Förstudien om systemet med ensamrätt till penningspelsverksamheten är klar
Slutrapporten från ett förstudieprojekt som utvärderat systemet med ensamrätt till penningspelsverksamheten överlämnades till inrikesministeriet den 17 april 2023. Målet med inrikesministeriets projekt var att ta fram en lägesbild och kartlägga olika alternativa system för spel om pengar till stöd för det politiska beslutsfattandet.
Utredarna var Harri Sailas (ordförande), Tuija Brax, Riitta Matilainen och Mikko Alkio.
I rapporten konstateras att forskningsresultaten visar att antalet spelare som spelar andra penningspel än de som omfattas av ensamrättssystemet varit rätt stabilt under de senaste åren (cirka 5–6 procent av befolkningen). Den summa som använts för dessa andra spel (det så kallade spelbidraget) är dock betydande, enligt utredarna uppskattningsvis 500–550 miljoner euro per år. Ungefär hälften av allt penningspel på nätet sker sålunda utanför systemet. Detta spelande har också stora skadeverkningar som är svåra att effektivt förebygga inom ramen för det gällande systemet.
I förstudien granskades nationella penningspelssystem i fem jämförelseländer (Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna och Frankrike). Av dessa länder tillämpar Norge ett ensamrättssystem, medan de övriga länderna har infört ett licenssystem för penningspel på nätet.
Enligt rapporten har de jämförelseländer som infört ett licenssystem lyckats kanalisera penningspelen på nätet på ett betydligt bättre sätt. Uppskattningarna om det norska ensamrättssystemets kanaliseringsgrad har varierat under utredningsarbetet. Kanaliseringsgraden beskriver den andel av det totala spelandet som sker inom ramen för spelutbudet som regleras genom nationell lagstiftning.
Utvecklingen av penningspelssystemet ska basera sig på forskning
Enligt rapporten är det osannolikt att kanaliseringsgraden i Finlands system med ensamrätt kommer att förbättras väsentligt inom den närmaste framtiden utan att det görs ändringar i den gällande regleringen. De huvudsakliga alternativen för att åstadkomma en högre kanaliseringsgrad är nya begränsningar som effektivare än nu förhindrar penningspel utanför ensamrättssystemet eller ett licenssystem för nätspel. Det ska tas fram en på bästa tillgängliga forskningsrön baserad bedömning av de samhälleliga fördelar och nackdelar dessa två alternativ sannolikt kommer att medföra.
Rapporten beskriver de viktigaste aspekterna som man bör beakta vid en fortsatt beredning av Finlands eventuella licenssystem. Licenssystemet leder sannolikt till en bättre kanaliseringsgrad jämfört med nuläget. En högre kanaliseringsgrad är dock i sista hand beroende av de detaljerade bestämmelserna om licenssystemets funktion och av beskattningen av avkastningen av penningspel. Om Finland inför ett licenssystem, ska en hög kanaliseringsgrad ändå säkerställas genom att begränsa det lagstridiga spelutbudet utanför systemet.
Att förebygga och minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till ska också i fortsättningen vara det främsta målet för penningspelpolitiken, också i ett eventuellt licenssystem. Detta kräver strikta bestämmelser om marknadsföringen av penningspel och en bred uppsättning åtgärder för att förebygga skadeverkningar. Att se till att det finns tillräckliga resurser för en effektiv myndighetstillsyn är också en förutsättning för att ett licenssystem ska kunna införas.
Om man eventuellt inför ett licenssystem ska det bygga på utförliga utredningar om reformens samhälleliga konsekvenser och i synnerhet om reformens sannolika konsekvenser för uppkomsten av skadeverkningar. Det ska också reserveras tillräckligt med tid för beredningen av bestämmelserna om ett licenssystem.
Ytterligare information:
Akseli Koskela, statssekreterare, tfn 050 418 2274, [email protected]