OECD-jämförelse: utbildningsnivån bland unga i Finland har sjunkit under genomsnittet

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation Education at a Glance (EAG) som jämför utbildningssystem. Specialtemat för i år var utbildning på högre nivå. Granskningen gällde huvudsakligen år 2020

Högskoleutbildningen expanderar internationellt – Finland håller på att halka efter

Den snabba expansionen av den högre utbildningen fortsätter internationellt. Under de två första decennierna av millenniet ökade andelen högskoleutbildade i åldern 25–34 år inom OECD-området från 27 procent till 48 procent. Finland avviker från den internationella utvecklingen. Andelen personer som avlagt högskoleexamen i Finland har varit stabil och stigit från 39 procent till 40 procent. Finlands position i jämförelsen mellan OECD-länderna har därmed förändrats. År 2000 var andelen högutbildade unga vuxna i Finland bland de högsta i OECD-länderna, på samma nivå som i Förenta staterna och Sydkorea, men år 2021 låg den tydligt under genomsnittet, på samma nivå som i Chile och Turkiet.

Bland vuxna i åldern 25–64 år har Finlands relativa utbildningsnivå följt samma utveckling, dock med en fördröjning. Ännu år 2011 var andelen personer i arbetsför ålder som avlagt högskoleexamen 7,8 procentenheter högre i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt (Finland 39,3 procent, OECD 31,5 procent). År 2021 hade sammanlagt 41,1 procent av alla 25–64-åringar i OECD-länderna avlagt högskoleexamen, medan andelen i Finland var 42,3 procent. Finland har således övergått från att tillhöra OECD-ländernas bästa fjärdedel till att placera sig på medelnivån. 

År 2021 baserar sig den internationella jämförelsen av utbildningsnivån för första gången på den reviderade arbetskraftsundersökningen. En lång period av allt färre respondenter i arbetskraftsundersökningen har lett till en överskattning av finländarnas utbildningsnivå i internationell statistik. Genom den omfattande revideringen av arbetskraftsundersökningen år 2021 har tillförlitligheten hos uppgifterna om utbildningsnivån i arbetskraftsundersökningen förbättras, samtidigt som uppgifterna har förenhetligats med uppgifterna i examensregistret. Den förnyade arbetskraftsundersökningen gör det möjligt att göra en noggrannare internationell jämförelse av finländarnas utbildningsnivå. Frågan behandlas mer ingående i undervisnings- och kulturministeriets politikanalys.

Högre utbildning förbättrar sysselsättningen och lönen

Högskoleutbildningen förbättrar sysselsättningsmöjligheterna. Sysselsättningsgraden för högskoleutbildade i Finland och i OECD-länderna är i genomsnitt cirka 10 procentenheter högre än för dem som avlagt utbildning på andra stadiet. Skillnaderna i sysselsättningsgraderna har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet. 

Högre utbildning ger också högre lön. Den löneförmån som högskoleutbildningen medför jämfört med en examen på andra stadiet är i genomsnitt 55 procent i OECD-länderna. I Finland är löneförmånen för en högskoleexamen 34 procent jämfört med en examen på andra stadiet, vilket är lägre än OECD-genomsnittet men högre än i de övriga nordiska länderna. Vid en jämförelse av lönepremien för utbildning är Finland intressant nog det enda OECD-land där en examen på andra stadiet inte ökar lönen i förhållande till en examen på grundstadiet.

I Finland studerar största delen av högskolestuderandena (69 procent) för en lägre högskoleexamen, dvs. en kandidatexamen vid universitet eller en yrkeshögskoleexamen. Av högskolestuderandena i Finland studerar 25 procent för en högre högskoleexamen, dvs. en magisterexamen vid universitet eller en högre yrkeshögskoleexamen.

Genomströmningen inom högskoleutbildningen i Finland på medelnivå bland OECD-länderna

I EAG-rapporten 2022 granskas också genomströmningen inom den högre utbildningen. Högskolesystemen skiljer sig avsevärt från varandra, och därför har jämförelsen gjorts endast i fråga om genomströmningen inom den lägre högskoleutbildningen, dvs. kandidatexamina och yrkeshögskoleexamina som har avlagts inom utsatt tid i Finland.

Enligt EAG-jämförelsen är genomströmningen i högskoleutbildningen i Finland något bättre än genomsnittet i OECD-länderna. I Finland avlade 46 procent av de studerande en lägre högskoleexamen inom utsatt tid, medan OECD-genomsnittet var 39 procent. I Finland var skillnaden mellan könen något större än OECD-genomsnittet.

Högskoleutbildningen jämnar ut skillnaden mellan könen i fråga om sysselsättningen, men inte lönen

Det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller fördelarna med högre utbildning. I Finland var sysselsättningsgraden för kvinnor utan en examen på andra stadiet endast 38 procent, medan sysselsättningsgraden för kvinnor med utbildning på högskolenivå var 86 procent. Motsvarande siffror för männen var 57 procent och 89 procent. Bristen på utbildning är alltså en risk i synnerhet för kvinnornas sysselsättning.

