EU-bestämmelserna om företagsansvar välkomnas, med det behövs ytterligare åtgärder för att förebygga oönskade negativa effekter

Utrikesministeriet publicerade den 27 mars 2023 två studier om hur EU:s planerade bestämmelser om företagsansvar kommer att påverka utvecklingsländerna och handeln och företagen i dessa länder.

Företagen i EU av betydande storlek kommer att vara skyldiga att identifiera, motverka och sätta stopp för de negativa effekter som deras eller deras affärspartners verksamhet får för de mänskliga rättigheterna och miljön. Genom företagens värdekedjor kommer också företag utanför regleringens tillämpningsområde att beröras av skyldigheterna, även i utvecklingsländer.

De båda studierna visar att regleringen kan få stora konsekvenser också för mindre aktörer i de minst utvecklade länderna, såsom småbrukare, arbetstagare och lokalsamhällen. 

Det är dock en utmaning att det finns ett stort gap mellan de åtgärder som EU-regleringen förutsätter och de minst utvecklade ländernas lagstiftningsmiljö och företagens och producenternas resurser. Om det inte går att överbygga detta gap finns det en risk för att företagen i de minst utvecklade länderna riktar sig in på andra marknader än EU-marknaden utan att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna eller miljöskyddet.

Studierna ger rekommendationer om utveckling av regleringen och EU-ländernas stödåtgärder för att regleringen ska uppnå målen om respekt för de mänskliga rättigheterna och skyddet av miljön samtidigt som den ser till att de minst utvecklade länderna också i fortsättningen har en möjlighet att delta i handeln på EU-marknaden.

”I kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet står just ingenting om utvecklingsländer eller minst utvecklade länder, där problemen med mänskliga rättigheter och miljö kanske är allmänna. Vi behöver en diskussion om frågor som hjälper dessa länder att åstadkomma en hållbar och rättvis utveckling, särskilt när det gäller till exempel att bekämpa korruption och utveckla rättsstatsprincipen,” säger Kristian Siikavirta, universitetslektor vid Vasa universitet. 

”Direktivet kan avhjälpa de svagheter som man upptäckt i fråga om frivilligt företagsansvar och göra europeiska företag ansvariga för sina värdekedjor. Våra studier visar dock att direktivet bör sätta upp gränser för att kostnader inte ska överföras till småbrukare och leverantörer i de minst utvecklade länderna ansvarslöst, och att EU-länderna bör förbättra lokala aktörers tillgång till information om skyldigheterna i direktivet och stärka deras förmåga att fullgöra skyldigheterna”, säger Nikodemus Solitander från svenska handelshögskolan Hanken.

I EU pågår beredningen av lagstiftningen om företagsansvar. Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen på nationell nivå. Utrikesministeriet deltar också i arbetet.