Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Andfåglar har minskat i oroväckande takt, jord- och skogsbruksministeriet inleder projektet SOTKA som förbättrar fåglarnas livsmiljöer

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 14.1.2020 11.50 | Publicerad på svenska 14.1.2020 kl. 16.59
Pressmeddelande

Ministeriet startar vid ingången av 2020 projektet SOTKA för att förbättra hotade viltfåglars livsmiljöer. För projektet har reserverats 3 miljoner euro 2020-21. Projektet genomförs i samarbete mellan vilt- och miljöförvaltningen.

De andfåglar som trivs på frodiga insjöar har minskat i oroväckande takt under de senaste åren. Även bestånden av den hotade skogshönsfågeln, dalripan, har minskat under de senaste årtiondena.

Orsaken till att arterna minskar är försämrade livsmiljöer, varför livsmiljöerna för hotade viltfåglar förbättras genom SOTKA-projektet som finansieras och samordnas av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet inleds vid ingången av 2020.

Jaktfria rastplatser och häckningsområden för andfåglar

De andfåglar som är på tillbakagång är brunand, bläsand, stjärtand, skedand och vigg.

- Ändernas livsmiljöer försämras när de frodiga insjöarna växer igen, skrattmåspopulationerna försvinner från fågelsjöarna, mörtfiskar orsakar näringskonkurrens och små rovdjur stör häckningen, berättar projektets samordnare Heidi Krüger vid jord- och skogsbruksministeriet.

Under projektet kommer man att bilda ett nätverk av jaktfria rastplatser genom att freda vissa områden tidsmässigt och regionalt, till exempel delar av fågelsjöar. Jaktlagen gör det möjligt att bilda viltskyddsområden som hjälper att bevara områdets karaktär och viltets levnadsförhållanden. I samband med att man bildar ett rastplatsnätverk anlägger man jaktvåtmarker i närområdet.

Man kommer också att skapa livsmiljöer som främjar häckning, till exempel nya våtmarker genom uppdämning.

- Målet är att under en treårsperiod skapa våtmarker på minst 400 hektar som också gynnar krävande andfåglar, berättar Krüger.

Ett projekt som ingår i regeringsprogrammet ingriper i viltfåglarnas tillbakagång

  • Projektet SOTKA fortsätter det pilotprojekt för förbättring av livsmiljöer som inleddes 2019 och där miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet samarbetade för att restaurera värdefulla fågelvatten. I pilotförsöket finansierade jord- och skogsbruksministeriet restaureringen av fyra våtmarker och ett fågelvatten samt ett projekt för effektiv jakt efter små rovdjur.

  • För projektet har reserverats 3 miljoner euro 2020-21. Projektet ska också studera nya förvaltnings- och finansieringsmodeller.

  • Projektet SOTKA bidrar till att restaurera fågelvatten som ingår i miljöministeriets HELMI-program (Förbättring av försämrade livsmiljöer) genom att utveckla nätverket av jaktfria rastplatser, bygga upp och restaurera fågelvåtmarker som främjar andfåglarnas häckning, samt genom att eliminera främmande arter för att ge fåglarna möjlighet att häcka ostört (HAAHKA-projektet). Projektet RIEKKO återställer myrar som lämpar sig för dalripor och restaurerar bäckar och bäckkanter per avrinningsområde.

Häckningsfrid garanteras genom fångst av invasiva främmande rovdjur

Projektet HAAHKA som handlar om effektiv jakt efter främmande arter av rovdjur och som stöder SOTKA-projektet syftar till att ge markhäckande fåglar möjlighet att häcka ostört. Detta sker genom att man eliminerar minkar och mårdhundar regionalt.

- Rovdjuren fångas av  kompetenta jägare i samarbete med de lokala jaktvårdsföreningarna.

Jakten sker i skärgården och på värdefulla fågelvatten i inlandet samt på andra lämpliga våtmarker.

Lämpliga myrmarker återställs för dalripa

I samband med SOTKA genomförs ett projekt som går under namnet RIEKKO. Syftet är att återställa myrar som lämpar sig för dalripor och restaurera bäckar och bäckkanter per avrinningsområde.

- Dalripans tillbakagång beror på försämrade livsmiljöer och på de förändringar som klimatförändringen medfört, såsom en längre snöfri tid, säger Krüger. Restaureringen av myrmarker har lett till att dalripor har kommit tillbaka till sina tidigare livsmiljöer.

De myrmarker som ingår i projektet RIEKKO fungerar också som översilningsområden som renar skogarnas dikningsvatten innan de rinner ut i vattendraget. Projektet är en fortsättning på Forststyrelsens projekt för vård av viltets livsmiljöer.

Ytterligare information:
Heidi Krüger, sakkunnig, tfn 050 439 0962, [email protected]
Teppo Säkkinen, specialmedarbetare, tfn 050 516 2868, [email protected]

Djur och växter Främmande invasiva arter Hanke tai avustus Jakt Jari Leppä Naturresurser Sotka-projekt Vilt
 
Tillbaka till toppen