Även om skillnaderna mellan könen när det gäller sysselsättningsgraden minskar i takt med att utbildningsnivån stiger, har utbildningen inte varit lika framgångsrik när det gäller att minska inkomstskillnaderna.

Deltagandet i småbarnspedagogik har ökat märkbart i Finland

Att höja deltagandet i småbarnspedagogiken har varit ett utbildningspolitiskt mål i Finland redan i flera års tid. År 2020 deltog 88 procent av 3–5-åringarna i småbarnspedagogik, vilket ligger på samma nivå som EU-genomsnittet, men över OECD-genomsnittet (83 procent). 

Deltagningsgraden i denna åldersklass ökade i OECD-länderna med i genomsnitt en procentenhet mellan åren 2015 och 2020. Deltagandet i Finland har under denna tidsperiod ökat med 14 procentenheter, vilket är den största ökningen bland OECD-länderna.

Deltagandet bland barn under 3 år har också ökat i Finland. År 2020 var andelen var 37 procent, medan den ännu år 2015 var 28 procent och tio år tidigare 25 procent. I en nordisk jämförelse släpar Finland dock efter de andra länderna.

Branschvalen inom yrkesutbildningen är fortfarande könsbundna

I Finland utexamineras fler kvinnor både på andra stadiet och inom yrkesutbildningen än i OECD- och EU-länderna i genomsnitt. I Finland utgjorde kvinnorna 59 procent av dem som utexaminerades från gymnasiet och 54 procent av dem som genomförde yrkesutbildning.

Inom yrkesutbildningen är branschvalen fortfarande mycket könsbundna i Finland. Av dem som utexaminerades från det tekniska området var endast 19 procent kvinnor, medan andelen kvinnor inom hälso- och välfärdsbranschen var 85 procent.

Lärarnas löner, med undantag från småbarnspedagogiken, ligger på en internationellt sett god nivå

Lärarlönerna utgör den största utgiftsposten i utbildningskostnaderna. Lärarnas löner varierar kraftigt mellan OECD-länderna.

 Variationsintervallet för lärarlönerna i OECD-länderna är i genomsnitt 41 941–53 682 USD enligt en granskning av lärarlönerna från småbarnspedagogiken till gymnasieutbildningen. I Finland är variationsintervallet större (38 128–62 714 USD), vilket delvis beror på att lönenivån för lärare inom småbarnspedagogiken ligger under OECD-genomsnittet. På andra utbildningsnivåer är lönenivån för lärare högre än OECD-genomsnittet.

Löneutvecklingen under karriären är däremot måttlig i Finland. Tabellönen för en lärare i högstadiet ökar till exempel i Finland med cirka 30 procent från grundlönen, medan den i Sydkorea kan bli till och med 2,8 gånger högre.

Andelen NEET-unga i Finland har minskat

Coronakrisens konsekvenser för ekonomin och arbetslivet återspeglas också i deltagandet i utbildning. I de flesta OECD-länder skedde dock inte den kraftiga ökning av antalet unga som varken arbetar eller studerar (NEET, Not in Employment, Education or Training) som man fruktade till följd av pandemin.

Andelen NEET-unga i åldern 18–24 år ökade under det första pandemiåret 2020, men minskade 2021 rentav till en lägre nivå än den före pandemin i flera länder, däribland Finland.

Även i Finland minskade andelen NEET-unga med nästan 3 procentenheter från cirka 14,8 procent till cirka 11,9 procent.

Läsåret 2021–2022 stängdes inte längre skolor på grund av covid-19-pandemin

Närundervisningen för ca 1,5 miljarder barn och unga avbröts 2020 på grund av covid-19-pandemin. Under pandemin har skolor varit stängda under olika långa perioder nästan överallt i världen. 
I början av pandemin övergick skolorna väldigt snabbt till distansundervisning. De olika ländernas beredskap att ordna distansundervisning har dock varierat mycket.

I och med vaccinerna blev pandemiläget så småningom bättre under 2021. Läsåret 2021–2022 förekom riksomfattande skolstängningar som varade minst en vecka i endast tre OECD-länder. Hälsosäkerheten betonades dock fortfarande: i skolor i alla länder prioriterades hygien, och det utfärdades nationella anvisningar om handtvätt och rengöring av lokaler. I de flesta länderna krävde man att lärare och elever, med undantag för de yngsta eleverna, skulle använda ansiktsskydd i skolorna. I vissa länder genomförde man dessutom regelbundna coronatester för elever, studerande och lärare. 

Mer information:
Undervisnings- och kulturministeriets politikanalys: Jämförelse av utbildningsnivån efter revideringen av arbetskraftsundersökningen 

- Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Petra Packalén (Utbildningsstyrelsen), tfn 02 953 31 162
- Högre utbildning: Jukka Haapamäki (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 02953 30088

Rapporter från detta och tidigare år, inklusive länkar till bakgrundsstatistik, finns fritt tillgängliga på OECD:s webbplats på adressen https://www.oecd.org/education/education-at-a–glance/