Rekommendation betonar vars och ens rätt till en ändamålsenlig palliativ vård

En sakkunniggrupp har färdigställt rekommendationer om produktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på den palliativa vården i Finland. Utgångspunkten för rekommendationerna är att palliativ vård säkerställs för alla som behöver den.

Varje år behöver cirka 30 000 människor i olika åldrar palliativ vård i Finland. För förbättring av kvaliteten av de tjänster som patienter och deras närstående behöver har sakkunniggruppen skapat kvalitetskriterier för palliativ vård för såväl hälso- och sjukvården, socialservicen för äldre som vården av unga.

Gruppen har även utrett nuläge och utvecklingsbehov för den palliativa vård som socialvården och hälso- och sjukvården erbjuder.

Ett palliativt centrum vid varje sjukvårdsdistrikt

Arbetsgruppens centrala rekommendation är att ett palliativt centrum inrättas vid varje sjukvårdsdistrikt. Centrumen spelar en nyckelroll i den palliativa vårdkedjan. De samordnar verksamheten och sörjer för att varje sjukvårdsdistrikt har en plan och en servicekedja för den palliativa vården.

Den palliativa vården och vården i livets slutskede integreras i social- och hälsovårdens servicesystem så att servicekedjan täcker alla hälso- och sjukvårdsenheter och socialvårdsenheter som erbjuder vård i livets slutskede.  

Tillgången till högspecialiserad palliativ vård förbättras genom att palliativa tjänster inom hemsjukvården tillhandahålls i hemmet och boendeserviceenheterna och blir tillgängliga för alla samt genom att stärka samarbetet mellan olika tjänsteproducenter.

Den palliativa vården av barn är alltid högspecialiserad vård som universitetssjukhusens barnkliniker ansvarar för. Klinikerna ska även erbjuda tjänster inom hemsjukvården tillsammans med aktörer inom vuxensidan och beakta hela familjen ännu efter att barnet avlidit.

Palliativ vård i hemmet och boendeenheterna

Finländarna dör i en allt högre ålder. Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo hemma och få de tjänster och den vård de behöver där de bor ända fram till sin död.

Enligt sakkunniggruppens utredning använder äldre människor mycket akutservice före döden. Den förestående döden identifieras inte i tid och man försöker vårda en äldre person som får vård i hemmet eller dygnet-runt-vård så att personen botas även när man redan borde ha övergått till symtomatisk vård. Kompetensbristen inom vården i livets slutskede varierar enligt område inom äldreservicen och är mest frekvent inom hemvården. Utvecklingsbehoven inom boendeservicen gäller kompetens inom den symtomatiska vården och förbättring kommunikationsförmågan.

I rekommendationerna ges 21 kvalitetskriterier för vården i livets slutskede inom äldreomsorgen inklusive grunder. Rekommendationerna gäller även konkurrensutsättning och tjänster som lagts ut på entreprenad.

Kompetensen inom den palliativa vården ska säkerställas – mer utbildning behövs

För att åtgärda kompetensbristen inom den palliativa vården rekommenderas att det ordnas systematisk grundläggande utbildning samt kompletterande utbildning och specialiseringsutbildning för yrkesverksamma. Personalens kompetens stärks bland annat genom att utveckla den grundläggande utbildningen och specialiseringsutbildningen och införa ett pass för vård i livets slutskede eller motsvarande kompletterande utbildning vid primärvårdsenheterna.

Ytterligare information

Tuija Ikonen, medicinalråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 050 3584911
Tiina Saarto, överläkare, professor i palliativ medicin, HUCS Cancercentrum, tfn 050 4270256
Juho Lehto, överläkare, Tammerfors universitetssjukhus, tfn 050 4090974
Harriet Finne-Soveri, gästande forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd