ekonomiska tillväxten avtar, att börja vända skuldkvoten i en stigande riktning på nytt från och med 2023. Skuldkvoten beräknas vara ca 69 procent år 2026, dvs. nästan 10 procentenheter högre än före pandemin. 

Snabba förvärringen av pandemin den viktigaste faktorn som hotar den ekonomiska tillväxten 

De mest betydande riskerna i prognosen hänger fortfarande samman med coronapandemin och utvecklingen av de restriktionsåtgärder som vidtagits för att hantera den. Virusvarianterna försvårar dämpningen av pandemin, och läget kan försämras snabbt trots att vaccinationerna framskrider. Om utvecklingsregionernas ekonomier utvecklas svagt och de misslyckas med hanteringen av pandemin får tillväxten inom världsekonomin en allvarlig törn. 

Om epidemin drar ut minskar den privata konsumtionen och i synnerhet efterfrågan på tjänster, vilket försämrar den ekonomiska återhämtningen. Det försämrade epidemiläget ökar också osäkerheten inom investeringsmiljön vilket kan skjuta upp investeringar eller hindra dem från att förverkligas. 

Inflationsökningen bedöms vara ett tillfälligt fenomen, och inflationen avtar på nytt från och med slutet av nästa år. Det är dock möjligt att inflationen fortsätter i snabb takt en längre tid. Den förväntade ökningen av inflationen har ett samband med oron över att lönerna börjar stiga i takt med priserna. Pris-lönespiralen är ett långvarigt ekonomiskt fenomen som ger näring åt sig själv och som bromsar upp den ekonomiska tillväxten.

En positiv risk kan anses vara att EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eventuellt genererar fler privata investeringar än vad som förväntas i prognosen.

Mer information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)gov.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)