Rapporten om utredningen om alternativa sätt för ordnandet av den sociala tryggheten är klar
Som ett led i reformen av den sociala tryggheten har man utrett alternativa sätt för att ordna den sociala tryggheten. Arbetsgruppen med forskare och experter publicerade sin rapport om utredningen om alternativa sätt för ordnande av den sociala tryggheten tisdagen den 10 januari 2023.
Utredningen är en bedömning av hur de olika alternativen för social trygghet lämpar sig för Finlands system, i synnerhet basinkomsten, socialkontot, systemet med en enda grundskyddsförmån och aktivitetstillägget. I rapporten ingår också en översikt över diskussionerna om de olika alternativen, de tidigare försöken och konsekvensbedömningarna, och en jämförelse av alternativens grundprinciper och det nuvarande systemets principer.
”I utredningen om alternativen för social trygghet sammanförs teori och praktik på ett intressant sätt, dvs. man beskriver både de principiella valen och den effekt som ett val har. I diskussionerna måste bägge beaktas,” säger arbetsgruppens ordförande Jussi Tervola, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd.
Arbetsgruppen utredde alternativen med basinkomst, socialkonto, en enda grundskyddsförmån och ett aktivitetstillägg
Den sociala tryggheten skulle kunna ordnas på många olika sätt, och de olika alternativen har olika effekt. Därför utarbetade arbetsgruppen exempelmodeller för de olika alternativen. I rapporten bedömer arbetsgruppen deras effekter. Vid konsekvensbedömningen fokuserade arbetsgruppen på följande tre modeller och jämförde dem med det nuvarande systemet:
- basinkomsten
- socialkontot
- en enda grundskyddsförmån och aktivitetstillägget.
Enligt modellen med basinkomsten betalas en basinkomst som motsvarar beloppet av det nuvarande grundskyddet till alla 18–64-åriga som inte gått i pension (742 euro/mån.). Basinkomsten ersätter grundskyddsförmånerna, förtjänsskyddets grunddel, studiepenningen för 18 år fyllda och hemvårdsstödet. I rapporten bedöms också en basinkomst med ett lägre belopp (256 euro/mån.).
Enligt förslaget om socialkonton ska de avgifter som betalas för att finansiera förmånerna styras till personliga socialkonton. Arbetsgruppens exempelmodell gäller utkomstskyddet för arbetslösa och studieförmånerna. När det gäller de övriga förmånerna förblir systemet oförändrat. Lyfta arbetslöshets- och studieförmåner minskar kontots saldo. Överskott på kontot ska kunna användas för personliga behov till exempel när man går i pension. Modellen med socialkonto ändrar inte förmånsnivåerna eller villkoren för beviljandet.
Arbetsgruppen utredde också modellerna med en enda grundskyddsförmån och ett aktivitetstilllägg. Enligt arbetsgruppens exempelmodell ska grunddelen av grundskyddsförmånen bestå av grundskyddsförmånerna för arbetsföra och studiepenningen. Omsorgsdelen av grundskyddsförmånen ska bestå av hemvårdsstödet och stödet för närståendevård. Aktivitetstillägget ska betalas som ett tillägg till grunddelen när kriterierna i fråga om aktiviteten uppfylls.
I utredningen bedöms konsekvenserna för olika förmånstagare och befolkningsgrupper och för kostnaderna och finansieringsstrukturen. De olika alternativen bedömdes dessutom med tanke på de centrala problem som lyfts fram under reformen av den sociala tryggheten: komplexiteten i socialskyddssystemet, förmånernas samordning med förvärvsarbete, den roll som ett sistahandsskydd har samt effekterna på tjänsterna.
Alla de tre modellerna löser något problem, men kan också samtidigt förvärra något annat. Det finns många oklarheter i prognostiseringen av konsekvenserna av de stora ändringarna, och särskilt när det gäller hur ändringarna inverkar på människans beteende finns det mycket lite forskningsbaserad information.
”Stora förändringar i den sociala tryggheten kan påverka människans beteende på ett sätt som är svårt att förutse. Inte ens försöken kan ge svar på alla frågor”, säger Tervola.
Många av de val som gjorts i exempelmodellerna skulle dessutom i verkligheten kräva en politisk diskussion. Modellerna är grova antaganden och kan inte tas i bruk som sådana.
Resultaten utnyttjas av kommittén för social trygghet
Kommittén för social trygghet bereder nu den mellanrapport som publiceras i mars 2023. Mellanrapporten ska innehålla principerna för reformen av den sociala tryggheten och förslag om hur det nuvarande systemet kan utvecklas, som nästa regering kan ta in i sitt regeringsprogram. Alternativen för den sociala tryggheten behandlades av kommittén under den första kommittéperioden. Under hösten diskuterade kommittén främst förenhetligandet av grundskyddsförmånerna.
”Arbetsgruppens utredning ger en bra grund för att fortsätta bearbeta förenhetligandet och sammanslagningen av grundskyddsförmånerna, även om arbetsgruppen har tagit modellen ett steg längre än kommitténs förslag”, säger ordförande för kommittén för social trygghet Pasi Moisio.
Ytterligare information
Jussi Tervola, arbetsgruppens ordförande, forskningschef, tfn 029524 6134, [email protected]
Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 0295 247 228, [email protected]