Johanna Laisaari: Barnets rättigheter tillgodoses endast delvis, trots att konventionen om barnets rättigheter fyller 30 år
För trettio år sedan skrevs historia. Världens länder enades om barns mänskliga rättigheter och upprättade FN:s konvention om barnets rättigheter. Länderna är skyldiga att följa konventionen.
Det är fint att Rinnes regering under detta jubileumsår för barnets rättigheter i sitt regeringsprogram har lyft fram att en barnstrategi baserad på barnets rättigheter ska utarbetas.
Trots att största delen av barnen och ungdomarna i Finland mår bra, är det ett faktum att ojämlikheten ökar. Barnets rättigheter tillgodoses inte lika väl i olika områden och i olika barngrupper. I Finland lever cirka 10 procent av barnfamiljerna under fattigdomsgränsen.
Social ojämlikhet – ojämn fördelning av materiella, kulturella, kunskapsmässiga och sociala resurser – är en nyckelfaktor när man funderar över samhälleliga metoder för att främja barns välfärd och välbefinnande.
Ojämlikhet måste förebyggas – utbildning har en nyckelroll
Redan i tidig barndom och i grundskolan bör det satsas starkt på att förebygga ojämlikhet. Utbildning är en viktig faktor i strävan att påverka barns och ungas framtid och lika möjligheter.
Välfärdsstatens universella tjänster, såsom småbarnspedagogik och skola, familjeledigheter och familjepolitiska förmåner samt högklassig hälsovård ger barn lika möjligheter till en trygg vardag, oberoende av socioekonomiska utgångspunkter. Just dessa tjänster bör vi utveckla och definitivt inte spara in på. Våra barn och unga är framtiden. De är inte en utgiftspost, utan vårt allra viktigaste investeringsobjekt.
Varje politiskt beslut bör analyseras utifrån barnets bästa
I den politiska beslutsprocessen saknas mycket ofta en väsentlig del: bedömning av konsekvenserna för barn. Det gör att beslutsfattarna inte har information om vilka konsekvenser deras beslut har för de barn, unga och barnfamiljer som berörs av besluten. På grund av att det inte görs någon initial bedömning går det inte heller att göra någon jämförande bedömning.
Grunden för vuxenlivet skapas i barndomen och ungdomen. Just därför bör det satsas på de små. Denna tanke har bekräftats i många internationella studier. Bland annat nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har räknat ut att varje dollar som investeras i barnen ger samhället sexfaldigt tillbaka. En ganska bra investering med andra ord§.
Tillgodoseendet av barnets rättigheter förutsätter brett samarbete
Riktlinjer för främjandet av barns och deras familjers välfärd ges också i FN:s konvention om barnets rättigheter, som är förpliktande för både staten, kommunerna, barnens föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn. Finland undertecknade konventionen 1991. Enligt konventionen är alla barn lika mycket värda och har rätt till ett gott liv. Genom konventionen garanteras varje barn till exempel rätt till social trygghet och en levnadsstandard som är tillräcklig med tanke på barnets utveckling.
FN: s kommitté för barnets rättigheter har konstaterat att Finland saknar en heltäckande samordning av barnpolitiken. Kommittén har betonat att genomförandet av konventionen om barnets rättigheter förutsätter ett brett samarbete mellan olika aktörer.
För att vår barn- och familjepolitik konsekvent ska stödja barns och ungas fostran och utveckling behöver Finland alltså snabbt en strategi baserad på barnets rättigheter.
Onsdagen den 20 november 2019 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 30 år. Det finns alltså all anledning att fira veckan för barnets rättigheter. Jag önskar alla en glad vecka för barnets rättigheter!
Johanna Laisaari, generalsekreterare för beredningen av barnstrategin