Arbetsgrupp: naturvårdslagen bör kompletteras med bestämmelser om ett informationssystem för information om naturen och om informationshanteringsuppgifterna

Den underarbetsgrupp som tillsatts som en del av revideringen av naturvårdslagen, med uppgift att utreda möjligheterna att förbättra hanteringen av information om naturen, har slutfört sitt arbete. Arbetsgruppen föreslår att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om en informationssystemhelhet inom naturvården och om den information som hör till det. Enligt arbetsgruppen bör man i lagen också beskriva uppgifterna och ansvaren för de myndigheter som är centrala med tanke på hanteringen av information om naturen.

Information om naturen spelar en central roll när det gäller att trygga den biologiska mångfalden, och informationen om miljön och naturen ökar ständigt i betydelse. Det finns redan flera fungerande system för hantering av information om naturen och under de senaste åren har man gjort betydande framsteg i utvecklingen av verksamhetshelheten. Det finns dock behov av att utveckla hanteringen av systemen. Bland annat det stora antalet aktörer medför utmaningar när det gäller hanteringen av information om naturen.

Den underarbetsgrupp som utrett frågan föreslår att det i naturvårdslagen ska tas in närmare bestämmelser om vilka uppgifter och ansvar Finlands miljöcentral, Forststyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralen, Naturhistoriska centralmuseet och miljöministeriet har gällande hanteringen av information om naturen. Förslagen till bestämmelser gäller också kvaliteten på informationen, rätten att få uppgifter och frågor som gäller uppgifternas offentlighet.

”Med utvecklingsförslagen syftar man bland annat till att förbättra tillgången till information om naturen, dess tillförlitlighet och informationssäkerhet samt interoperabiliteten mellan olika system. Genom förslagen vill man dessutom främja deltagande och ett kunskapsbaserat beslutsfattande”, säger underarbetsgruppens ordförande Saku Härkönen vid miljöministeriet.

Också informationens tillgänglighet, användbarhet och kompatibilitet behöver utvecklas. Åtgärder krävs även i fråga om främjandet av de elektroniska förfarandena i naturvårdslagen. I dessa åtgärder ska man dock beakta kraven i informationshanteringslagen och frågor som gäller informationens offentlighet.

Underarbetsgruppen identifierade också många andra utvecklingsbehov, som det dock är mest ändamålsenligt att tillgodose genom andra metoder än lagstiftning. Resultaten av utredningen har sammanställts i en slutrapport som också innehåller en beskrivning av den nuvarande övergripande arkitekturen för informationshanteringen inom naturvården.

Användningen av information om naturen i kommunerna och landskapsförbunden utreddes genom en enkät

Kommunerna och landskapsförbunden är mångsidiga användare och producenter av information om naturen. Kommunförbundet utredde genom en enkät hur kommunerna och landskapsförbunden använder information om naturen. Det kom in svar från 33 kommuner och sex landskapsförbund.

Kommunerna utnyttjar information om naturen i mycket varierande uppgifter, såsom samhällsplanering och planläggning, myndighetsuppgifter inom byggnadstillsynen och miljövården, kommunaltekniska projekt, planering av rekreationsområden och vårdplaner för de skogar som ägs av kommunerna. Enligt såväl kommunernas som landskapsförbundens svar upplevs det som en utmaning att informationen om naturen är utspridd bland flera organisationer och informationsresurser. Det konstaterades också att det råder osäkerhet kring informationens aktualitet, och det önskades mer aktuell information i synnerhet om hotade arter och naturtyper.

Både kommunerna och landskapsförbunden låter göra naturinventeringar i samband med projekt för utveckling av områdesanvändningen. För att förhindra överlappande utredningar och för att de insamlade uppgifterna ska kunna utnyttjas mer effektivt, borde utredningarna läggas ut i en gemensam informationsresurs. Arbetsgruppen konstaterade att utvecklingsbehoven är att förenhetliga upphandlingsförfarandena för naturinventeringar och att öppna interoperabla gränssnitt.

Naturvårdslagen revideras – målet är att främja skyddet av den biologiska mångfalden

I samband med den pågående revideringen av naturvårdslagen bereds ett förslag till regeringsproposition med förslag till naturvårdslag. När förslaget utarbetas beaktas bland annat målen i regeringsprogrammet samt de utredningar som gjorts om hur den nuvarande naturvårdslagen fungerar och om nuläget när det gäller skyddet av arter och naturtyper.

Målet med revideringen är att främja bevarandet av den biologiska mångfalden genom en mer välfungerande och effektiv lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att göra de administrativa förfarandena effektivare och tydligare.

I underarbetsgruppen för utredning av informationen om naturen fanns representanter för närings-, trafik- och miljöcentralens ansvarsområde för miljö och naturresurser, Forststyrelsen, Naturhistoriska centralmuseet, Finlands miljöcentral, Kommunförbundet, Finlands skogscentral och Regionförvaltningsverkens ansvarsområde för miljötillstånd. Miljöministeriet svarade för ordförande- och sekreterararbetet i underarbetsgruppen. Underarbetsgruppen hörde centrala intressentgrupper i sitt arbete.

Ytterligare information:

specialsakkunnig Saku Härkönen, miljöministeriet, tel. 0295 250 183, [email protected]

lagstiftningsråd Johanna Korpi, miljöministeriet, tel. 029 525 0278, [email protected]

projektchef Päivi Tiihonen, Finlands Kommunförbund, tel. 09 771 2151, [email protected]