Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Skolornas arbetstider och lov för läsåret 2013-2014

Undervisnings- och kulturministeriet 12.8.2013 11.22
Nyhet

Läsåret 2013–2014 startar i de flesta grundskolor och gymnasier i början av veckan. Läsårets arbetstider och lov varierar beroende på kommun och skolform. Närmare uppgifter hittar man vanligtvis på kommunens webbplats.

Kommunerna och övriga anordnare av utbildning kan själva besluta när skolarbetet inleds. Däremot måste skolarbetet avslutas den sista vardagen i vecka 22. Anordnaren av utbildning bestämmer också hur loven placeras.

Inom gymnasier, yrkesutbildning och vuxenutbildning förordnas inte om saken och det att de långt följer grundskolornas tidtabeller är närmast av praktiska skäl.

Lagstiftningen ger anordnare av utbildning goda möjligheter att ordna arbets- och lovtider som de vill.

Enligt grundlagen har läsåret 190 arbetsdagar, varav man drar av självständighetsdagen, trettondagen och valborg, om de infaller på en vardag. Således har läsåret 2013-2014 187 arbetsdagar.

I gymnasieförordningen konstaterar man allmänt att anordnaren av utbildning årligen bör göra upp en plan som baserar sig på läroplanen, där man bl.a. slår fast om hur undervisningen ordnas, undervisningstimmar och arbetstider.

Skolorna börjar

Höstterminen börjar vecka 32 eller 33. Det vanligaste datumet för skolstarten är måndagen 12.8. eller tisdagen 13.8. Men till exempel i Rovaniemi och Jyväskylä körde man igång redan förra veckan.

Skolornas höstlov infaller under veckorna 42-43 i oktober. Också höstlovets längd varierar; till exempel i Helsingfors finskspråkiga gymnasier, yrkesläroanstalter och vuxengymnasier är man ledig hela veckan 15 -19.10, men i grundskolorna och i de svenskspråkiga gymnasierna är höstlovet bara två dagar, 18–19.10. Däremot får skolorna i bl.a. Tammerfors, Jyväskylä, Kuopio, Joensuu och Rovaniemi en bel vecka ledigt. Skolorna i bl.a. Björneborg, Kouvola, S:t Michel, Kajana och Uleåborg har ledigt hela vecka 43.

Julfirandet inleds allmänt lördagen den 21 december. Vårterminen börjar genst efter årsskiftet torsdagen 2.1.2014 eller efter trettondagen på måndag 7.1.2014.

Vinterlovet hålls traditionellt under en period av tre veckor i februari - mars. I skolorna i Södra Finland är den vanligaste lovveckan vecka 8 (17-21.2). I kommunerna i mellersta Finland, till exempel i Tammerfors, Vasa, Jyväskylä, S:t Michel och Kouvola har man vinterlov under vecka 9 (24.2- 28.2). I skolorna i Östra och Norra Finland, till exempel i Joensuu, Kajana, UIeåborg och Rovaniemi hålls vinterlovet som vanligt under vecka 10 (3 -7.3).

Gemensamma lovdagar är självständighetsdagen fredagen 6.12.2013 och under vårterminen påsken 18.-21.4., första maj torsdagen 1.5 och Kristi himmelfärdstorsdag 29.5. I vissa skolor hålls en extra ledig dag fredagen den 2 maj o samband med valborg.
Läsårettar slut den sista vardagen i vecka 22, vilket nästa år infaller lördagen 31.5.

På 1950-talet hette det ”potatislov”

Ännu i slutet av femtiotalet inledde man skolarbetet den första veckan i september och slutade den sista vardagen i maj. Det fanns 200 arbetsdagar i folkskolan. I skolor med bara en lärare där det fanns så mycket elever på olika klasser att man inte kunde undervisa dem samtidigt, fanns det 225 arbetsdagar. Skolarbetet inleddes då i augusti och slutade i juni.

Förutom sommarlovet fanns det i folkskolan ett jullov på minst 12 dagar samt ett femdagars påsklov. Därutöver fick man minst tio lovdagar som man kunde placera längsmed läsåret, oftast före eller efter en söndag eller annan helg.

Arbetet i folkskolan kunde på direktionens beslut avbrytas för högst 12 skolarbetsdagar om eleverna eller majoriteten av dem behövdes inom jordbruket eller annat näringsarbete som behövde brådskande hjälp. De förlorade skoldagarna måste dock kompenseras.

Statens läroverk hade ungefär sammasystem för sina läsår och lov.

I slutet av 60-talet övergick man inom arbetslivet till femdagars arbetsvecka och 1968 övergick även skolorna delvis till systemet. Man hade då ledigt lördagarna i september och maj. 1971 övergick man helt till systemet med femdagars arbetsvecka. Nästa år trädde en lag i kraft enligt vilken elevernas skolarbete inleddes den dag i augusti som skolstyrelsen slog fast och avslutades den sista vardagen i maj, ifall skolstyrelsen av någon anledning slog fast något annat.

Tillbaka till toppen