Europeiska kommittén för sociala rättigheter har bedömt nivån på Finlands sociala trygghet

Europeiska kommittén för sociala rättigheter konstaterade den 15 februari 2023 i sitt avgörande om nivån på Finlands sociala trygghet att nivån fortfarande är för låg. År 2018 anfördes ett klagomål hos kommittén om miniminivån på flera olika sociala förmåner och beloppen av utkomststöd. Finland har också förut tagit emot klander från kommittén om nivån på grundskyddet. Det är viktigt för Finland att uppfylla de förpliktelser som följer av den reviderade europeiska sociala stadgan. Finland kommer att beakta kommitténs avgörande vid utvecklandet av den sociala tryggheten. 

I samband med avgörandet granskades nivåerna i förhållande till finländarnas medelinkomst bland annat vad gäller minimisjukdagpenningen, minimiföräldrapenningen, minimirehabiliteringspenningen, utkomstskyddets grunddagpenning för arbetslösa, garantipensionen, arbetsmarknadsstödet och utkomststödet. Kommittén konstaterade att minimiförmånerna är för låga för att tillgodose förmånstagarens basbehov på det sätt som förutsätts i den reviderade europeiska sociala stadgan. I avgörandet konstaterades emellertid också att nivån på grundskyddsförmånerna har höjts under åren 2018 - 2021. 

Vid bedömningen av nivåerna på den sociala tryggheten använder kommittén en mekanisk formel som granskar de enskilda penningförmånerna i förhållande till medianinkomstnivån i landet (s.k. Ekvivalent medianinkomst). Kommittén anser att nivån på den sociala förmånen är för låg om den är lägre än 50 procent av medianinkomsten. Vad gäller de förmåner som underskrider denna gräns men ändå utgör över 40 procent av medianinkomsten kan man också beakta kompletterande förmåner vid bedömningen av förmånsnivån.  

Finlands sociala trygghet består av en helhet med minimipenningförmåner, grundskyddsförmåner och inkomstrelaterade förmåner. De kan också kompletteras med olika kostnadsersättningar såsom bostadsstöd, läkemedelsersättningar, barnbidrag eller funktionshinderstöd. Dessutom kan tjänster och avgiftstak räknas med i den sociala tryggheten. I Finland är många av de offentliga tjänsterna avgiftsfria, eller så beaktar man familjens inkomstnivå. Beloppet av en enskild social förmån beskriver därför inte nödvändigtvis nivån på en människas sociala trygghet som helhet. Till exempel många av de som får arbetsmarknadsstöd får utöver det också bostadsbidrag, och de som har mycket låga inkomster får dessutom utkomststöd.  

Att höja grundskyddsförmånerna är trots det ett bra sätt att göra det lättare för låginkomsttagare att försörja sig. Den nuvarande regeringen har gjort positiva ändringar i flera sociala förmåner. Utöver de årliga indexjusteringarna gjorde man år 2020 även nivåhöjningar av grundtrygghetsförmåner och av de lägsta pensionerna. Hösten 2022 gjordes en extra indexhöjning av största delen av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Regeringen har dessutom stött barnfamiljerna på grund av de ökade levnadskostnaderna bland annat genom att höja nivån för år 2023 på höjningarna av de förmåner som hänför sig till föräldraskap.   

Den reviderade europeiska sociala stadgan är en internationell överenskommelse som säkerställer tillgodoseendet av de sociala rättigheterna i Europa. Alla som omfattas av konventionsstaternas jurisdiktion ska utan diskriminering garanteras rättigheterna i stadgan. Övervakningen av efterlevnaden av stadgan baserar sig på rapporter om dess genomförande, som konventionsstaterna lämnar regelbundet. Arbetsmarknadens parter och vissa organisationer kan även anföra klagomål till Europeiska kommittén för sociala rättigheter om bristfälligt genomförande av stadgans bestämmelser. Finland har som enda land även gett civilsamhällesorganisationerna i Finland rätt att anföra klagan med stöd av europeiska sociala stadgan.    

Mer information:

Jenna Uusitalo, jurist, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected]
Emmi Ritola, sakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected]
Krista Oinonen, enhetschef, utrikesministeriet, tfn 0295 351 172 (Den reviderade europeiska sociala stadgan)

• Kommitténs avgörande