Villkoren för kommunernas produktion av social- och hälsotjänster förtydligas
På basis av den särskilda utredning som gjordes i samband med beredningen av social- och hälsovårdsreformen kan följande konstateras: trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera social- och hälsotjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänster med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om de tjänster som kommunen producerar.
I den särskilda utredningen granskades kommunernas roll som producenter av social- och hälsotjänster i en situation där organiseringsansvaret för lagstadgade social- och hälsotjänster har överförts till landskapet. Även när aktören med organiseringsansvar köper tjänster av andra producenter kvarstår ansvaret för tjänsterna hos den organiseringsansvariga aktören, och denna aktör ska styra och övervaka tjänsteproduktionen.
”Vid beredningen av den föregående reformen hade kommunernas egen tjänsteproduktion förbjudits. Det var viktigt att kommunernas möjligheter att fungera som tjänsteproducenter nu utreddes i enlighet med regeringen Marins social- och hälsovårdsreform”, konstaterar direktör Tuija Kumpulainen vid social- och hälsovårdsministeriet.
Fyra alternativa modeller granskades, av vilka två konstaterades vara lättast att genomföra.
Enligt den första modellen har kommunerna möjlighet att producera social- och hälsotjänster på så sätt att kommunerna producerar social- och hälsotjänster med egen skattefinansiering. I denna situation är kommunernas självfinansierade tjänsteproduktion så kallad extra tjänsteproduktion i förhållande till landskapet. Kommunernas möjlighet att producera tjänster baserar sig på den kommunala självstyrelsen och kommunens allmänna kompetens.
Ett annat alternativ är att kommunerna ingår ett avtal med landskapet om produktion av social- och hälsotjänster. Om en kommun fungerar som tjänsteproducent för landskapet, ska den i princip jämställas med en privat tjänsteproducent. Begränsningar för produktionen har sin grund i bestämmelserna i EU:s konkurrensrätt.
På basis av svaren från den kommentarsrunda som ordnades hösten 2019 är kommunerna i synnerhet villiga att producera tjänster som främjar välfärd och hälsa.
Motiveringar för och emot har framkommit
Kommunerna har under kommentarsrundan för utredningsutkastet framfört motiveringar både för produktionen av tjänster och mot produktionen av tjänster. Möjligheten att producera tjänster motiveras bland annat med att områdena och kommunerna är sinsemellan olika. Ur denna synvinkel har kommunerna i sina svar ansett att det bör finnas alternativa lösningar för tjänsteproduktionen.
De synpunkter som motsätter sig kommunernas roll som producenter grundar sig på tanken att den kommunala produktionen försvagar landskapets möjligheter att sköta helheten av tjänster inom sitt område. Det kan också leda till ojämlikhet mellan kommunerna, om alla kommuner i området inte har resurser att fungera som producenter.
”På basis av den särskilda utredningen ser det i vilket fall som helst ut som att kommunernas roll som tjänsteproducenter sannolikt blir liten. Lagstiftningen begränsar kommunernas ställning som producenter till en slags kompletterande uppgift, där landskapens lagstadgade tjänsteproduktion stöds lokalt. Om kommunerna vill ha ett större produktionsansvar för lagstadgade social- och hälsotjänster, deltar kommunen i en konkurrensutsatt marknad och har en bolagisering av tjänsteproduktionen att förvänta sig", konstaterar Antti Parpo, förändringsledare för Åbo stad.
Kommunernas ståndpunkt tillfrågades i två faser
Beredningen av slutrapporten om den särskilda utredningen om kommunerna som tjänsteproducenter inleddes sommaren 2019, då social- och hälsovårdsministeriet gjorde en kartläggning om kommunernas synpunkter i frågan. Hösten 2019 bereddes en preliminär rapport. Kommunerna och intressentgrupperna ombads kommentera rapporten i november 2019.
Yttranden till den lösning som möjligen föreslås utifrån utredningen kan lämnas i samband att regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen är ute på remiss.
Utredningsrapport
Ytterligare information
Tuija Kumpulainen, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], 0295 163 280
Antti Kuopila, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], 0295 163 516
Antti Parpo, förändringsledare, Åbo stad, [email protected] , 040 642 8682