Ny lag om djurvälfärd och kompletterande förordningar träder i kraft vid årsskiftet
Lagen om djurvälfärd ersätter djurskyddslagen och träder i kraft den 1 januari 2024. I lagen ingår bestämmelser om bland annat förbud mot båsladugårdar och grisningshäckar. De nya kraven på kontinuerlig tillgång till dricksvatten och användning av smärtlindring preciseras genom förordningar. Skyldigheten att låta kor och kvigor som hålls i båsladugårdar gå ute förlängs. Den nya lagen medför också nya krav på till exempel marknadsföringen av hundar eller katter som bjuds ut till försäljning och på anmälningspliktig verksamhet.
Genom lagen om djurvälfärd upphävs djurskyddslagen och djurskyddsförordningen från 1996. De djurartsspecifika förordningar som utfärdats med stöd av djurskyddslagen förblir i kraft tills vidare och upphävs i takt med att de nya förordningarna blir färdiga. Vid ministeriet bereds för närvarande förordningar som gäller pälsdjur, hästar och produktionskaniner. Beredningen av förordningen om djuravel inleds nästa år.
En av de centrala principerna i lagen om djurvälfärd är att djuren ska ha möjlighet att tillgodose sina väsentliga beteendemässiga behov. Till detta hör också strävan att stegvis fasa ut sådana djurhållningsformer som kraftigt begränsar djurens möjligheter att röra på sig, såsom båsladugårdar för kor och grisnings- och insemineringshäckar för svin. Byggande av nya båsladugårdar och ibruktagande av grisningshäckar med fast konstruktion förbjuds när lagen träder i kraft. Långvarig användning av insemineringshäckar för suggor slopas vid ingången av 2035.
I den nya lagen skärps även skyldigheten att låta kor och kvigor som hålls för i båsladugårdar gå ute. I fortsättningen ska kor och kvigor få gå ute eller på bete i minst 60 dagar mellan maj och oktober och minst 30 dagar mellan oktober och maj. Kravet på att låta djuren gå ute vintertid tillämpas från och med den 1 oktober 2024.
Den nya lagen förutsätter att det i permanenta djurhållningsplatser för djur och fåglar hela tiden ska finnas tillgång till vatten. Lagen innehåller även bestämmelser om vissa undantag från detta krav.
Undantag till kravet på att ge vatten åt draghundar gäller vid köldgrader
Vid ingången av året träder vissa ändringar av de djurartsspecifika förordningarna i kraft. Bland annat föreskrivs det om ett undantag från kravet på kontinuerlig tillgång till vatten i fråga om djurhållningsplatser där det på grund av djurhållningsformen och väderförhållandena är oskäligt svårt att ordna kontinuerlig tillgång till vatten. Undantaget gäller hundar som hålls på yrkesmässiga draghundsgårdar, kalvar som föds upp utomhus i så kallade igloor och pälsdjur som ska flås samma år och gäller endast vid köldgrader, och även då ska djuren ges vatten minst tre gånger per dag. Kravet på kontinuerlig tillgång till dricksvatten på djurhållningsplatser för pälsdjur som hålls som avelsdjur tillämpas från och med den 1 januari 2030.
Lagen kräver att smärtlindring används i samband med ingrepp som orsakar smärta. Noggrannare bestämmelser om ingrepp som utförs på djur, smärtlindring och om den behörighet som krävs för att få utföra ingrepp utfärdas genom en ny förordning av statsrådet. Denna förordning innehåller också bestämmelser om märkning av djur, till exempel med mikrochipp eller öronmärke. Nytt är även bestämmelserna om märkning av vilda djur, såsom fåglar och fiskar.
Enligt förordningen förutsätter avhornande av kalvar och getter att veterinären ger djuret lugnande medel och smärtlindring. Vid kastrering av smågrisar och renar ska djuret ges antiinflammatoriska läkemedel, och från och med ingången av 2027 ska smågrisar dessutom ges lokalbedövning. I förordningen ingår också bestämmelser om vilken utbildning som ska avläggas för att få ge lokalbedövning. Enligt lagen om djurvälfärd förbjuds kirurgisk kastrering av smågrisar helt från och med ingången av 2035.
Ingrepp som helt förbjuds i och med förordningen är kupering av ett djurs svans och öron, stympning av näbben på fåglar, avlägsnande av klor eller tår av andra än veterinärmedicinska skäl samt klippning av vingfjädrar för att försvåra flygning.
Bestämmelser om marknadsföring av försäljning av sällskapsdjur
I den nya förordningen föreskrivs det också om behörighetsvillkoren för seminering och embryoöverföring, som dock till största delen förblir oförändrade. I fråga om hästdjur utvidgas rätten att utföra seminering så att utöver av en veterinär får seminering av en häst i dess hemstall även på vissa villkor utföras av en person som genomgått en utbildning i seminering.
Lagen om djurvälfärd innehåller även bestämmelser om till exempel marknadsföring av hundar och katter som läggs ut till försäljning och införsel av valpar under sex månader till Finland. Vårdplatser som bedriver vård för vilda djur ska göra en anmälan om sin verksamhet till regionförvaltningsverket. I lagen har man även preciserat definitionen av yrkesmässigt och andra former av storskaligt hållande av sällskaps- och hobbydjur.
I samband med den nya lagen om djurvälfärd ändras också lagen om fiske, i vilken det tas in bestämmelser om avlivning av fiskar och kräftor som tas som fångst eller används som bete. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2024.
Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Tiina Pullola, specialsakkunnig, tfn 029 516 2108, [email protected]